Kvinnors vård måste stärkas!

Av , , 2 kommentarer 5

Skriver i dagens VK tillsammans med sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson om regeringens satsning på kvinnors hälsa o vård det måste också göras i region Västerbotten.

 

Tillgången till jämlik vård i hela landet är en prioriterad fråga för regeringen. Vi har sedan tidigare beslutat om flera uppdrag för att stärka förlossningsvården och vården vid sjukdomar som främst drabbar kvinnor och flickor. Regeringen avsätter även 1,6 miljarder årligen till detta ändamål. För region Västerbotten innebär det cirka 36 miljoner kronor i ekonomiska tillskott under 2024.

Jämställd hälsa är ett av de sex jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Uppföljningar visar dock att kvinnor genomgående upplever sämre hälsa än män. Det är tydligast bland kvinnor med lägre utbildningsnivå.

Sjukdomar som främst drabbar flickor och kvinnor beforskas inte i lika stor utsträckning som andra sjukdomar. Förutsättningarna för att diagnostisera och erbjuda god vård och behandling för dessa sjukdomar behöver utvecklas. Det finns i nuläget också stora regionala skillnader i utfall av vården när det gäller sjukdomar och tillstånd som främst drabbar kvinnor och flickor. Det innebär att vården kan skilja sig åt beroende på var i landet kvinnor och flickor söker vård.

Kunskap och forskning om kvinnors sjukdomar och tillstånd ska utvecklas och stärkas. Det finns även behov av att stärka vården för sexuellt våldsutsatta, såväl barn som vuxna. Sexuellt våld medför ett stort lidande för den enskilde och innebär ofta lång rehabilitering för den som har drabbats.

Varje kvinna ska känna sig trygg med vården under graviditeten samt före, under och efter förlossningen. Förlossningsvården behöver därför bli mer tillgänglig, jämlik och personcentrerad och kompetensförsörjningen av barnmorskor och andra professioner behöver säkras. Som ett led i detta har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att fram en nationell förlossningsplan för att säkra en trygg förlossningsvård, med goda arbetsvillkor för vårdpersonalen.

De regionala skillnaderna behöver minska och den långsiktiga kompetensförsörjningen av barnmorskor och andra professioner behöver säkras. För att ytterligare stärka mödrahälsovården och förlossningsvården på landsbygden avsätter regeringen 150 miljoner kronor särskilt till detta ändamål för 2024.

För region Västerbotten handlar det om ett extra tillskott på ungefär 6 miljoner kronor. Medel får användas för insatser som ska stärka vårdens tillgänglighet och kvalitet. Det kan handla om återöppnande av förlossningskliniker, bevara kliniker som annars skulle stänga ner, nya vårdplatser på befintliga kliniker, patienthotell eller kvalitetshöjande insatser som bidrar till en god tillgänglighet.

Kristdemokraterna i regering gör skillnad. För oss är det en grundprincip att Sveriges sjukvård ska vara behovsstyrd, god, lättillgänglig, jämlik och jämställd. Regeringens satsningar ska bidra till en mer tillgänglig, jämlik och kunskapsbaserad vård för flickor och kvinnor i hela landet. Varje kvinna ska kunna känna sig trygg med hälso- och sjukvården.

Acko Ankarberg Johansson (KD) Sjukvårdsminister

Hans-Inge Smetana (KD) Gruppledare, Region Västerbotten

Vallöfte infrias!

Av , , 2 kommentarer 7

SVT: Drivmedelspriserna sänks kraftigt!

ÄNTLIGEN får svenskar nu betala SAMMA pris för bensin och diesel som våra grannländer. 🚗🚜

Så här skriver SVT: ”Bensin- och dieselpriserna faller med 1:15 respektive 4:27 kronor efter att reduktionsplikten sänkts.

Sänkningarna innebär ett dieselpris på ca 17,64 kr, vilket är tio kronor lägre än när priserna toppade på över 28 kr. Bensinen, som sänks till ca 17 kronor, kostade ca 24,18 kr som högst.”

❗️Sverige har länge haft den dyraste dieseln i Europa. Anledningen är att vi fram till igår haft BETYDLIGT högre reduktionsplikt än våra grannländer.

❗️Nyligen röstade vi – KD, M, SD och L – igenom sänkt reduktionsplikt på diesel och bensin, som vi hade lovat. Från dagens 30,5 % på diesel till 6%. S, V, MP och C röstade emot sänkningen.

