Desto framgångsrikare du är i omgivningens ögon, desto mer kommer omgivningen att berätta för dig att du inte är så märkvärdig. Jante härskar nämligen fortfarande. Men det är faktisk du själv som bestämmer hur mycket av det som sägs som du ska ta åt dig.
Eleanor Roosevelt sa en klok sak: "Ingen kan få dig att känna dig mindervärdig utan ditt samtycke". Tänk på det! Bekämpa Jante och skit i vad andra säger om dig, om det nu inte är något du verkligen kan ha nytta av.
Uppväxt i en liten by i Norrland, under en motorhuv, med växellådsolja under naglarna,kolvringssot som puder och med gammal olja som parfym, upptäckte jag att vårt gäng gick under samlingsnamnet raggare.
Det var när farsan berättade för vår farmor att hon skulle låsa dörren för raggarna var i byn.
Min klarsynta farmor tyckte han var urfånig eftersom det bara var byns ungar som skulle på fest. Att gänget bestod av ett tjugotal ungdomar med två tons järnoxar med stora V8ór bekymrade inte henne nämnvärt.
Hon hade ju varit ute och bjudit på fika mellan tvätt, vaxning och cromputsning tidigare på dagen. Hon hade till och med greppat trasan med autosol och gnuggat en huvudkråka till en Olds. Dessa trevliga ungdomar gör ingen förnär sa hon;
- där står ju dina tre ungar, å grannpojka - inge ont i dem. Fick farsan till svar.
Jag har funderat hårt på man använder orden bitch, hora och slyna. Vad jag förstår efter att ha lyssnat av några som går i grundskolan samt några andra som går i gymnasieskolan så förekommer dessa ord i nedvärderande, förnedrande och i negativ bemärkelse. Jag har även märkt att dessa ord används av vuxna kvinnor till andra i samma nedvärderande stil.
Nu finns det även en lite mer nyanserad och snällare innebörd av ordet bitch som mer och mer verkar tona ut men det har haft en hög status för att vara en kvinna, självständig med kontroll över sitt liv och sin egen ekonomi.
Vad jag har funderat över är just varför kvinnor använder det mot andra. Har själva innebörden av orden förlorat sin betydelse? Uppenbarligen så är det fortfarande skällsord eftersom de mest uttalas i sammanhang där man är arg, missnöjd, sårad eller på att annat sätt emotionellt upprörd över andra. Men när de används i positiv anda hur tänker man då? Varför kallar man varandra för hora eller slyna i sammanhang där man positivt bryr sig om den andre?
Jag får inte riktigt ihop allt detta för hur ska man kunna lära barn & ungdomar att kommunicera med varandra på ett bra sätt när nyansen mellan innebörden svajar betänkligt i olika sammanhang. När orden används i vardagligt tal, haglar över unga
människor som alla andra vanliga svordomar.
Har innebörden av orden slyna och hora försvunnit eller är det mina fördomar om hur man är som SLYNA och som HORA som gör att jag inte tycker att det är VACKRA ord att kalla varandra.
Cancer är en sjukdom som drabbar många människor i vår närhet vilket också betyder att jag själv också kan drabbas. Det går bra att fjärma sig från det när det drabbar andra men att tänka att JAG kan drabbas det är en främmande tanke.
Titta på filmen här nedan, här har man tagit karlar till hjälp så vi verkigen fattar HUR vi ska göra.
Jag har lite svårt för det här med inredning. Tänk att folk har t ex en onödig stol som ingen sitter på, som är svindyr och vacker. Den står i ett passande hörn där alla går förbi men INGEN ANVÄNDER DEN.
SÅ ONÖDIGT - fattar det inte.
Bättre man har en snygg bil i garaget......
En sak förundras jag över. Många i min närhet säger att de spenderar mindre pengar på julen och på julklapparna men endå så slår handeln rekord på rekord i försäljning.
Talar man inte sanning eller skämms man över
att man endå "KÖPER EN MASSA" jul -
klappar och ger bort. Varför annars säga så?
