tills döden skiljer oss åt ..

 Efter 25 år så kom döden och skilde åt oss – vilka helt otroligt fantastiskt lyckliga år. He was THE love of my life.

Man kan inte tävla i sorg, inte mäta sorg eller påstå att någon sörjer mer eller mindre än någon annan. Ingen har ensamrätt på sorg och den uttrycks i så många olika former.

Vad eller vem vi sörjer har inte ens det någon slags rangordning. Sorgen kan vara allt från att någon dör, människa eller djur men även att man förlorar någon som väljer att leva själv. Vilket ofta resulterar i slitningar när det gäller umgänge med med  barn. Många som inte kan få barn bär även de på en stor sorg.

Alla sörjer oavsett hur lång livserfarenhet vi har eller vart vi befinner oss i livet. Det är bara lättare att förstå om man levt länge men sorgen finns där i alla fall.  Det finns ingen förmildrande omstädighet för även om förnuftet säger till oss en sak så skiter känslorna i det och tar sin egen väg och uttryck.

Jag vet att ni är många som sörjer med mig, som saknar en väldigt rolig, omtänksam och fantastisk människa. Alla har lika stor rätt att sörja och ska inte förminskas bara för att jag hade förmånen att leva tillsammans med honom. 

Det är viktigt för mig att ni får veta det eftersom många säger att det är värst för mig. Men man kan inte mäta sorg.

Tack alla som skickar mail och hälsningar, speciellt tack till alla er som jag inte ens känner mer än härifrån bloggen. Ni är alla guld värda och bara några få meningar kan få mig på bättre humör.

Det finns både nackdela roch fördelar när man lever i en tight familj – 2008 blev ett trist år då svägerskan förlorade både sin pappa och systerdotter.

2009 blev ett jäkla skitår när både brorsonen och min make dör och jag vet inte om jag vågar tro på att 2010 kan bli något bättre.

Pappa blev änkeman första gången när han var tre år äldre än mig. Han fixade det och det ska jag också.

Idag överväger jag stort om jag måste ringa vårdcentralen och göra nått halsprov. Har varit dyngförkyld med halsont i två veckor nu. Jag gillar inte penicillin men har man sådana dära kockor i halsen blir inte omgivningen glad på mig. Kroppen verkar inte överrens med mig och verkar ta in ALLT.

I alla fall, har snart kommit mig igenom dyngförkylning, ett dygns magsjuka, en dag med typ migränliknande huvudvärk och fått igång snöslungan.

Har helt struntat i att  få ordning på papperna.

Ha en bra vecka

****

JAG GÖR ETT TILLÄGG – hade inte streptokocker bara dyngförkyld. GOTT att slippa penicilin.

TITTA PÅ SYRRANS BLOG;  www.arbovila.blogspot.com

 

15 kommentarer

  1. Maria Lundmark Hällsten

    Du har så rätt, ingen är lik den andra och vi kan aldrig sia om hur just vi kommer att reagera. Har en mycket drabbad kompis vars pappa dog, sedan hunden, hennes son är döende i cancer och hennes mamma har alzhimers. Hon sa att i alla år har alla tyckt så synd om hennes mamma, men, hon har det ju bäst, hon är lyckligt ovetandes om vad som händer runt omkring. Vissa är mer drabbade än andra och ibland önskar man att man kunde bära lite av den andres sorg, för att lätta på bördan, men det går ju inte, tyvärr. Ha det så bra som du kan och känn värmen från alla//Kram

  2. Helena Nilsson Springare

    Godmorgon Lisbet. Vad glad jag blev när jag såg att du bloggat igen! det låter som att du är på rätt väg, förutom ditt halsonda.
    Du har så rätt i allt det där du säger om sorg. Sorg kan ju vara så mycket och yttra sig på så många sätt. Livet har varit orättvist mot dig på sistone tycker jag, men jag hoppas att nåt lyckosamt väntar runt hörnet! Det är du verkligen värd. Kram H

  3. Elle-Kari

    Hej och godmorgon. Många tankar har gått till dig och de dna under helgen. Gå nu till doktorn och va rädd om dig för det är vi om dig. Kramisar

  4. Kicki Axengrip

    Jag tänker på dig Lisbet och hoppas att ditt halsonda går över. Till pappas minnesstund efter begravningen gjorde vi döttrar en power-point-presentation. Det var som en del av sorgearbetet men också för att minnas och känna hans närvaro. Jag fick det tipset av en vän och jag är väldigt glad att vi gjorde presentationen. Den blev också uppskattad. Du kan kika på den på min blogg om du vill. Jag la ut den idag.

    Både min syster och jag höll på att flytta när pappa dog. Därför hade vi begravningen cirka 6 veckor efteråt vilket var bra. Vi fick tid att planera i lugn och ro.

    God fortsättning!

  5. Ann-Louise

    Så fint du skriver! Och så roligt att ändå se en viss positivitet glimta fram.
    För mej har 2009 oxå varit ett skitår m både sjukdom o död i den nära familjen. Ibland vågar jag inte tänka så långt fram men jag hoppas att både du o jag o alla andra ska få ett fint 2010.
    Gott nytt år (för det måste vi våga tro på) o kram på dej!

  6. Björn Wänman

    Saknar Sven som alltid hade ett ett gott ord och så hjälpsam. Då jag som nyanställd på Scandiamant (numera Element Six) hade ryggbesvär så kom Sven på eget initiativ med en vippbräda hem till mig (i bilen med ”träsidor” vill jag minnas). Hade även Sven som chef under en tid … bara plus plus. Saknar hans glada hälsningar och kul SMS, fick det sista på min födelsedag den 1:a december 2009 ….

  7. Smulan

    Sorgen hör livet till. Utan den vet vi inte hur det är att ha levat. Låter lite underligt kanske men sorgen lär oss mer om livet än vi tidigare visste. Den lär oss vad kärlek är, vad älska betyder och hur vi lär oss leva utan den vi älskade mest och som vi vant oss vara en del av oss.

    Sorg är inte bara av ondo även om vi just för stunden bara känner den biten. Med tiden kommer vi lära oss förstå det som hänt oss och ta det till oss. Och genom vår egen erfarenhet kan vi hjälpa andra som kommer gå igenom sin sorg när den knackar på dörren.

    Sorgen lär oss leva.:-)

    Kram/Smulan

  8. Yvonne Renman

    Tänker på dig, har inte varit ute på din blogg förren idag,
    så fort livet kan förändras, det gäller verkligen att ta vara på tiden man har tillsammans, och inte ta något för givet. Jag kan inte sätta mig in i hur du känner dig, tycker att du skriver så mycket kloka saker och jag är säker på att du kommer att klara dig bra, du verkar vara en stark kvinna, men det är klart att det kommer att finnas bättre och sämre dagar, man får ta en dag i sänder. Varma kramar Yvonne

Lämna ett svar till Lisbet Olofsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.