Snackskaka

Skräddarsydd för att bygga en bro mellan lunch och kvällsmat.

Recept (ca 26 kakor)

150 g valnötskärnor
200 g kärnfria katrinplommon
120 g boveteflingor
80 g kokosmjöl
1 KRAV-märkt citron, bara skalet
2 KRAV-märkta apelsiner, bara skalet
3 tsk korngräspulver
60 g soltorkade blåbär

Marinad

1,5 dl råsockersirap
1 dl crunchy jordnötssmör
1 vaniljstång
2 msk apelsinsaft

Så här gör du

Hacka valnötskärnor och katrinplommon i små bitar. Riv skalet på citronen och apelsinen. Knåda ihop alla ingredienser. Värm sirap och jordnötssmör i en stekpanna tillsammans med vaniljkorn och apelsinsaft, häll det över massan och blanda ordentligt.

Klä en ugnsfast form (34 x 20 cm) med bakplåtspapper och bred ut massan. Grädda på nedersta falsen i ugnen i 200 grader i 20 minuter. Skär massan i cirka 26 kakor och ställ dem på högkant på en plåt. Grädda dem i 15 min i 150 grader.

När ska du äta den?

Den här kakan är perfekt som mellanmål under eftermiddagen, mellan lunchen och kvällsmaten. Under de timmarna gör sig hungern ofta påmind och då ger kakan ny, nyttig energi, så att du lättare kan koncentrera dig.

För att uppnå den optimala effekten ska du äta den innan blodsockret faller för kraftigt, det vill säga 20–30 minuter innan du övermannas av sötsug.

Därför fungerar den

Kakan mättar bra och ger dig supernyttig energi för hela dagen. Fördelningen av vitaminer, mineraler, kostfibrer, proteiner, kolhydrater och fett är väl avvägd, så att kakan utgör en exemplarisk liten måltid.

Fönster och dörrdekorer

Klicka på länken och njut.

SKÖNT ATT SNÖN HÅLLER PÅ ATT GE VIKA...

DÖM ALDRIG EFTER UTSEEDE..

Benämningen konstruktiv kritik brukar avse kritik som är menad att kunna förminska kritikvärdet, genom att den även innehåller förslag till förändring.

Kritik kan också vara en ren kommentar, som inte syftar till att "kritisera" det som behandlas, utan som istället önskar att utveckla det sagda och berika samtalet. Kritik i denna betydelse är menat som starten på ett argumenterande samtal, inte som en bedömning.

 STOLT att presentera föreläsning med Tomas Enhager och Liselotte Harri

Tomas Enhager som har haft förmånen att arbeta med svenska idrottslag och idrottare av högsta dignitet. Han har coachat damlandslaget i fotboll, damlandslaget i golf, svenska mästarna i basket - Kärcher, svenska mästarna i bowling - Pergamon. Dessutom har han hjälpt stjärnor från fri idrott, tennis, amerikansk fotboll, kanot, ishockey, hästhoppning och dressyr.

Liselotte Harri är livsstilsentreprenören som genom åren utvecklat och utbildat människor i livsstilsförändringar. Nu kommer hon tillsammans med Tomas Enhager med ett fantastiskt nytt program som är webbaserat.

Föreläsning

Ibland kommer man sig inte undan - det mest uppenbara visar sig i naturens tecken. Man blir avslöjad utan att man tänker på det som i CIA.
Ja bilden är inte tagen NU (ingen snö) utan i höstas.
Kan ni gissa vilken bil?
Min bror han brukar kolla däckmönstret och vet vem som tillhör "mönstret"

Ibland säger min man till mig ”Hallå , lyssnar du inte?” Jag, som uppenbarligen varit lite disträ eller frånvarande vid det tillfället, kan då liksom ”spela tillbaka bandet” och säga ”joho det gör jag visst det” varpå jag (någorlunda) upprepar det någon sagt. Trots det ser andra något frustrerad ut. Det är förstås en stor skillnad på att höra vad någon säger och lyssna på vad någon säger.

Jag erkänner helt öppet och sårbart - jag skulle kunna leva på GODIS.
Det riktigt vattnas i munnen på mig när jag ser allt detta socker förklätt i
godis, bakverk och smarriga .. ja annat.
Fast jag vet ju hur dåligt jag mår när jag smällt i mig för mycket och att jag då tycker att det är jätteäckligt!

Det håller mig från att maratonäta och jag känner mig oerhört vuxetSMART när
jag avstår - fy fan vad bra jag är.

Jag har ett stort dilemma.

Jag minns inte mina vänner, bekantas sjukdomar. Det har jag upptäckt är en av mina svaga sidor. Jag har något slags "sjukdomdsfilter" som gör att mitt intresse för sjukdomar och elände inte biter sig fast i mitt minne.
Detta förstätter mig i otroligt pinsamma situationer i vissa samtal och det slår mig även att mänga av
samtal kretsar kring sjukdomar och krämpor.
Ibland skämms jag för mitt ointresse i ämnet.