Många skyler över och säger att de skulle lix
ha fått nya grejer endå så då ger man till JUL!!??
Och varför överskölja sin barn, släktingar med en
massa julklappar till ingen nytta.
Det är närande och så intressant att man kan se på något på olika sätt. Nästan så att det finns lika många sätt som personer som betraktar elementet.
Låt säga att vi är tre personer;
blickar uppåt och kan alla beskriva molnens form och betydelese
lyssnar på samma saga men uppfattar den på olika sätt
känner på en blomma och uppfattar bladens veck på tre olika sätt
ser ett barn och kan berätta känslan i kroppen på olika sätt
lyssnar på en låt och tycker olika om den
ser ett föremål som väcker olika begär
träffar en människa men beskriver honom på tre olika sätt
Är inte detta spännande och nyttig att ha med sig - min upplevelse, min känsla, mitt synsätt är rätt bara för mig men ingen annan. Kommunikationen blir helt begriplig när man tänker på att alla uppfattar efter sina egna erfareheter, lust, situation, humör, tid och en massa annat.
Det är väl mer konstigt att jag förstår dig - egentligen - och vi når samma mål.
Hur många kvinnor utsätts för våld i juletid? En tid som för vissa kantas med alkohol som i sin tur ger uttryck i missnöje som inte kan komma fram i ord utan i knytnävslag eller annan form av våld.
Varför slår man kvinnor?
Varför kan man inte kommunicera med ord?
Varför accepteras inte meningsskiljaktighet? Varje år dör 17 kvinnor i Sverige på grund av att de utsatts för våld.
Ja jag vet att våld utförs av kvinna mot man, man mot man och kvinna mot kvinna. Men jag hör mest om mäns våld mot kvinnor.
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) skrev i sin blogg för ett tag sedan; "Jag var med på ett seminarium i går som handlade om Våld i nära relationer. Varje år dör 17 kvinnor i Sverige på grund av att de utsatts för våld. Det är ett stort problem i Sverige och det beror inte på att vi har en dålig lagstiftning utan mer på att vi är dåliga på att använda oss av den på rätt sätt. Föreningen Tryggare Sverige och polisens samordnare för brottsoffer hade båda samma uppfattning om att polismyndigheterna måste tillsätta personal som specialiserar sig på att utreda denna typ av brott och att tillsammans med kommunerna ställa krav på att använda lagarna på rätt sätt och att öka samarbetet. Det ska inte vara så att en utsatt person ska behöva söka upp alla myndigheter för att få hjälp utan det är myndigheterna som ska finnas för den utsatta. Där finns det förbättringsmöjligheter"
Pappan och hans dotter gav varandra en stor kram på flygplatsen.
Båda visste att detta antagligen var deras sista möte- han var gammal och hade inte långt kvar, hon bodde långt bort och kunde inte hälsa på så ofta.
Till sist var de tvungna att skiljas åt, då det blev dags för henne att gå genom gaten.
”Jag älskar dig. Jag önskar dig tillräckligt,” sa pappan till sin dotter.
”Jag älskar dig också, pappa. Jag önskar dig tillräckligt.”
En passagerare som stod i närheten kunde inte låta bli att fråga vad det betydde,
att de önskade varandra ”tillräckligt”. Det är en önskan som gått från generation till generation i vår familj, svarade mannen. Det betyder:
Jag önskar dig tillräckligt mycket sol
För att ditt liv ska vara ljust.
Jag önskar dig tillräckligt mycket regn
För att du ska kunna uppskatta solen.
Jag önskar dig tillräckligt mycket lycka
För att du ska bevara livslusten.
Jag önskar dig tillräckligt mycket sorg
För att även små glädjeämnen ska verka stora.
Jag önskar dig tillräckligt många vinster
För att du ska få allt du behöver.
Jag önskar dig tillräckligt många förluster
För att du ska uppskatta allt du har.
