Etikett: alliansen

Rödgrön springnota

Av , , Bli först att kommentera 6

Redan innan pandemin hade Region Västerbotten alldeles för långa vårdköer, en situation som nu har förvärrats. Nu när vaccinerna möjliggör att öppna upp samhället och återstarta landet och verksamheten är det av högsta prioritet att leverera på regionens kärnuppdrag – att ge sjuka patienter vård.

Idag får västerbottningarna betala betydligt mer för vård än rikssnittet, även efter justeringar kopplat till bland annat befolkning, socioekonomi och yta. Som vanligt väljer de rödgröna att ta en springnota, och lämna över kostnaderna till nästa generation.

Kristdemokraterna vill tillsammans med Alliansen avsätta 200 miljoner kronor fördelat på i år och nästa år. Dessa medel kan bli ännu mer utifrån hur mycket extra pengar som regeringen tillför regionerna för nästa år med krav om att korta köer.

Medlen som tillförs ska användas för att inom egen regi, i samverkan med personal och fackförbund, hitta både tillfälliga och långsiktiga lösningar som möjliggör att kapa vårdköerna. Det kan handla om att upphandla vård både inom landet och i våra nordiska grannländer. Ett liknande initiativ har tagits av Region Norrbotten.

Den rödgröna regionmajoriteten prioriterar dessvärre egna toppstyrda projekt från regionhuset. För nästa år så avsätter de totalt 89 miljoner kronor varav nästan allt ligger på centrala projektmedel. Men det går inte att kapa köer från regionhuset – pengarna måste gå till sjukvården!

Du ska kunna lita på vården i Västerbotten!

Rödgröna ignorerar patientsäkerheten

Av , , Bli först att kommentera 2

Tipsar om lite sommarläsning, kristdemokratiska kollegan i hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Betty-Ann Nilsson skriver i dagstidningarna tillsammans med allianspartierna om ambulanssjukvården. I HSN drev KD fram en genomlysning av ambulansvården, för att säkerställa att den fungerar i hela Västerbotten.

* * *

I hela länet ska vi kunna lita på att vården finns där, särskilt när det blir akut. Allt oftare tvingas dessvärre patienter i nöd att själva försöka ta sig till sjukhus. Ambulansförare kämpar samtidigt med att genomföra sitt viktiga arbete, trots omorganisation och neddragningar. Att dra in på de mest avgörande verksamheterna kan aldrig vara ens en tänkbar lösning för att komma till bukt med regionens stora underskott. 

Från Alliansen är vi oroade över utvecklingen och har därför under flera år yrkat på att ambulansverksamheten måste ges en ökad budget. Vad ska behöva hända innan också de rödgröna inser detta? Vi drev i vintras fram en välbehövd genomlysning av hela verksamheten och förväntar oss att det rödgröna styret nu agerar.

Alla tre länsdelar har påtagliga problem och utmaningar. Umeås befolkning har vuxit kraftigt de senaste årtionden men resurserna i form av fler ambulanser har inte hängt med. I Skellefteå vittnar ambulansförare att två fordon nattetid inte räcker, sedan neddragningen från tre fordon. Knappast lär detta förändras i takt med att staden växer. Hur man rent trygghetsmässigt kan utarma en kommun lika stor till ytan som Skåne är obegripligt. När ambulanser från grannkommuner tvingas täcka upp, med långa arbetspass som följd, hotas patientsäkerheten och personalens arbetsmiljö försämras.

Vi ser även med oro på vad som väntar ambulansverksamheten i inlandet. De rödgröna har beslutat att regionen redan i höst ska ta över driften av stationerna i Vilhelmina, Vindeln och Storuman, utan att ha förankrat detta med ambulanspersonalen. Region Västerbotten borde lyssna till de anställda och signalerna att allt fler nu väljer att söka sig till andra yrken. Har man pratat med personalen och säkerställt att de följer med till den nya verksamheten? Annars riskerar regionen mista kompetent personal med stor lokalkännedom. Återstående stationer i inlandet är planerade att tas över i regionens regi år 2023, men här vill vi undersöka möjligheten med entreprenad, i samverkan med sjukstugor och hälsocentraler. För oss i Alliansen är kvaliteten viktigare än utförare. Vi vill att ambulansverksamheten även fortsatt ska kunna skötas utanför regionens regi.

