Etikett: förstatliga vården

Staten behöver vara med och bygga framtidens vård

Av Hans-Inge Smetana, 1 april 2021 kl 09:59, 4 kommentarer

Idag skriver jag i Dagens Samhälle tillsammans med kristdemokratiska regionråd från landets alla hörn. Det finns ett stort behov av att bygga, renovera, bygga ut eller om sjukhus i hela landet för att framtidssäkra sjukvården. Pandemin har dock gjort planeringen och finansieringen mer osäker och risken är stor att investeringarna skjuts upp. Staten behöver därför vara med och delfinansiera investeringarna för att bygga framtidens sjukvård.

Under det senaste året har svensk hälso- och sjukvård tvingats genomföra en historisk omställning. Imponerande insatser har gjorts av vårdanställda på alla nivåer. Pandemin är inte över och vi får inte släppa garden, men redan nu måste vi börja planera för framtiden.

I stora delar av Sverige finns omfattande investeringsbehov vad gäller såväl renovering och utbyggnad som om- och nybyggnad av sjukhusfastigheter. Den pågående pandemin har gjort planeringen och finansieringen ännu mer osäker och framtidens moderna sjukhus riskerar att gå medborgarna förbi om vi inte vågar tänka nytt och annorlunda. Det är många miljarder som ska investeras i svensk sjukvård framöver och det kommer bli svårt att få ekvationen att gå ihop med vikande skatteunderlag och försämrad ekonomi på grund av coronakrisen.

Risken är stor att dessa investeringar skjuts på framtiden. Vi behöver framtidssäkra sjukhusen och då kan vi inte pausa utvecklingen bara för ett tillfälligt vikande skatteunderlag. Därför anser ett antal kristdemokratiska regionpolitiker att staten behöver vara med och finansiera delar av upprustningen av de svenska sjukhusen, på samma sätt som staten tog ett nationellt ansvar när hälso- och sjukvården byggdes ut på 1960- och 1970-talen.

Riktade statsstöd till större investeringar i sjukvården skulle vara ett sätt att stimulera svensk ekonomi efter den största ekonomiska krisen i modern svensk historia. Stora byggprojekt kan få i gång övriga delar av tillväxten och skapa en långsiktigt hållbar utveckling. På så sätt kan vi bygga det nya normala samtidigt som vi får de ekonomiska hjulen att rulla igen. Detta skulle gynna flera intressen och skapa en modern och personcentrerad vård.

Kristdemokraterna anser att regionerna ska avskaffas och staten ta över ansvaret för sjukvården. Detta är förhoppningsvis känt av de flesta. Men det är en omfattande reform som tar tid att genomföra. Mycket kan göras på kort sikt för att göra vården bättre för såväl patienter som personal. Vi har därför presenterat en lång rad förslag för att stärka vården här och nu. Att nationellt samordna regionernas investeringar i nya sjukhus är ytterligare ett sådant förslag.

De förändrade behoven i sjukvården beror på en rad olika faktorer. Flera av dessa kan härledas till nationellt drivna förändringsprocesser. Ett exempel på detta är arbetet med att stärka primärvården inom ramen för överenskommelsen om ”god och nära vård”. Ett annat exempel rör förändringar i vårdens nivåstrukturering, framför allt när det gäller ökad koncentration av den högspecialiserade vården. Vi måste förhålla oss till verkligheten, och Socialstyrelsen har sedan 2017 uppdraget att fatta beslut om högspecialiserad vård. Uppdraget bör utökas till att också godkänna, eller avslå, större investeringar i nya sjukhusbyggnader.

Vilka sjukhus som byggs, och för vilket ändamål, påverkar inte bara sjukvården i den egna regionen utan även i omkringliggande regioner, ibland i hela landet. Planering och investeringar i sjukhusbyggnader påverkar också förutsättningarna att göra nödvändiga omställningar. Kostsamma investeringar i byggnader som inte bidrar till ett rationellt sjukvårdssystem tränger också undan resurser för verksamheterna. Det finns just nu en historisk möjlighet att göra rätt inom svensk hälso- och sjukvård. Låt oss ta chansen att bygga en långsiktig hälso- och sjukvård, som klarar framtidens utmaningar på ett bättre sätt. Både nuvarande och framtida generationer förtjänar det.