‼️Viktigt att påpeka att den förra regeringen hade bestämt att den absurt höga utblandningen skulle höjas ytterligare från 30,5% till 66%!😨

🛞 Jämfört med det genomsnittliga dieselpriset i EU skiljde det cirka 4,40 kr i pumppriser vid svenska mackar enligt en rapport från EU-kommissionen den 1 november – och idag sänktes alltså priset med 4:27kr! 😊👍

Detta betyder minskade kostnader för svenska lantbrukare, åkerier och alla andra som behöver bilen! 🚜🚗

Bredband till alla!

Av , , Bli först att kommentera 2

PTS, Post- och telestyrelsen, har beviljat ca 100 miljoner kronor i bredbandsstöd för utbyggnad av bredband i Västerbotten. Elva kommuner har fått medel och ca 1 300 byggnader kommer att få ett erbjudande om bredbandsanslutning.

– Västerbottens kommuner och bredbandsföreningar fortsätter skapa förutsättningar för att fler ska få en framtidssäker bredbandsanslutning. Västerbotten har tilldelats ca 8% av PTS bredbandsstöd och det är ett jättebra tillskott, men stora behov kvarstår för att nå bredbandsmålen, säger Eva-Marie Marklund, regional bredbandskoordinator på Region Västerbotten.

Den nationella bredbandsstrategins mål är:

  • År 2025 ska alla ha tillgång till snabbt bredband och år 2023 tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet.
  • 98 procent bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s i hemmet och på arbetet. Av de återstående 2 procenten bör 1,9 procent ha tillgång till minst 100 Mbit/s, och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s senast år 2025.
  • Alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.

Se även:

Nyhet från PTS

https://www.pts.se/sv/nyheter/internet/2023/bredbandsstodet-for-ar-2023–allt-ar-nu-fordelat/

Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi för alla

https://www.pts.se/globalassets/startpage/dokument/icke-legala-dokument/faktablad/internet/faktablad-sverige-helt-uppkopplat-2025.pdf

Här avslutas en 108-årig epok – ”Lite vemod”

Av , , Bli först att kommentera 3
Den 7 oktober 1915 överflyttades patienterna till det nya lasarettet i Skellefteå. Den 15 december 2023 flyttade den sista verksamheten ut och avslutade en 108-årig epok av sjukvårdsverksamhet.

Det är lite vemod, det är en viss historik som går i graven, säger Lena Liljedahl som är ansvarig på Klinisk träningscentrum.

Det har pratats om det länge. Men nu får äntligen Kliniskt träningscentrum, KTC flytta till nya lokaler på Skellefteå lasarett. Hus 102 som de befunnit sig i är ett av husen från det ursprungliga lasarettet som håller på att rivas. All annan verksamhet har redan flyttat ut, och den 15 december var KTC sist ut.

– Det är vi som är råttorna. Vi lämnar det sjunkande skeppet sist, säger Lena Liljedahl, ansvarig på Kliniskt träningscentrum och skrattar.

Luftrenare utspritt över avdelningen

I huset finns sjuka-hus problem. Utspritt över avdelningen där KTC håller till finns luftrenare utställda.

– Om man har astma i grunden har man kunnat känna besvär.

Avdelningen de befunnit sig på har inte heller varit anpassad för den verksamhet som bedrivs.

– Det är ju vårdsalar från början så det är väldigt små rum. Vi behöver egentligen betydligt större rum för att bedriva utbildning. Det kommer vi att få nu, säger Lena Liljedahl.

Jobbat mitt i byggnationerna

Lena tycker det har gått överraskande bra att ha varit omringade av pågående byggnationer.

– De som bygger har varit väldigt samarbetsvilliga. Vi har kunnat meddela när vi har viss verksamhet och då har det inte varit livat. De har också börjat med arbeten som lever om mer i byggnad 103, som är den andra byggnaden som rivs.

Flytten pågår under en tid och KTC och den 26:e januari invigs ingivs de nya lokalerna.

– Helt fantastiskt att komma till fina lokaler som är anpassad för den verksamhet som vi bedriver. Det känns jätte-jätte bra!

Det här är Kliniskt träningscentrum, KTC:

På Kliniskt träningscentrum kan du öva praktiska färdigheter och skapa realistiska vårdsituationer i en trygg och säker miljö.