Jag är så priviligerad så det kan ingen ana. 
Träffar många människor och ibland träffar jag vissa män fler gånger än andra. Vid eftertanke så är det numer mest en man som jag hänger med och han är som så många andra pappa.

Det här med pappor är intressant ut många synvinklar men idag ska jag mest
berätta hur olika pappor kan vara. Detta är absolut inget jag klagar på utan mer tankar om att de uppfostrar sina barn så olika.
Eller just i detta fall och dagens fundering mer: hur pappan släpper in mig i sin lilla familj och vilken roll jag får.

I ett av mina förhållande som var rätt olikt i mycket upplevde jag ett utanförskap
som jag inte kunde sätta fingret på. Ibland var jag en av familjen som skulle medverka i barnets uppfostran, lära och vara medveten om varje nyans i språket. I näste minut fick jag veta att jag inte fick agera som en som tillhörde familjen eftersom jag inte tillhörde och skulle aldrig få den möjligheten. Hur dumma övriga familjemedlemmar än  uppförde sig.

Till slut frågade jag barnet som var helt oförstående och det gick helt klart upp för mig att det var pappan som var oroshärden. Han ville inte alls släppa sitt barn och trodde inte att någon annan kunde ta hand om barnet.

I min relation med en pappa idag är det väldigt olikt. Jag är en självklar familjemedlem. Barnen tyr sig lika mycket till mig, jag blir inte tillrättavisad eller känner mig utanför. Allt skapas i symbios med alla och känslan är stor och varm. Pappan anser att man inte kan äga barn och deras liv blir mer berikat om jag är en av dem. Han låter sina barm ty sig till mig, göra saker utan att var anågon som övervakar och håller koll.

Så annorlunda men så befriande och enkelt.

 När det var som mest turbulent omkring mig så
tränade jag mig på att sova bra. Märk ordet "träna" för
det var inget självklart  utan det tog ett bra tag innan det fungerade.

Lade mig i sängen och spände först mina ben en stund och kände sedan
skillnaden på spänd och avslappnad. Gjorde samma sak med rumpan, magen och armarna. Spände rätt länge och slappnade av. Avslutade med arr dra upp axlarna mot öronen och spänna alla musklerna i ansiktet. Slappnade av.

Då känner man en stor skillnad mellan att vara spänd i kroppen och inte.

Efter det så fokuserade jag på min andning. Drog ett andetag in långsamt och kände att magen åkte upp - inte axlarna. Först räknade jag till fyra att andas in och sedan andas ut långsamt på fyra. Var noga med att pressa ut den sista puffen ur lugorna innan du drar in igen.

Sedan släppte jag tanken på andning och kände hur känslan av tung mot underlaget började komma - fortsatte att andas lugnt.
Drog in luft och tänkte ordet lugn på utandning.
Gav mig inte utan fortsatte tills jag domnade bort och somnade.

Ibland tar det lång tid ibland bara en stund - grejen är att jag har ingen tidsuppfattning hur länge det tar. Men det funkar bra på mig.

Jag har börjat tvätta sällan. Vad som begränsar mitt tvättande är
att jag har inte tillräckligt många trosor för att bli en mer "sällantvättare".
I alla fall så betydet detta att jag tvingas ha tröjor, byxor, skjortor som jag
inte riktigt gillar eller känner mig bekväm i.

Man lägger för det mesta det nytvättade högst upp i högarna och använder igen. Har försökt vända på högen men märker att min hjärna har fattat det
- rotar då nedifrån och upp.

Alltså hur gör ni?

Jag har varit till Nova Stockholmia och föreläst för Naturvetarna,

Så här tyckte de om mitt framförande.

NATURVETARNA
 

Två unga kvinnor, varav den ena jobbat som modell men
som inte fått betalt. Agenturerna (här Mika) låter
modeller jobba mycket gratis och skyller på att
så är branschen. Modeller måsta skaffa
sig en snygg portfolieväska med bilder.
Så som betalning kan de få en
snygg bil istället.

Nu har de startat FAIR FACES  

Jag tycker faktiskt att denna träningsapp är helt OK att pröva på.
NTC-app.

Jag har tyvärr en android och denna är gjord för iphone men jag skulle inte tveka.
Du måste ha en iPhone, iPod touch eller iPad.
Du måste skapa ett iTunes-konto. När du är inloggad på det kan du från iTunes app store ladda ner appen NIKE TRAINING CLUB. Den är GRATIS.

Lite tips från bloggkompisen  MARIA S

 
Kamomillté är det bästa ansiktsvattnet, drick skiten å använd sen tepåsen som en bomullsrondell.Ta inte för mycket- kamomill är ju lugnande och vem vill ha fattig mimik?

Det är en bra insikt när man upptäcker själv eller att någon annan
påpekar att det man själv anser vara sin styrka kan lätt bli
en svaghet.

Blev påmind av detta när Olof Rhölander berättade att han
hade en otroligt trygg och bra uppväxt. Han var ett
lovade pingisbarn som det gick väldigt bra för.
När träningen ökade på så flyttade han till
ett pingisgymnasie (tror jag det var) men
han då fick aldrig riktigt till sina matcher
när det riktigt gällde.