Per Einarsson, regionråd (KD) och gruppledare Region Skåne

Anders Lundström,  regionråd (KD) och ordförande Helsingborgs lasarett

Jennie Forsblom , regionråd i opposition (KD) Region Gävleborg

Per Larsson, oppositionsråd (KD) och gruppledare Region Östergötland

Hans-Inge Smetana, gruppledare (KD) Region Västerbotten

Så betar vi av vårdskulden

Av Hans-Inge Smetana, 7 augusti 2020 kl 16:47, Bli först att kommentera

Skriver i dagens VK tillsammans med partiordförande Ebba Busch och vår sjukvårdspolitiska talesperson Acko Ankarberg Johansson konkreta förslag hur vi betar av den allt växande vårdskulden.

* * * * *

Sveriges vårdpersonal är den viktigaste resurs vi har för att bekämpa coronapandemin. De har länge haft en pressad arbetssituation – men den kan inte mäta sig med de svårigheter många nu tvingas möta dagligen.

Vi får larmrapporter om långa arbetspass i varm skyddsutrustning. Om rädslan att själv bli sjuk eller dra med sig smittan hem till familjen. Om frustrationen att möta en döende samtidigt som man själv är oigenkännlig med handskar, visir och munskydd. Utanför vården kanske vissa tänker hoppfullt ”när det här är över…”. Men just nu byggs det upp en vårdskuld som är svår att överblicka och som inte bara drabbar patienterna utan även personalen som stått i frontlinjen mot corona.

I Västerbotten minskade exempelvis antalet operationer och åtgärder inom specialistvården med en fjärdedel i april jämfört samma månad ifjol, enligt Sveriges kommuner och regioner. Ortopediska vårdinsatser minskade med nära två tredjedelar, ryggkirurgisk vård minskade med över 90 procent och överviktsoperationer mer än halverades i antal. Hur siffrorna summeras för sommaren är för tidigt att säga men sannolikt fortsätter covid-19 att påverka och förlänga vårdköerna. 260 uppskjutna operationer och åtgärder beräknas ta tre månader att arbeta ikapp, förutsatt att man lyckas säkerställa en kapacitetsökning inom vården på fem procent.

Under våren har operationer och åtgärder skjutits på framtiden. Redan långa vårdköer har blivit längre. Vårdkrisen tar inte slut när coronakrisen gör det. Anställda som redan nu går på knäna förväntas kunna ta nya tag i höst. Om inte personalens arbetsvillkor förbättras omedelbart riskerar sjukskrivningarna att skena.

Vecka efter vecka har Kristdemokraterna lagt förslag på hur arbetsvillkoren kan bli bättre. Vi har exempelvis föreslagit att sjukvårdsutbildade som valt att arbeta med annat rekryteras tillbaka tillfälligt för att avlasta den hårt arbetande vårdpersonalen. Vi vill se ett nationellt expertteam som stöttar regionerna i att hantera vårdskulden. Systemet med 21 olika regioner med varsin ledning är inte vägen framåt. Vi måste arbeta med långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. Men det absolut viktigaste just nu är att personalen får återhämtning och fler kollegor. Och det fort.

Ebba Busch, partiledare, KD

Acko Ankarberg Johansson, riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson, KD

Hans-Inge Smetana, gruppledare Region Västerbotten, KD

Intressant gällande vaccin

Av Hans-Inge Smetana, 20 maj 2020 kl 16:42, 2 kommentarer

Har idag fått en intressant dragning gällande vaccinutvecklingen som pågår runt om i världen just nu. Det gäller förstås att ha rimliga förväntningar. I normalfallet tar vaccinutveckling tio till femton år, en del menar att det är troligt att vi har ett på plats inom 3-5 år men förhoppningarna växer allt mer att ett vaccin finns på plats om ett år.

Just nu befinner sig 270 medel i prövningsfas, merparten är befintliga medel där det finns en klinisk erfarenhet och därmed en kortare startsträcka. I världen just nu är det 118 nya vaccinkandidater under utveckling, varav åtta är under kliniska försök vilket har skett oerhört snabbt. Allra mest forskas det i Amerika där nära 40 % av testerna genomförs. EU har tillfört 7,4 miljarder euro för att stödja vaccintillverkning.

I Sverige pågår forskning även om inget av de åtta under kliniska försök sker i Sverige. Här behövs det mer stöttning till forskningen – inte minst vore det bra för våra patienter med en nära producent så att inte vaccin stannar innanför olika landsgränser, men även för svenska jobb. Vacciner är kylvaror som ska transporteras i obruten kylkedja, så även när vaccin kommer på plats behövs logistikkedjan lösas.