Jag önskar dig tillräckligt många välkomnanden
För att du ska klara av det slutgiltiga avskedet.
Ur mörka vrår kommer de upp när det är mörkt. De vandrar rätt fort och alla verkar ha ett givet mål. Mörka siluetter som sällan står stilla utan mer är på väg. Man kan inte se om det är kvinnor eller män utan mer om de bär något långt, har yvig mössa, stor väska eller något utskjutande från kroppen.
Dessa mörka vandrande vålnader har skrämt slag på många av oss. Helst när de oväntat dykt upp framför huven, eller korsar vägabanan.
SNÄLLA - ANVÄND REFLEXER
SNÄLLA - ANVÄND REFLEXER
alla som åker buss på morgon-kväll.
Helt hopplöst att se er och så otrevligt NÄR man ser er framför huven på bilen!!??? då blir det en riktigt
THRILLER
För ett tag sedan var jag ute i nysnöns och tänkte att när man gör parker och gräsmattor så borde man kunna vänta en vinter innan man planerar gångbanorna. För i nysnö ser man direkt vilka vägar männsikor tar och är man rädd om gräsmattor borde man ta det i beaktning.
Såg nämligen alla som hade genat över gräsmattan vif folktandvården/sjukstugan till sin väg mot busstationen.
Jag ryser lite lätt ibland för det känns som om hela samhället är byggt på att alla ska vara lyckade människor. Vi ska kunna allt, jobba jämt och bara vara så "LYCKAD". Vi ska liksom hålla skenet uppe när olika tråkiga saker händer oss. Sådana saker som händer alla någon gång i livet. Men vi pratar inte om det, ventilerar inte detta med omvärlden, tillåter inte folk att bara vara människor - hudlösa och små varelser i stormens öga.
UTAN VI SKA VARA SÅ FÖRBASKAT LYCKADE.
Kan det vara därför så många känner sig olyckliga och inte räcker till.
Allt ska vara så perfekt både hemma, i familj, på jobbet och relationer.
Vi lever ett slags dubbelliv för sorg och elände tillhör livet och pratar man inte om det så uppfattar många att man MÅSTE vara så "lyckade". Det är normen.
Fick denna av en vän - lyssna på texten eller läs den under här.
Jag tycker den är så bra - och så tänkvärt.
Jag uppnådde mer än jag någonsin drömt
Jag har upplevt så mycket att hälften är glömt
Men nu är jag tillbaks där jag börja, min vän;
Jag är ensam igen
Femtio fyllda, med fullvuxna barn
På väggen hänger trofeer på rad
Men guldskivor har inget värde för den
Som är ensam igen
Framgången kom, och nya vänner med den
Ja, doften av pengar känner många igen
Herregud, vilken fest; Jag förstår inte än
Hur jag överlevt
Jag ångrar dock inget, det var värt varje spänn
Jag skulle med glädje göra om det igen
Och minnena är som en kär gammal vän
I min ensamhet
Mitt jobb har jag skött, mina barn likaså
Och vännerna vet nog precis var jag står
Men kärleken liknar en ren katastrof
Nu i efterhand
Jag har frossat i kvinnor, och blitt älskad som få
Dom har fått min respekt, och allt dom pekade på
Men ingen av dom har någonsin lyckats förstå
Vad jag är för en man
Några dras till den spänning som finns i mitt jobb
Där man reser och festar, med dom ger ofta opp
När det visar sej att också stjärnorna
Bleknar i gryningen
Andra vill ha en man som är i balans
Som är hemkär och lugn, och som känner sin plats
Men har man sett halva världen kan man aldrig mer
Låta sej tämjas, min vän
Jag drömmer om någon som kan ge mej ro
Och hålla mej ung, och sen ger mej passion
Jag kräver ju allt, slentrianen är det
Som jag fruktar mest
Jag blir aldrig bitter, det är emot min natur
Men jag funderar ibland på hur den kvinna ser ut
Som inser att i denna trygga figur
Bor ett kärleksdjur
Dagen är kylig, hösten är klar
Himlen är ovanligt vacker i dag
Jag tror jag ska göra som jag
Brukade göra för längesen;
Jag går ner till havet och sätter mej ner
Och känner hur vindarna blåser mej ren
Vem vet, kanske dyker ett nytt fenomen
Upp ur vågorna
”Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.