När han pratade med J-O Wallner så började han
förstå att han tog för lätt på allt. Olof resonerade att
han hoppades på att det det skulle bli en lätt match
medan J-O och Jörgen pratade om vilken härlig
utmaning det skulle bli att kämpa mot den och den.

Olof slutade för han fick aldrig till det på match. Resonerade
att han hade haft det för tryggt och när han kom ut i själva
livet kunde han inte tackla motstånd och kämpa sig framåt.

Det är en svindlande tanke när man kan vända begreppet
att ha haft för trygg barndom som en svaghet senare.

 Igår fanns det en roligt underbar artikel i Vk om motorfolket.

Britta Svärling skrev fredagen den 23 mars om att hon valt att bo ensam.

Citat;
"Många för att inte säga de flesta stör sig på att jag valt att leva själv. Det är så okvinnligt och normbrytande som det kan bli och jag skriver under med stora bokstäver att jag som i artikeln blivit mobbad för det valet."

Jag har funderat väldigt hårt på just detta ämne som ibland kan verka
väldigt infekterat i diskussion med andra. Nu kan jag inte riktigt veta
vad hon menar med att hon valt att leva själv - om det innebär att
hon kan tänka sig ha en relation men leva "själv".

Det är vad jag först tänker eftersom det finns en hel del folk runt mig
som funderar över om jag ska bli sambo, sälja hus och flytta på mig.
Mina val i livet ser lite annorlunda ut än Brittas eftersom jag inte
tänker leva ensam utan nära relation.  Jag känner
att jag inte har behov att bli sammanboende med någon -
inte än i alla fall. Kan ju alltid ändra mig.

Min systerYster säger att jag liknar våran pappa - han var särbo
med sina kvinnor efter att min mamma dog. Han åkte hem
till sitt och grejade, besökte folk och trivdes.

Behöver inte säga mer.

Det finns undersökningar som visar att vad du säger inte har så stor betydelse för hur mottagaren uppfattar ditt budskap? Det finns undersökningar som visar att själva orden har så lite som 7% betydelse av hela din kommunikation, ditt tonfall betyder mer, hela 38% och ditt kroppsspråk betyder ännu mer, hela 55% av din totala kommunikation är kopplat till ditt kroppsspråk.

Men kan det verkligen stämma att orden inte betyder mer än 7%?  Det finns ju lite olika bud om detta. Presenterar du ren fakta så är orden avgörande. Då du presenterar en idé, vill entusiasmera och skapa motivation är det  tonfall och kroppsspråk som är avgörande för hur vår kommunikation uppfattas, dvs hur mottagaren tar emot budskapet.

 Jag träffade några kompisar via en fundering hur framtida
informationsutbytet kan se ut.

Alla var vi eniga om att papperstidningar kan blie något som försvinner
helst när vi alla hade tidningar inplastade och oöppnade hemma.
Så nu förnyar jag inte prenumerationen på två tidningar som
jag ansett mig behöva för att hålla koll på vad som händer.

 Vet ni vad den nya trenden blir efter detox?
Demold!

Att avgifta kroppen på mögel för massor har problem med det utan att veta om det, o det ger en rad symtom.

Mögel kommer med luftkonditioneringen på arbetet, mögelskadade våtutrymmen i hus eller skolor, allmän obalans i våra kroppar och naturen, samt att de tydligen sprutar genmodifierat mögel för att öka skördarna.

Mögel är ju luftburet o finns överallt, mer i fuktiga klimat

I två år levde jag och min exmake väldigt spartanskt och rent ut sagt SNÅLT.
Under den här tiden levde hans barn i Holland och vi fick se dem cirka 2 ggr per år. Så vi snålade för att betala av lånet till huset och får att kunna ta hem
dem extra gånger när de hade lov.

Det var TUFFT och många tyckte jag var väldigt knäpp som gick med på
att mina pengar gick till hans barns resor etc.
Jag tyckte inte alls det var något konstigt alls och att räkna på kronor
och ören hit och dit är inte min grej.

Jag drivs inte av "finhetstankar" angående hemmet. Prioriterar inte att städa men pysslar ibland våldsamt.  Allt handlar nog om intresse och mitt intresse ligger inte i att ha det jättefint hemma - då menar jag med möbler, gardiner och sånt.

Jag suktar, suger in design, funktion i hemmet men har inte det rätta drivet.
INTE ENS FÖR ATT HÅLLA BORT DAMMET.

Finns inget måste hos mig där.

Läckert eller hur

Jag skulle skriva en kommentar i en artikel på aftonbladet. När jag skrivit och tyckt på kommentera så kom rutan upp att jag måste öppna mitt facebook konto för att lägga den.

HELL NO!!! Det gick alltså inte att kommentera ALLS om man inte var kopplad till facebook.

I DON`T LIKE

När personer är positiva ökar produktiviteten med 31 procent jämfört med om personerna är negativa. Och positiva säljare lyckas sälja 37 procent mer än sina negativt sinnade kolleger. Vi vet att läkare, när de är positiva, klarar att göra 19 procent fler korrekta diagnoser.