Det kan som sagt ta tid innan ett vaccin är klart och innan produktionen är så pass storskalig att det kan nå de flesta. Vi får hoppas på att bra läkemedel tas fram under tiden. Men det krävs att man börjar planera redan nu, hur Sverige ska förhålla sig till och hantera vaccinering i stor skala. Idag meddelade regeringen att man ska ta fram en nationell plan – de inser vikten av nationell styrning i den här frågan, ett steg i taget mot statligt huvudmannaskap över vården får man hoppas.

Tillsätt expertgrupp att granska krisen – redan nu

Av Hans-Inge Smetana, 13 maj 2020 kl 10:33, 6 kommentarer

Kristdemokraterna vill se en oberoende expertgrupp som redan nu ska börja arbetet med att granska krisen och hitta lärdomar för framtiden – både för kriser och normalläge. Att bara fortsätta som förr efter pandemin är inte ett alternativ. Sverige måste betala den vårdskuld som byggts upp, och vårdköerna slog ju rekord redan innan pandemin bröt ut.

Mycket pekar nu på att människor avstår från att söka vård, av rädsla för smitta, och att köerna på sikt därför kommer växa sig längre. Vid senaste arbetsutskottet här i regionen begärde vi att få uppgifter kring regionens vårdskuld. Krisen är inte över, men vi måste redan nu planera för tiden efter pandemin.

En oberoende expertgrupp behöver titta närmare på hur vårdskulden som byggts upp ska hanteras. Sveriges sjukvård hade stora problem redan innan pandemin – nya körekord hade slagits tio månader i sträck, trots att samhället då i övrigt fungerande. Det mänskliga lidandet kommer öka, ifall fler skjuter upp sina vårdbehov eller fler operationer behövs skjutas på framtiden. Vi ser tecken på att människor avstått från att söka vård även för mer akuta tillstånd som stroke eller hjärtproblem, vilket kommer ge allvarliga konsekvenser längre fram.

Löfven vill tillsätta en kommission för att gå igenom krishanteringen av covid-19, men den vill han se på plats först efter det att krisen är över. Då riskerar vi gå miste om många lärdomar längs vägen. Systemfelen i Sveriges vårdsystem har synliggjorts senaste veckorna. Utan statlig styrning hade inte regionerna och kommunerna kommit långt i sina insatser att hantera krisen. Enbart staten kan samordna 21 regioners arbete, men det gäller även under normaltid. På bara några veckors tid har stora omställningar gjorts inom vården, t.ex. har onödig administration bortprioriterats vilket visar att en omställning av vården är möjlig. Den insikten ska användas för att skapa ett nytt, bättre vårdsystem efter krisen.

Replik: Vi kan lära oss av Norges vårdmodell

Av Hans-Inge Smetana, 9 maj 2020 kl 09:20, Bli först att kommentera

I dagens Folkbladet kan du läsa min replik kring ledaren om förstaligande av vården.

* * * * *

Kata Nilsson, Folkbladet, lyfter i en ledare frågan vad som händer med vården om makten flyttas från Västerbotten till riksdagen. Idag är det stora regionala skillnader i både vårdköer och överlevnadsstatistik av såväl cancer som hjärt- och kärlsjukdomar. Sverige bör titta på Norges modell med statligt huvudansvar men med kommunalt skött primärvård. Så kan vi bygga en nära vård som också är jämlik i hela landet.

Som kristdemokrat delar jag synen att frågor hanteras bäst närmast medborgaren. Vi tror starkt på subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas på lägsta möjliga ändamålsenliga nivå. Det har dock visats sig gång på gång och inte minst inom nuvarande pandemi att vården inte beslutas på den lägsta ändamålsenliga nivån.

I dag är det dessvärre stora skillnader på vården beroende på var i landet man bor. Chansen att överleva svåra cancerdiagnoser har blivit ett geografiskt lotteri, vilket vi behöver förändra istället för att försvara.

Även om det börjar ske samarbeten över regiongränserna så väljer varje enskild region sin egen leverantör av ex journalsystem, system som ofta har problem att kommunicera med varandra. Den som skadar sig under en resa till grannregionen men senare behöver fortsatt vård på hemmaplan, riskerar mötas av en läkare som inte har tillgång till vad som redan journalförts.