Den här bloggposten är mitt sätt bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:memberskänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.
Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.
Ps. Vill du köpa fältprodukterna som räddar barns liv, besök UNICEFs gåvoshop. Du kan välja ett snyggt gåvobevis designat av bland annat Tove Styrke eller Elsa Billgren att ge bort i julklapp.
Bilder
MmMmMm
Använd gärna våra kampanjbilder. Glöm ej att ange fotograf/UNICEF och pinga Twingly då du bloggat.
Sista april, jeansjacka på, vita tubsockar och träskor. Bilen en nyputsad jänk och några backar öl i skuffen. Efter HotRod show, togs en citymacka på Citybaren. Bilar som sakta körde omkring i stan, burnade vid rödlysen i väntan på det STORA. På det som vi alla väntade på - gatbilsracet. Det som hände då och då i det tysta, ryktet gick fån mun till mun. Det var då jag träffade på en skum, glad, trevlig entusiat i Umeå - Anders Bostic Envalloch kan ni tänka- det blev en låt om honom...
Jag har alltid varit självständig, gått min egen väg och känt mig stark.
Plötsligt upptäckte jag ett beroende som skrämde mig en aning - mest för att allt var för sent.
Beroendet till en annan människa som plötsligt inte fanns längre,
mitt halva jag, mitt ankare, min trygghet.
BORTA FÖR ALLTID men aldrig bortglömd hos mig.
ALDRIG.
(se gårdagens inlägg)
"Jag är med dig vart du går
Genom månader och år
Jag är med dig alla dar
Jag är med dig vart du far
Du är den jag kunde va"
Över vida oceaner
emot fjärran horisonter
över hav och kontinenter
genom skymningar och dagar
har vi färdats med varandra
Vi har vandrat samma vägar
Vi har burit samma bördor
Vi har sett mot samma stjärnor
Vi har sjungit samma sånger
Vi har delat samma drömmar
Du är med mej vart jag går
Genom månader och år
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den jag kunde va
Som broar över djupen
som skuggor under träden
som eldarna i natten
som stigar genom snåren
har vi varit för varandra
Vi har delat samma minnen
Vi har burit samma längtan
Vi har sett med samma ögon
Vi har trott på samma löften
Vi har stått på samma sida
Du är med mej vart jag går
Genom månader och år
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den jag kunde va
Och ingenting kan splittra oss
och ingenting kan söndra oss
och ingenting kan slita oss isär
Och ingenting kan få oss
att överge varann
Stormar kanske tystar oss
Skuggor kanske slukar oss
Sorger kanske tvingar oss på knä
Men ingenting i världen
kan lösa våra band
Jag är med dig vart du går
Genom månader och år
Jag är med dig alla dar
Jag är med dig vart du far
Du är den jag kunde va
Du är med mej där jag e
Du är med mej vart jag ser
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den, jag kunde va
Jag har även passerat överlevarlandet och har börjat att LEVA. Min största drivkraft i min väg är en av mina största förebilder - pappa.
Han begravde två kvinnor innan han själv dog.
Den ena kvinnan var min mamma och jag var 12 år. Då var han två år äldre än jag var när jag begravde min man. Kunde han så kan jag - jag ska inte heller bli bitter utan ta vara på livet, precis som han gjorde.
Jag har förändrats - jag vet.
De finns de som tycker till det sämre - jag kan tänka mig det
men bryr mig inte. Jag väljer mina strider, ids inte tjaffsa
om småsaker eller skyller på andra, velighet orkar jag inte med. Gör nått eller gör det inte - inget mittimellan,
köp eller köp inte,
byt jobb eller byt inte,
byt partner eller byt inte
och gnäll inte mellan varven.