Det rödgröna styret i regionen måste nu uppvärdera ambulanssjukvården. Det kan inte vara så att verksamheten utarmas och att besparingar drabbar människor i nöd. Vi ska värdesätta den ambulanspersonal vi har. Västerbottningarna ska kunna lita på att de snabbt är på plats, vart än i länet man bor.

Lars Bäckström, 1:e vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden (C)

Elmer Eriksson, ledamot i HSN (M)

Åsa Ågren Wikström, ledamot i HSN (M)

Marianne Normark, ledamot i HSN (L)

Betty-Ann Nilsson, ledamot i HSN (KD)

Maktskifte behövs

Av , , 2 kommentarer 4

Regionens över 40-åriga socialdemokratiska maktinnehav måste brytas. Vi kan konstatera att regionen är i ett desperat behov av en ny ansvarsfull ledning som sätter patienten först. Vi har mycket att vara stolta över när det gäller vården i länet men det är mycket som kan bli betydligt bättre. Exempel på sådana områden är regionens personalpolitik, åratal av långa vårdköer samt en oansvarig hantering av regionens ekonomi.

Regionen har under årtionden haft stora ekonomiska problem, bedömningen är att det nu saknas runt 250 miljoner kronor årligen. Vi fyra borgerliga partierna har under flera år kritiserat den styrande socialdemokratins allt större oförmåga att på allvar ta tag i de stora ekonomiska utmaningarna som nu skjuts framåt till kommande generationer. Vår vilja är att du som medborgare ska kunna känna dig trygg i att du inte ska behöva vänta i långa vårdköer och att vården ska vara välfungerande i hela länet. Därför krävs en förändring om vi ska åstadkomma en bättre utveckling av vårt län och en ansvarsfull politik som ständigt gör att sjukvården utvecklas, blir bättre och kommer fler till del.

Nicklas Sandström (M)

regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C)

gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L)

gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD)

gruppledare

Statsbidragen döljer verkligheten

Av , , Bli först att kommentera 5

Regionens bokslut är färdigt och visar på ett stort positivt ekonomiskt resultat för år 2020, likt resten av landets regioner. Bakgrunden är de enormt stora extra coronarelaterade statsbidrag som betalades ut under förra året. Totalt handlar det om 751 miljoner.

Idag under pågående pandemi är det dessutom mycket svårt att veta hur länet och regionens sjukvård kommer att påverkas på lång sikt menar Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L) och Hans-Inge Smetana (KD).

– Det är självklart mycket positivt att regionen fått extra statsbidrag, det är något våra partier i riksdagen varit överens om. Däremot är förvaltningens bedömning av det strukturella underskottet på runt 220-280 miljoner kronor det som riktigt bekymrar oss. Därför krävs en fortsatt stram politik som prioriterar vård framför annat. Som gör en nödvändig omställning till mer kostnadseffektiv nära vård samt minskar regionens långa vårdköer.

Vidare menar alliansens gruppledare att det inte är rimligt att få så höga statsbidrag i framtiden. De pengar som vi nu får är det som staten har lånat och som på sikt behöver betalas tillbaka. Därför är det av största vikt att på allvar göra en omställning till en ekonomi i balans. I den omställningsplan som alla partier ställt sig bakom är hittills bara nått cirka 50 procent. Det kommer inte att räcka för att nå målet om en ekonomi i balans.

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C), gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L), gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare

Läs regionens pressmeddelande här:

Krävs nytt ledarskap

Av , , Bli först att kommentera 1

Syns i dagarna på länets debattsidor, tillsammans med Allianskollegorna.

* * * * *

Vi befinner oss mitt i en coronapandemi. Västerbotten har drabbats hårdare under senhöst och vinter än vid det första utbrottet i våras. Vårdens medarbetare är pressade. Det kommer att ha en bestående effekt för lång tid framöver. Effekterna av coronapandemin kommer att prägla regionens arbete under lång tid framöver. Det gör att arbetet med att komma tillrätta med det strukturella underskottet – motsvarande 220–280 miljoner kronor – blir ännu tuffare. Det går inte att blunda för verkligheten. Sjukvården i Västerbotten har stora problem med ekonomin.