KTC är en länsklinik med verksamhet i Lycksele, Skellefteå och Umeå.

Här erbjuds:

  • Instruktörsutbildning inom förflyttningskunskap, hjärt-lungräddning och simulering/teamträning.
  • Stöd och vidareutbildning för instruktörer.
  • Lokaler och material för klinisk träning.
  • Utbildningar och material för färdighetsträning

Rättelse: I tidigare version beskrevs det att luftrenare ställts ut för att överhuvudtaget kunna vistas i lokalerna. Det stämmer inte. Luftrenarna har varit ett komplement för att bidra till arbetsmiljön

Vistelseförbud

Av , , 18 kommentarer 3

Ett kraftfullt verktyg mot den organiserade brottsligheten

Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som innebär att personer kan förbjudas att vistas inom ett avgränsat område, exempelvis ett torg, en skolgård eller en stadsdel. Syftet är att öka tryggheten på allmänna platser och förhindra brottslig verksamhet där.

– Vi har en situation där många människor känner sig otrygga i sina egna bostadsområden. Det kan vi inte acceptera. Nu får polisen nya verktyg för att hantera farliga personer, och därmed återupprätta tryggheten i lokalsamhället, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

I propositionen föreslås en ny lag om preventiva vistelseförbud. Vistelseförbud kan meddelas den som medvetet kan befaras främja ett kriminellt nätverks brottsliga verksamhet. Ett förbud ska få användas för att motverka skjutningar, sprängningar eller annan brottslighet som allvarligt skadar tryggheten i ett område.

Förbudet omfattas av flera rättssäkerhetsgarantier. Till exempel ska förbud kunna överklagas till domstol, och barn under 18 år föreslås få tillgång till ett offentligt biträde i processen om vistelseförbud.

Förslagen har behandlats av Lagrådet som i huvudsak lämnat förslagen utan erinran.

Regeringen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 februari 2024. Det är en tidigareläggning med fem månader i förhållande till den ursprungliga planen. Propositionen ska nu behandlas av riksdagen.

Tullfrihet för elfordon

Av , , 4 kommentarer 1

Förlängd tullfrihet för elfordon – för stärkt handel och konkurrenskraft i den gröna omställningen

EU har beslutat att förlänga den tullfria handeln av elfordon mellan EU och Storbritannien. Beslutet innebär bättre förutsättningar för den gröna omställningen, och för handel mellan Sverige och Storbritannien. Den förlängda tullfriheten stärker fordons- och batteriindustrins konkurrenskraft.

– Detta är mycket positiva nyheter. Sverige har varit pådrivande i processen då tullfri handel har stor betydelse för både svensk fordonsindustri och den framväxande batteriindustrin. Tullfriheten kommer även att underlätta handeln mellan Sverige och Storbritannien, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell.

Den förlänga tullfriheten har stor betydelse då 28 procent av EU:s totala export av elfordon går till Storbritannien. Beslutet innebär en noll-tull för elfordon, vilket innebär att dessa inte missgynnas i förhållande till konventionella fordon. Beslutet är positivt för europeisk elfordonstillverkning, då tullavgifter hade kunnat leda till en förlorad tillverkning av runt 480 000 elfordon för den treårsperiod som förlängningen avser.

– Sverige ska vara stolt över vår industri som har höga klimatambitioner och gör omfattande investeringar i elektrifiering. Den svenska fordonsindustrin är en drivkraft för innovation, välstånd och nya arbetstillfällen. Tullfriheten kommer att bidra till att stärka batteriproduktionen och etableringen av en hållbar och konkurrenskraftig batterivärdekedja i EU, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Den tullfria handeln förlängs med tre år, till den 31 december 2026. Beslutet väntas antas av partnerskapsrådet mellan EU och Storbritannien. Vidare innebär beslutet att ett instrument upprättas under Innovationsfonden med medel om upp till tre miljarder euro, som kan ges under en treårsperiod, i syfte att stödja batteriindustrin i EU. Detta ska hanteras enligt det befintliga statsstödsregelverket.

Det är i Västerbotten och Norrbotten det händer!

Av , , Bli först att kommentera 1

Tillväxtverket får förlängt uppdrag att stödja nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län

Regeringen har idag beslutat att förlänga Tillväxtverkets uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå för att stödja och skapa goda förutsättningar för den pågående nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län.