Jag är långsint dessutom, de som kränker mig de går helt enkelt bort.
Idag är jag inte halv utan HEL, Jag står med båda fötterna på jorden - inte med EN.
Jag är inte ensam i mig själv utan trivs i mitt eget sällskap och känner mig inte överflödig i sällskap - för jag är jag, oavsett. IDAG KÄNNS DET RÄTT BRA även om jag dippar ibland.
Kroppen minns fortfarande den maktlöshet jag kände när
livet började rinna ur hans kropp mitt framför mina ögon.
Även om mitt förnuft säger att det är ok - så finns
fortfarande en rädsla att låta någon komma
mig nära igen. Smärtans vassa ägg
att bli lämnad har trubbats
av men inte tillräckligt än.
På Alejandros blogg fick jag en kommentar när jag ifrågasatte varför politiker mer talar om vad andra säger än att berätta vad de själva står för. Jag fick ett bra svar. Sedan undrade jag också om just ordet lögn och att man gärna beskyller andra för det men själv tänjer man bara på sanningen. Då ilsknar en av hans läsare till och skriver en kommentar DÄR!!
Kommentaren lyder;
"snacka om lögner lisbet säger:
Lisbet Olofsson är absolut inte rätt person att prata om lögner. Hon vilseledde sina kunder när hon var chef på Xtravaganza. Många människor blev sjuka tack vare detta blufföretag.
http://www.vk.se/Article.jsp?article=441619"
JAJAMEN, jag ljög. Men det tog rätt länge innan jag förstod SJÄLV att jag ljög och när jag fattade det så TALADE JAG OM DET SJÄLV och gick ut till press och media med mitt eget namn och berättade det.
I februari går vi upp i domstol mot de som först ljög för oss.
Kommentarer av människor som inte ens törs skriva ut sitt namn i en bloggkommentar känns för mig lite SKUMT. Men det är alltid roligt att folk TÖRS skriva
fortsätt med det.
Varför jagar vi hela tiden den stora lyckan och glömmer bort de små lyckotillfällena?
Varför sitter vi och lyssnar på föreläsningar om lycka om och om igen? Varför läser vi massa böcker om hur man ska bli lycklig istället för att se oss omkring och säga lite oftare att "jag är faktiskt nöjd"?
Varför krångla till allt så mycket? Varför inte leva lite mer efter Robert Storm Petersens ord: Ibland går jag runt och är glad utan att veta varför - det är nog därför jag är glad.
Min fantastiska ambassadörskollega Helen Stockeberg på BabyHeaven säljer massor med sköna prylar.
"Njut av ett väldoftande ljus som också går att använda som massageljus. Tillverkade av "goda" råvaror. Ge bort linnedisktrasor i jul och känn att du gör något för både personen och miljön. Köpt något till dig själv eller till en vän. Lägg upp fötterna på soffbordet och handla online, enkelt och smidigt"
Jag vet inte om de finns på facebook men just i detta ärende så hade det varit bra. På sociala medier SPRIDS DETTA SOM EN LÖPELD:
"SPRID VIDARE!!! Dövstumma dörrknackare i farten och härjar i Tvärålund, Vinden, Umeå, Nordmaling, Bygdeå, Robertsfors, Överklinten, Åkullsjön och Grimsmark. Dom kör en vit skåpbil. Dom är några stycken som delar upp sig och knackar dörr och kollar om du är hemma. Är det ingen hemma åker dom tillbaka och gör inbrott senare. Ser ni dom ring polisen. Dom är redan anmälda. Sprid detta vidare och håll era ögon öppna! Och REGLA dörrar å Fönster. Grannar, hjälp varandra och kolla"
Man kan även följa deras väg eftersom många genom att se vart de varit. En kompis åt mig mitt i samhället fick besök av en döv person som pekade på öronen och ville visa upp nått målat.