Från Alliansens sida kan vi inte nog understryka att för att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård, omsorg och utveckling är det viktigt att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Vi väljer att inte skjuta utmaningarna framför oss. Vi har lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde.

Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till sämre kvalitet för patienten. Coronapandemin har visat att läkarmedverkan inom kommunernas äldreomsorg måste stärkas. Därför vill vi i Alliansen att göra en riktad satsning på läkarmedverkan och stärka primärvården. En av åtgärderna är en satsning på primärvården och en snabbare omställning till ”Nära vård”. En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

Arbetsmiljön måste förbättras så att regionen kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste skapas, ledarskapet stärkas och fortbildning vara en självklarhet i det livslånga lärandet. Arbetet mot den psykiska ohälsan måste stärkas. Inte minst i gruppen barn och unga. Om vi ska åstadkomma en bättre utveckling av vårt län krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Mer än 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar. Med vårt förslag till tilläggsbudget för kan vi ta ett första viktigt steg mot en bättre sjukvård i hela länet.

Nicklas Sandström (M), oppositionsråd, Region Västerbotten

Ewa-May Karlsson (C), gruppledare, Region Västerbotten

Maria Lundqvist Brömster (L), gruppledare, Region Västerbotten

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare, Region Västerbotten

Lyckseles patienter förtjänar nylagad mat

Av , , 2 kommentarer 3

Skriver i Folkbladet idag om en fråga vi kristdemokrater drivit sedan sommaren när det blev känt att Region Västerbotten ska besluta om ett nytt sätt att tillhandahålla maten vid Lycksele lasarett. Vi kristdemokrater kommer fortsätta kämpa för att Lyckseles patienter även framöver ska erbjudas varma, nylagade måltider – att köra mat från Umeå är vi helt emot av flera anledningar. 

Den som någon gång behövt spendera tid på sjukhus vet hur betydelsefulla måltiderna är. Dofterna från nylagad, varm mat hjälper till att höja aptiten för den som återhämtar sig efter en operation, eller som behandlas för en svår sjukdom. I dagsläget serveras varm mat på lasarettets avdelningar och den är oerhört uppskattad.

Men i februari fastställer Region Västerbotten ett nytt sätt att tillhandahålla maten vid Lycksele lasarett. Ett av alternativen är att råa eller förkokta råvaror ska packas i Umeå, fraktas en lång sträcka, innan de slutligen ska värmas upp i Lycksele. Att transportera måltider från Umeå är vi kristdemokrater helt emot. Det skulle till att börja med innebära stora kostnader att bygga om lasarettets avdelningar för att kunna klara av dessa nya arbetssätt. Och ombyggnationer blir ofta mycket dyrare än vad som först lovas. Därtill följer både ekonomiska och miljömässiga kostnader med att frakta all mat.

Kristdemokraterna har lyft frågan ända sedan sommaren, när de nya planerna blev kända. Bland annat genom vårt förslag i regionstyrelsen att se om näringslivsaktörer i Lycksele kan ta över måltidsuppdraget, vilket skulle innebära enbart korta sträckor som maten behöver varmhållas. Sett till hur pandemin slagit mot näringslivet finns anledning att se över just detta alternativ. En enig styrelse ställde sig bakom vårt förslag. Det är bekymmersamt att beslutet i efterhand har modifierats. Privata aktörer har enbart fått förfrågan om att kunna leverera kall mat, som sedan ändå måste värmas på lasarettet. Men det bästa alternativet vore självklart att maten tillagas på plats på lasarettet.

* * * * *

Skriver också tillsammans med Allianskollegorna idag om vikten av nytt ledarskap i Västerbottens sjukvård. Till skillnad från de rödgröna väljer vi att inte skjuta utmaningar framför oss.

Alliansen har bl.a. lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde. Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till en sämre kvalité för patienten.

Stärk primärvården

Av , , Bli först att kommentera 3

Tillsammans med Alliansens gruppledare i regionen, skriver jag idag i VK om vikten av att stärka primärvården och att det är dags att införa fast läkarkontakt.

