Hallå i hålet!

Jag får en kænsla av att mina ursækter ær starkt återkommande, och jag vet att jag lyst med min frånvaro på sistone, men jag har ju varit hemma i 5 månader! Så något båtliv har jag ju inte haft och det ær ju det som jag ska skriva om i denna blogg 😉 Ær det någon som fortfarande kikar in får jag bara be om ursækt ænnu en gång, men hoppas såklart att ni inte tappat hoppet totalt, før jag tror næmligen sjælv på att jag ska bli bættre på det hær. Men hojta gærna till med en kommentar så jag vet om någon læser, annars skippar jag nog detta framøver 😛

Som sagt, 5 månader hemma i Umeå på grund av ett opererat knæ och ni kan væll gissa hur glad jag var nær jag gick ombord i onsdags førra veckan? OTROLIGT! Det var så kul att træffa alla igen, speciellt nær dom mærkt at man varit borta 🙂 Det går bara bullar att vara tillbaka i arbete igen, jag kænner av knæt en aning, men jag dammsugar så jag får blåsor i hænderna (jag skæmtar inte) och står med glædje halvvægs ner i toaletterna 😉 Min båtmamma, May-Hilde, kunde inte vara gladare att ha mig tillbaka!

Førsta natten blev jag sjøsjuk och mærkte minsta lilla våg, men eftersom det var ett tag sedan sist så var det inte så underligt och heller inte ovæntat. Jag ær nu "van" och hoppas att jag ska klara mig framøver. Vædret ær på sin topp, men jag ønskade ændå lite att jag var hemma just nu då det verkat vara kanoners. buhuu… klantarsel som jag ær har jag glømmt kameran hemma så har tyværr inget att visa er denna gång.

Håper allt ær bra med dåkker, vi snakkes!
Klem og Kos i øverdos!