Jag vill inte ha besök av dem när jag INTE är hemma, om jag säger då.
Jag blir frustrerad men har inget för det.
Mina favoritlänkar som jag sparat på denna sidan - nedanför flaggorna är borta. Det värsta är att jag i mitt oförstånd inte har lagt dem i en favorit-vk-mapp på datorn utan de har bara funnits på VK-sidan.
Det ska vara TANT nästa år.
Gärna en som gör långkok, samlar porslinshundar och hytter med näven åt folk som slänger skräp på gatan.
Det har även kommit flera handböker om konsten att bli en riktig
"Uber-tant" Från Grynet till Supertant borde Elin Eks bok egentligen heta.
Hatt, kappa å vintageklänning, gärna med papiljottlockigt hår - detta har blivit unga kvinnors nya uniform.
Jag gick igenom TV-programmen för att få en överblick över vad jag skulle titta på. Det slår mig mer och mer att vi åter håller på att återuppfinna ”hjulet” igen. Det är ”inne” igen att safta, sylta, torka, laga från grunden, baka både cupecakes (muffins) och supernyttigt surdegsbröd. Allt för att äta produkter med färre tillsatser och ekosmart.
Det verkar ha blivit en ny trend att sy vetekuddar, sticka tjocka grytlappar, virka tvättbara disktrasor, mangla lakan och krusa örngottsband, sy gardiner, dukar, återvinningsväskor och små kaniner att stoppa plastpåsar i. Kvinnor (generalliserar – ja) har återgott till att pyssla ihop de värsta ”dragskydd vid fönsterkarmen”, mosaikpannskydd, tvålrestbehållaren till rattmuffar med bling, motorsladdsvärmare och kulskyddstoppar av diverse matriel.
Det mest ironiska är att det är inte tanterna själva som vill vara tanter, utan just den yngre generationen. Och vi riktiga tanter skrattar oss hela vägen till botoxbehandlimngen.
Sverige 2011/12 och hos kvinnor i karriären frodas husmorsromantiken. Om jag inte missminer mig så under ”ropen skallar-eran” propagerade man om att;
-baka småkakor var slöseri av kvinnokraft!
Är detta moderna kvinnofällor eller förverkligar vi oss själva om igen?
Nää nu har jag inte tid med er längre utan ska sätta ett surdegsstöp, saffransskorpor..(men heter det en eller ett stöp..)
Jag trodde detta var ett skämt men när jag tänker efter - så varför skulle det vara det?
Vi kvinnor rakar och vill gärna dofta jordgubbar och mjölk därnere. Får mer bevisat att vi har en svag doft av skaldjur, fisk eller något liknande om det inte är svamphärdar, kvarglömda tamponger och annat grejs som lilla muffen inte vill ha i sig.
Dricker du dig fet? Såg en undersökning från Storbrittannien där man frågar ungdomar hur mycket de dricker. Man har upptäckt att de inte dricker MER men de skippar maten för att kunna unna sig sina drinkar.
De byter kaloerierna från mat till kalorier från drinkarna. Studien visar också att ätstörninigarna och alkoholmissbruk allt oftare går hand i hand. Speciellt när det gäller bulimiker.
Själv överkonsumerar jag mest KAFFE - vilket inte heller är så smart.
Det finns mängder av NEGATIVA människor - sådana som ser världen på ett annat sätt än vad jag gör. "Vaknade upp idag och så är den här dagen förstörd, Skratta du men se till att inte sätta nått i halsen. Vackert väder idag men i kväll regnar det nog".
De sominte tar ut NÅGOT i förskott för det kommer endå att bli nått tråkigt av det. Jag undviker att vara tillsammans med de som har en negativ syn på livet - negodiler- för de DRAR NER MIG lika mycket som de "krabbor" som också finns.
De som gör allt för att dra ner dig tillbaka i hinken när du lyckas komma dig upp. De försöker jag också att undkomma - de tillför inget. This is my life - jag lever det som jag vill.