* * * * *

Att få träffa samma läkare vid besök på sin hälsocentral är något som patienter värderar väldigt högt. Sverige har medicinska resultat i världsklass, men vi brister i kontinuitet, trygghet och tillgänglighet till läkare. Särskilt problematiskt är det i primärvården.

En god, nära och trygg vård kräver kontinuitet. I dag slussas patienter ofta mellan olika vårdnivåer och specialiteter utan att ha någon som tar ett samlat ansvar får vården.

Patienten får upprepa sin sjukdomshistoria om och om igen. Även för hälsocentralen och läkaren leder detta till ineffektivitet och ökad arbetsbörda. I slutändan kan såväl patientsäkerhet som vårdkvalitet påverkas. En fast läkarkontakt på sin hälsocentral ger trygghet och tillit. Patienten slipper onödigt lidande och vårdens resurser utnyttjas mer effektivt.

Alliansen i Västerbotten vill komma till rätta med den bristande sammanhållningen i vården. Primärvården måste utgöra navet för patienten. Ett första och viktigt steg i detta är att genomföra en primärvårdsreform med en fast läkare med tillhörande vårdteam. Vårt förslag innebär en särskild ersättning för de hälsocentraler som kan erbjuda minst 70 procent av sina patienter en fast namngiven läkare.

Stimulansersättningen syftar till att göra det mer attraktivt att arbeta på en ordinarie tjänst vid någon av hälsocentralerna i regionen och samtidigt skapa ekonomiska förutsättningar för hälsocentralerna att rekrytera fler fasta läkare. Vi är även övertygade att genom att göra primärvården mer attraktivt att jobba i, kommer vi att minska bristen på allmänläkare. När en läkare har ett helhetsansvar för sina patienter kan en välfungerande och nära vård med kontinuitet och tillgänglighet för västerbottningarna säkras.

Patienterna ska informeras om vem som är deras fasta läkare. Målet är en stärkt kontinuitet och en ökad tillgänglighet för patienten. Att patient och läkare känner varandra är en fördel för alla, men särskilt för dem som behöver vården mest. Vi är övertygade att detta skapar ökad trygghet, bättre tillgänglighet och högre kvalitet.

Alliansen i Västerbotten vill stärka primärvården och möjliggöra den viktiga primärvårdsreform som bidrar till en bättre och mer sammanhållen vård. Vid senaste budgetfullmäktige prioriterade vi 20 miljoner till att genomföra denna reform med start nästa år. Tyvärr röstades detta ned av den rödgröna majoriteten i regionen.

Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C), gruppledare

Carin Hasslow (L), gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare

Inte de rödgrönas paradgren

Av , , Bli först att kommentera 3

I gårdagens regionfullmäktige hanterades bl.a. den nya budgeten. Det är sällan vi stått inför en sån osäkerhet. Kommer prognoserna att hålla? Hur mycket kommer skatteintäkterna att minska? Det är ingen hemlighet att ekonomi inte är de rödgrönas paradgren. Men jag blir lite trött när jag hör den rödgröna majoriteten skylla budgetläget och de problem vi har helt på covid-19.

De ekonomiska utmaningarna kan inte fullt kopplas till covid-19, där ju staten har lovat gå in och täcka upp de extra utgifterna. Västerbotten ligger dessutom bra till i coronaläget jämfört andra regioner.

Faktum är att redan innan pandemiläget, visade årsprognosen ett negativt resultat med 697 miljoner kronor. 2019 blev ännu ett dystert budgetår och landade i ett underskott på en halv miljard kronor. Dessutom har vi ett balanskravsresultat på 333 mkr – pengar som regionen ska återställa inom tre år.

De rödgröna vill i sin budget skjuta på återställningen av balanskravet först till år 2022 – ifall de lyckas eller inte kommer lämpligt nog att kunna avgöras först efter nästa val. Hur de rödgröna ska kunna betala tillbaka dessa pengar, trots att de år efter år överstiger sin egen budget, förblir ett mysterium.

Kommunallagen är tydlig: varje generation ska bära sina egna kostnader. Även nästa generation västerbottningar förtjänar en god vård – inte att tvingas betala tillbaka tidigare generationers övertrasserade konton.

Fastän vi i Alliansen tar ekonomiskt ansvar i denna svåra tid, klarar vi också av att rikta viktiga satsningar på bl.a.

