En bekant åkte ned till MellanSverige, köpte en gammal original Maffiabil från 40-talet från en äldre herre. Innan han åkte ringde han och tog en försäkring på bilen – på ett värde på 200 000 kr.
Halvvägs fick han vobbel på släpet, körde in i vajerräcket och sedan bar det av i diket varav släpet släppte och lade sig på tak i diket. Med tre punka på bilen och en upp och nedvänd bil med släp ringde han bärgningskåren. De kom och fick bra med jobb att surra av en upp och nedvänd bil från en upp och nedvänd SLÄP. Surrningen var det inget fel på.
Intryckt tak och rätt bra med plåtskador på bilen så försäkringsbolaget ringdes. Nu börjar en lång och trist förhandling. Försäkringsbolaget vill lösa in bilen för det kostar för mycket pengar att reparera den även om det är en 200 000 kronors veteranbil.
Grejen är att detta är en orginalbil och det finns inte många av dem. Det går liksom inte bara att köpa en massa skärmar, delar och grejer för att laga till den. Utan detta är mer ett delikat men tidskrävande plåtjobb som skall ske med varsamma händer.
För den oinvigde är detta BARA EN GAMMBIL med intryckta och sneda vinklar för en veteranbilsfantast är detta ett stycke konstart, plåtdesign med linjer och form gjorda av en fantastisk begåvad och teknikkunnig person på 40-talet. Ett ovärderligt arbete med få i sitt slag. En PLÅTZORN/ Carl Larson och detta vill försäkringsbolaget SKROTA.
Vi får se hur det går. Det är inte så lätt att vara försäkringstjänsteman i ett sånt här känsligt ämne som har med museiföremål och värden att göra. De är otroligt tillmötesgående och hjälpsamma – vill ordna detta på bästa sätt men deras paragrafer och lagar styr även dem.
Senaste kommentarerna