Valdemarsvik + Vadstena

Med Fritz Sprung i en minibuss och jag inklämd där längst bak som gjorde att man kände sig så där ca 35 år yngre lämnade vi Arlanda. Men efter lite svängningar fram o åter kom vi till Valdemarsvik.

 

Nu återstod bara en uppgift. Vi ska hitta kommunhuset. Vi frågade och fick uppgiften att se efter ett väldigt fult hus och mycket riktigt vi hittade kommunhuset. Vi blev väl mottagna och satt i kommunstyrelserummet och bjöds på kaffe o macka. (välsmakande då frukost kl 5 på morron är omöjlig att få ner.) Vi träffade flyktingsamordnare Djamal samt representanter från kommunstyrelsen samt ett antal flyktingar som ville berätta hur bra de trivdes i Valdemarsvik.

 

Det var rörande att höra dessa berätta om den glädje de kände när de fått egen lägenhet. De kom från Stockholm tidigare och som bekant är det inte lätt att få lägenhet där. Men att sen lyssna på Djamal och se hans engagemang var fantastiskt. Jag skojade med honom vid lunchen och frågade om han inte kunde flytta till Vännäs. För det är just en sådan person med det engagemanget som Vännäs behöver vid flyktingsamordningen. Vi kom överens om att kalla upp honom när vi kommit längre med vår utredning om hur flyktingsamordningen ska ske för att inhämta kunskap.

 

 Djamal Hamaill

Efter lunch satte vi oss i bilen igen och åkte till Vadstena. Framme i Vadstena blev vi återigen väl mottagna och blev anvisade våra rum på Klosterhotellet. Mycket spännande att gå i dessa gångar med anor från en svunnen tid och hitta mitt rum.

 

Hotelltrappan 

 

Skrivbordet med anor i mitt rum

 

Benämingen på mitt rum (möjligen någon nunnas namn)

 

Sedan blev vi bjudna till munkslottet där hovmästaren serverade en mycket god middag och naturligtvis var det inslag av historiebeskrivning. Det är nästan möjligt att känna vingslagen från förr. Efter middag blev vi bjudna på kaffe i doktorns våning. Det var så att om nunnorna blev sjuk så var de tvungna att uppsöka doktorn i hans våning. Var det dessutom så att nunnorna simulerade för att få träffa manlig fägring så fick de ligga i gången till kyrkan så alla de andra 59 nunnorna fick trampa över henne.

 

Efter denna goda o trevliga middag så gick färden till klosterkyrkan. I denna enorma kyrka hade man ordnat en orgelkonsert kl 22.30 på kvällen enbart för oss. Vi gick förbi Gustav Wasas yngste son som ligger begravd inne i kyrkan. Med tända ljus och enorm stämning fick vi njuta av toner från orgeln i ca 25 minuter. Naturligtvis var det med toner från Bach samt andra tonsättare.

 

En intressant dag som började kl 05,00 håller på vara slut och nu återstår några timmars sömn till nya äventyr i morgon. Vi ska börja dagen att äta frukost i kungens matrum.

En kommentar

  1. Fritz Sprung

    Värt att kommentera är att det nu är fredagen den treottonde, och att jag sitter och tittar ut över Vätterns strand samtidigt som jag funderar på hur jag skall möta dagen och människor i de byxor som nu helt har spruckit. Var är alla räddande änglar med nål och tråd i detta kloster när man verkligen behöver dem?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>