  • barn- och ungdomspsykiatrin
  • fler vårdval
  • stärkt ambulansvård och kollektivtrafik
  • en särskild satsning på att korta dels de vårdköer vi redan hade, dels den vårdskuld vi nu bygger upp i form av oställda diagnoser eller uppskjutna operationer.

Satsningarna möjliggörs genom ökad samordningen, bl.a. av sjukresor, minskad byråkrati, central administration och hyrpersonalkostnader.

Västerbotten förtjänar en långsiktigt hållbar ekonomi. Hur mycket den rödgröna majoriteten än önskar, försvinner inte ekonomiska utmaningar bara för att man vänder blicken åt ett annat håll eller medvetet skjuter dem på framtiden. Sannolikt kommer majoriteten fram till nästa val att skylla det ekonomiska läget på pandemin, men låt oss då komma ihåg vilken situation de lett oss in i långt innan virusets uppkomst.

Från Alliansen är vi beredda att ta ansvar för en hållbar ekonomi redan nu.

Debatt: Dags att bygga en hållbar ekonomi

Av , , Bli först att kommentera 3

Skriver tillsammans med Alliansens gruppledare i länet om vårt budgetförslag i dagens VK.

* * *

Även om staten sagt sig täcka de extrakostnader coronakrisen medför är läget dystert. Ekonomi i region är bekymmersam, besvärliga vårdköer är en realitet. Utmaningarna var ett faktum långt innan covid-19. De försvinner inte genom att skjuta de nödvändiga lösningarna på framtiden. Nu krävs en budget för ansvarstagande. Det skriver företrädare för allianspartierna i landstinget.

Region Västerbotten har svåra bekymmer med ekonomi och vårdköer. Det är inget nytt utan situationen såg så ut långt innan Coronapandemin. År 2019 hade sjukvården 483 miljoner kronor högre kostnader än budget och vi gick in i 20-talet med ett strukturellt underskott på 580 miljoner. Dessutom har vi ett balanskravsresultat på 333 miljoner kronor, pengar som regionen måste återställa inom tre år.

Alliansen lägger gemensamt en budget för ansvarstagande i en svår tid, i kontrast till den rödgröna majoritetens.

Det är ingen tvekan om att vi är i ett svårt och ovisst läge. Allt fokus just nu ligger på att hantera och ta oss igenom denna tid, rädda liv och hålla trycket på vården nere. Västerbotten har klarat pandemin väl tack vare ett snabbt omställningsarbete, men parallellt med hanteringen av covid-19 bygger vi upp en vårdskuld i form av uppskjutna operationer och diagnoser som inte ställs. Detta samtidigt som skatteintäkterna riskerar minska ytterligare till följd av ökad arbetslöshet.

Även om staten sagt sig täcka de extrakostnader coronakrisen medför är läget dystert. Redan i februari visade årsprognosen för år 2020 ett negativt resultat med 697 miljoner kronor. Från vår sida väljer vi att inte skjuta utmaningar framför oss. För att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård och regionalutveckling är det avgörande att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Västerbotten behöver påbörja återställning av balanskravet år 2021, i enlighet med lagen, i stället för att som den rödgröna majoriteten skjuta fram detta till år 2022.

Bland satsningarna i vår gemensamma budget återfinns en primärvårdsreform med en omställning till mer nära vård, stärkt ambulansvård i hela länet, fem miljoner kronor till ungdomshälsan och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), särskild satsning på att korta vårdköerna efter coronapandemin, stärkt kollektivtrafik samt fler karriärvägar och vidareutbildningsplatser för vårdpersonal.

Regionen ska vara en attraktiv arbetsgivare både för redan anställda och för nyutbildade och fortbildning och karriärvägar ska vara en självklarhet för samtliga yrkesgrupper med koppling till den direkta sjukvården.

Vi lägger ett 30-tal uppdrag till nämnderna för att uppnå en bättre ekonomisk styrning vilket inkluderar en ny ekonomisk modell där fler beslut ska fattas av de närmaste cheferna, mer självstyre för sjukhusen, vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin som gör att föräldrarna själv får välja vårdgivare, samt vårdval vid utprovning av hörapparat.