– I Norrbottens och Västerbottens län det sker nu flera parallella och omfattande industriinvesteringar som behöver realiseras i snabb takt. Genom förlängning av Tillväxtverkets uppdrag säkerställs att staten tar ett fortsatt ansvar för ökad samordning som är en viktig insats för att skapa goda förutsättningar för nyckelinvesteringar i industrins omställning, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

För att skapa kraftsamling och främja en ändamålsenlig samverkan förlänger regeringen uppdraget till Tillväxtverket, som beslutades i juni 2023, till och med 31 december 2026. Regeringen tillför myndigheten 10 miljoner för 2024 för samordning av arbetet på nationell nivå samt för att främja och genomföra insatser inom områden där utmaningarna är särskilt stora. För 2025–2026 beräknas anslaget ökas med 10 miljoner kronor per år.

Regeringen avser också att utarbeta en strategi för att främja nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Strategin ska innefatta insatser inom strategiska områden samt samverkan mellan staten, näringslivet, berörda kommuner och regioner. Samhällsomvandlingen och nyindustrialiseringen behöver gå i takt.

Bakgrund
Regeringen ser stora möjligheter för norra Sverige att leda den nya industriella omställningen och bli en motor för gröna innovationer. Den omställning som nu pågår i Norrbottens och Västerbottens län är av historisk omfattning och skapar utmaningar inom många områden eftersom bland annat ny elproduktion, infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats.

Viktigt första steg för återöppnande i Lycksele

Av , , Bli först att kommentera 1

Den 22 januari öppnar den akuta gynjouren upp igen på förlossningsavdelningen vid Lycksele lasarett. Det innebär att akuta gynpatienter kan få hjälp dygnet runt. Gravida ska fortsatt åka till Skellefteå lasarett eller till Norrlands universitetssjukhus i Umeå för att föda och detta gäller till dess att verksamheten i Lycksele kan öppna med komplett bemanning.
Det är positiva resultat i rekryteringsarbetet som gör att verksamheten för akut gynjour kan öppna igen måndag den 22 januari klockan 08.00. Akutgynjouren består av gynläkare, barnmorska och undersköterska, som ger råd och finns med i vården av patienter som åkt in med akuta gynekologiska tillstånd till Lycksele lasarett.

– Det är ett viktigt första steg för ett återöppnande av förlossningen i Lycksele och ökar tryggheten för de patienter som behöver hjälp under jourtid, säger Ellinor Berglund, tillförordnad biträdande verksamhetschef.

Födande hänvisas fortsatt till Skellefteå och Umeå

Arbetet med att rekrytera barnmorskor och annan personal till enheten löper på för fullt och än är det för tidigt att ge ett exakt datum för när förlossningen i Lycksele kan öppna som vanligt igen. I verksamhetens lokaler pågår dessutom en hel del ombyggnationer vilket gör att antalet vårdplatser är begränsade.

– Till dess att vi har andra besked i frågan ska alltså gravida inom vårt upptagningsområde i södra Lappland fortsatt åka till Skellefteå lasarett eller Norrlands universitetssjukhus för att föda. Förhoppningsvis kan vi lämna mer exakta besked en bit in på det nya året, säger Ellinor Berglund.

Rekrytering pågår

Det råder brist på barnmorskor i hela Sverige men ambitionen är att dels bemanna upp med den egna befintliga personalen, dels med hyrbemanning.

– Vi tror också väldigt mycket på vår modell ”Modifierad barnmorskeledd förlossning”, som vi håller på att utveckla tillsammans vi chefer och medarbetare. Förhoppningsvis kan vi locka hit personal som tycker det är attraktivt och spännande att arbeta med barnmorkseledda förlossningar och att vi vill kunna erbjuda mer individuellt anpassade möjligheter kring förlossningar, till exempel att föda i vatten och med stöd av akupunktur, säger Ellinor Berglund.

Under hösten 2024 startar Umeå universitet ett decentraliserat barnmorskeprogram vilket gör det möjligt att studera på fler orter – bland annat i Lycksele.

– Det är ett positivt besked och stärker oss i förhoppningen att vi kan bygga en bra och långsiktigt hållbar verksamhet här i Lycksele, säger Ellinor Berglund.

