Eutanasi

Lite då och då ploppar diskussionen upp om Eutanasi (aktiv dödshjälp) även i vårt land. Men tacksamt nog är det inte många partier som driver frågan. Vi kommer nog att se en utredning inom kort. Miljöpartiet har vad jag känner till beslutat att det ska till en utredning i frågan.

Här måste jag citera vår förra partiledare o tillika socialminister Göran Hägglund:                   – Sjukvården är i livets tjänst och inte i dödens. Är inte så säker på att nuvarande socialminister har samma åsikt så känner mig orolig för utvecklingen framöver i denna fråga i vårt land.

Holland blev redan 2002 som första land i världen med lagstadgad dödshjälp. Den organisation som var pådrivande i lobbyarbetet har själv en stor klinik i Haag med 44 team som åker runt och tar ihjäl folk. Över 5000 personer fick dödshjälp i fjol och nu diskuterar man att även barn och de som bara är allmänt trött på livet också ska beredas dödshjälp. Den procentuella ökningen är anmärkningsvärt stor och du börjar själv läkare fundera om detta blev riktigt enligt läkaretiken. Sedan följde andra länder Hollands exempel och Belgien, Luxemburg och Schweiz har Eutanasi, likaså i vissa amerikanska delstater.

Man kan låta sig tänka fritt och vi vet att sjukvården behöver allt större resurser och på många håll i vårt land klarar man inte att hålla budget. Om man då ska lägga till kostnader för dödshjälp ovanpå så lär det inte bli mindre kostnader. Eller så är det så man tänker att när en person blir allt för ”dyr” då erbjuder man aktiv dödshjälp. Hemska tanke!

Som ni förstår är jag helt emot detta förfarande att vi aktivt ska ta ihjäl folk. Har pratat med några läkare i saken och framför allt en läkare som arbetar med att rehabilitera personer som råkar ut för olyckor med handikapp som följd. Nästan alla patienter vill vid första besöket få hjälp att dö, men eftersom vi inte har den möjligheten i vårt land så arbetar man sig framåt istället med hjälpmedel och träning etc.

När samma läkare träffar personen om några år så har lika många som tidigare funderat på dödshjälp, funderat hur man verkligen tänkte då. Så om aktiv dödshjälp funnit i vårt land hade jag ju missat det fantastiska liv jag nu har trots mina begränsningar, har patienter vittnat om.

Hoppas Miljöpartiet fortsatt blir ensam om att driva frågan och hoppas verkligen att alla övriga partier inser att låta bli denna fråga. Åtminstone är Kristdemokraterna en garant att stoppa såna tokigheter.

 

Etiketter: , , , , , ,

4 kommentarer

  1. Andreas Jansson

    En undran bara, jag tänkte på ditt citat från Hägglund.. Betyder det att du är emot abort också?

  2. Göran Jonzon

    Frågeställningen tangerar även ett annat kontroversielt ämnesområde, nämligen ofrivillig dödshjälp!
    Jag syftar givetvis på dödsstraffet.
    Under åren har jag vacklat fram och tillbaka i min uppfattning om dödsstraffet och att vi avskaffat det helt.
    Ska man kunna tro på att det i varje människa finns en möjlighet till förändring, eller finns det hopplösa fall som aldrig kommer att gå att inrymma i en öppen social miljö utanför fängelsecellen?
    Därom tvistar tydligen även psykologer, så jag behöver kanske inte skämmas för min tveksamhet?
    Det enda argument som bitit sig fast hos mig och som på djupet talar mot dödsstraf är risken för att oskyldiga stryker med.

    I ett större perspektiv kan man fråga sig om man som individ äger rätten till sin egen existens, men saknar rätt till icke-existens? Hur ser logiken bakom ett sådant resonemang ut?
    Om man betraktar livet som så heligt att individen inte äger rätt att bestämma om sin egen existens, hurmotiver man då de som nekas livsuppehållande vård för att saamhällskostnaderna blir orimliga?

    Jag begär inte att du eller någon annan ska ge mig svaren, utan vill bara lufta mina egna funderingar kring ämnet aktiv dödshjälp, vilken jag upplever är mer mångfacetterad än jag kan överblicka.

    • Hans-Inge Smetana (inläggsförfattare)

      Ja du Göran. Med dina rader visar du på ännu större komplexitet i frågan. När det gäller dödsstraff som du nämner är det diskussioner vi kan fylla många ark med. Men frågan om människan är obotlig och att vi har ”hopplösa fall” är intressant. Har som du kanske känner till suttit i över 12 år och dömt busar i Hovrätten för övre Norrland. Och jag är övertygad att det finns ”hopplösa” fall som inte går att bota. Rättspsykiater har erkänt att t ex vissa pedofiler inte är möjliga att helt bota. Ska dessa då ändå vara som vilken samhällsmedborgare som helst bara för att man har sonat sitt straff i väntan på nästa brott. Nja det kan man fundera över.
      Vi ska vara en rättstat och det är viktigt. Men vem har sagt att i begreppet rättstat ligger det att man ska skydda brottslingar? Tänker på den brottsling vi nu har inför skranket som dödade kvinnan i spåret och sedan förgrep sig sexuellt på en död kropp. Och motiven är att han har bråkat med farsan och fick impuler att han måste döda. Vad kan denna man få för impulser som ger sig på att döda en okänd person? Ska en sådan kunna gå fri på gatan som en vanlig person sedan han sonat sitt brott och suttit av 2 tredjedelar av strafftiden? Så nog tåls det att fundera över ett o annat.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.