Vi föreslår minskningar av kostnader som inte har med den direkta sjukvården att göra och vill krympa den centrala administrationen, minska kostnader av hyrlokaler och inköp av konsulttjänster, liksom förbättra samordningen av sjukresor och skapa en bättre avtalsuppföljning.

För att regionen ska vara attraktiv krävs även en stark regional utveckling. Det behövs fler företagare i alla branscher och vi vill göra det enklare för mindre företag att etablera sig även inom vården, för mer valfrihet åt patienter i hela länet.

För att säkerställa en god och nära vård, oavsett huvudman, där personen är i centrum vill vi genomföra en primärvårdsreform med riktade satsningar. Primärvården kan då bidra till bättre vård för en lägre kostnad och minska onödiga sjukhusvistelser.

En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam, för att förbättra patientens vårdupplevelse. Öppettiderna på̊ länets hälsocentraler behöver förlängas, vilket skulle avlasta akutmottagningarna och leda till en mer likvärdig vård i hela länet. Digitala lösningar ska vara första linjens vård för dem som inte har ett akut behov.

Vi har sett under pandemin att många av vårdbesöken har kunnat lösas på digital väg och dessa lärdomar behöver vi ta med oss. Det måste också till ett ökat samarbete mellan regionen och länets kommuner, där en fjärdedel av vården utförs.

Våra fyra partier har sedan många år tillbaka presenterat kraftfulla åtgärder, förslag på reformer och prioriteringar. Dessa blir än viktigare när rådande krisläge är över.

Efter 40 år av ett rött styre som gång efter annan reaktivt tvingats hantera uppkomna situationer i stället för att höja blicken och se efter hållbara ekonomiska lösningar, behövs ett nytt ledarskap som har idéerna för att vända utvecklingen. Som kan genomföra nödvändiga åtgärder för att utveckla och förbättra sjukvården, stärka den regionala utvecklingskraften samt bygga en långsiktigt hållbar ekonomi.

Utmaningarna var faktum långt innan covid-19. Vad än den rödgröna majoriteten vill tro, försvinner de inte bara för att de skjuts på framtiden.

Nicklas Sandström, regionråd (M) i opposition

Ewa-May Karlsson, gruppledare (C)

Carin Hasslow, gruppledare (L)

Hans-Inge Smetana, gruppledare (KD)

Alliansens gemensamma budget

Av , , Bli först att kommentera 2

Det är minst sagt inte lätt att lägga budget i dessa tider och sannolikt kommer revideringar behövas när vi fullt ut vet coronakrisens konsekvenser. Viruset sätter inte bara mer press på vården, utan riskerar även att bidra till minskade skatteintäkter. Men från Alliansens sida lägger vi denna vecka en gemensam budget för region Västerbotten, som ett alternativ till den rödgröna majoritetens. Vår budget tar ansvar i en svår tid.

Sjukvården hade redan innan covid-19 alltför höga kostnader sett till de ekonomiska förutsättningarna, och vi såg en tämligen svag effekt av fjolårets beslutade åtgärdsprogram. Region Västerbotten gick in i år 2020 med ett rekordstort underskott, nära en halv miljard kronor för andra året i rad. I Alliansens budget lägger vi ett 30-tal uppdrag till nämnderna för att uppnå en bättre ekonomisk styrning vilket inkluderar:

  • En ny ekonomisk modell där fler beslut ska fattas av de närmsta cheferna
  • Mer självstyre för sjukhusen
  • Fler vårdval (till att börja med inom barn- och ungdomspsykiatrin samt vid utprovning av hörapparat)

Bland satsningarna återfinns:

  • Primärvårdsreform med en omställning till mer nära vård
  • Stärkt ambulansvård i länet
  • 5mkr till ungdomshälsan och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
  • Särskild satsning på att korta vårdköerna efter coronapandemin
  • Fler karriärvägar för sjuksköterskor och läkare genom fler vidareutbildningsplatser
  • Stärkt kollektivtrafik

Vi föreslår även minskningar av kostnader som inte har med den direkta sjukvården att göra. Ex. vill vi minska den centrala administrationen, hyrlokaler och inköp av konsulttjänster, liksom förbättra samordningen av sjukresor och skapa en bättre avtalsuppföljning.