Hållit stängt under hela 2023

Det var vid sitt sammanträde i januari som hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Västerbotten beslutade att påbörja arbetet att upphandla ett konsultbolag för att bemanna verksamheten i Lycksele. Det innebar ett totalansvar för bemanning av såväl läkar- som barnmorskekompetens som komplement till nuvarande personalstab, med uppdrag att succesivt växla över till bemanning i egen regi. Detta mot bakgrund av att verksamheten haft svårigheter med bemanningen och periodvis tvingats hålla stängt.

Förlossningsavdelningen vid Lycksele lasarett har hållits helt stängd sedan i januari 2023 och gravida i upptagningsområdet södra Lappland har hänvisats till Skellefteå lasarett eller Norrlands universitetssjukhus. Barnmorskor anställda i Lycksele har under perioden arbetat på roterande scheman i Skellefteå och Umeå.

Under året har chefer och medarbetare i Lycksele arbetat med verksamhetsutveckling för att bland annat kunna erbjuda barnmorskeledda förlossningar enligt en egen Lyckselemodell samt att lokaler i vissa delar byggs om och anpassas för en modern förlossningsvård och framtida behov.

I slutet av oktober 2023 beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att avbryta upphandlingen på grund av att antalet inkomna anbud inte ansågs konkurrenskraftiga. Beslutet innebar att verksamheten nu i stället ska bemannas i egen regi.

Sverige stöder Ukrainas transportsystem.

Av , , 2 kommentarer 1

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson besökte i förra veckan Kiev för att delta i lanseringen av en plattform för att koordinera stödet till de kort- och långsiktiga behoven för Ukrainas transportsystem. Initiativet till samordningen kommer från Sverige och Andreas Carlson.

– Sveriges stöd till Ukraina står stadigt i det omfattande arbetet med att bygga upp landets transportsystem. Som infrastrukturminister har jag nu tagit initiativ till en funktion som ska koordinera stödet internationellt, för att det ska bli så verkningsfullt som möjligt, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Ukrainas transportinfrastruktur och kapacitet för gods- och persontrafik har kraftigt reducerats sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion. Behoven att återuppbygga skadad infrastruktur och logistik är enorma, både på kort och längre sikt.

Plattformen ska på ett konkret sätt sammanställa information om Ukrainas akuta och långsiktiga behov inom transportområdet. Syftet är att samordna stödet från andra länder tillsammans med andra aktörer.

Med plattformen, som fått namnet Common Interest Group for Transport in Ukraine (CIG4U), koordineras det kort- och långsiktiga stödet för återuppbyggnaden av Ukrainas transportinfrastruktur. CIG4U:s verksamhet ska bestå av två komponenter:

  1. Koordinering av stöd till Ukrainas omedelbara transportrelaterade behov, såsom materiel, finansiering och expertis till prioriterade återuppbyggnadsprojekt av transportinfrastruktur;
  2. Forskning och analys av transportrelaterade områden som Ukraina identifierat som prioriterade inför den långsiktiga återuppbyggnaden av landets transportinfrastruktur.

Plattformen har upprättats på initiativ av infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson och leds av en styrgrupp bestående av Sverige, Ukraina, Kanada och Litauen. Arbetet administreras av organisationen International Transport Forum (ITF). Sverige är med och säkrar finansieringen av ITF-sekretariatets administration med 2,5 miljoner kronor. Medlen är en del av det svenska internationella biståndet.

Under besöket i Kiev den 15 december besökte infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson även Antonov flygplats, bostadskomplexet Irpinski Lypky och Romanovbron över floden Irpin för att se infrastruktur som skadats till följd av Rysslands anfallskrig.

Andreas Carlson träffade även Oleksandr Kubrakov, Ukrainas vice premiärminister med ansvar för återuppbyggnad, och vice minister Serhiy Derkach. Under mötena diskuterades hur Sverige fortsatt kan stödja Ukraina i uppbyggnadsarbetet av landets transportsystem.

– Försvaret av Ukrainas frihet och suveränitet är de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift och vi kommer att stötta Ukraina så länge det behövs. Sverige bidrar redan med politiskt, ekonomiskt och militärt stöd och har hittills bidragit med stöd värt över 34,7 miljarder kronor. Den hjälpplattform vi nu tagit initiativ till kommer att möjliggöra effektivt stöd vad gäller byggande och transport, säger Andreas Carlson.