Under de senaste veckorna har det blivit tydligt att huvudansvaret för vården behöver flyttas till staten. Kriser slår nationellt och varje enskild region har inte ensamt musklerna att kämpa på en internationell marknad för att köpa in skyddsmaterial. Nu arbetar man med nationella inköp, men det tar tid att bygga upp de fungerande kommunikationskedjor som måste till, jämfört med om staten redan haft huvudansvaret. Planering runt behovet av vårdpersonal bör också skötas nationellt, för att säkra kompetensförsörjningen i krisläge.

Vi kan lära oss av Norge, där man gått över till det system vi önskar se i Sverige. I grannlandet bär staten huvudansvaret för vården och sjukhusen medan primärvården sköts av kommunerna. Här får man en bra fördelning av nära vård till medborgarna samtidigt som det stora, övergripande helhetsansvaret och riktlinjerna sätts nationellt. Kommunerna bestämmer hur många fasta läkare det ska finnas utifrån befolkningsmängd och behov – idag har nästan alla norrmän en fast läkare och patienterna inom primärvården är väldigt nöjda. Att staten äger huvudansvaret innebär alltså inte nödvändigtvis att vårdbesluten hamnar längre bort från patienten. Däremot säkerställer nationella riktlinjer att vården blir jämlik över hela landet.

Sverige på efterkälken igen

Av Hans-Inge Smetana, 4 maj 2020 kl 16:12, 2 kommentarer

I går meddelade Danmark att man strävar efter att utföra 300 000 coronatester varje vecka – alla som vill ska kunna testa sig. I Sverige meddelade regeringen samtidigt att målet här är 100 000 test per vecka. Av EU:s 27 medlemmar ligger Sverige först på tjugonde plats över antal testade medborgare.

I grannlandet ska de som testat positivt kunna höra av sig till personer de har vistats nära, så att även de kan gå och testa sig. Där betonar man vikten att fler tester också underlättar smittspårning. Danmark har i dagsläget genomfört fler än dubbelt så många tester än Sverige i förhållande till befolkning. Och de siffrorna kan komma att växa, bara förra veckan testade man nästan tre gånger så många som i Sverige trots att befolkningen bara är drygt hälften.

Här hemma testas nu äntligen allt fler som vårdas på sjukhus och äldreboenden samt anställda inom dessa sektorer, liksom personal i andra samhällsviktiga funktioner. Nu kan vårdpersonal med lindriga förkylningssymptom gå till jobbet när de testat negativt för Covid-19. Men av EU:s 27 medlemmar är det bara sju som testat färre än Sverige. Till och med i mångmiljonstaden Los Angeles, med en befolkning av Sveriges storlek, har man lyckats möjliggöra gratis testning för samtliga stadens medborgare. Samtidigt som vi här hemma haft svårigheter att ens testa vård- och omsorgspersonal.

Socialministern säger att det beror på att hanteringen av pandemin tagit mycket tid och kraft som gått till att skala upp vårdkapaciteten. Men visst får man tro att det har varit lika för alla länder. I bl.a. Tyskland har man sedan flera veckor ägnat sig åt masstestning, och i Sydkorea påbörjade man ju det för två månader sedan.

Nu är det dags för statligt huvudmannaskap över vården, så att även Sverige kan konkurrera på världsmarknaden när det kommer till att exempelvis köpa in test i stor skala. Av naturliga skäl klarar 21 regioner inte av det och det har tagit för lång tid att mitt under krisen flytta inköpsansvaret till nationell nivå.

Västerbotten värst!

Av Hans-Inge Smetana, 22 februari 2018 kl 10:50, Bli först att kommentera

Det är roligt att ligga i topp i undersökningar. Men det är inte roligt att vara värst.

Dagens Samhällle har idag belyst hur det ser ut med vårdskadorna i landet. Och i undersökningen är Västerbotten sämst i landet. Det är 2,5 anmälningar på 1000 invånare. För att ställa det i proposition så kan vi som jämförelse plocka fram Kalmar län som ligger bäst till som bara har hälften anmälningar.

Dessutom har Västerbotten legat sämst till under flera år. Under året har LÖF (Landstingens försäkringsbolag) fått in inte mindre än 16 300 anmälningar i hela landet. Det är en ökning med 2 procent.

Attt anmälningarna tyvärr kommer öka är all expertis i frågan överens om. Dels är vi bättre på anmäla när det uppkommer skador men en viktig faktor är också att vi utför allt mer vård vilket gör att även vårdskadorna tyvärr kommer öka.

LÖF anser utifrån deras erfarenhet att de landsting som har få anmälningar brukar ligga bra till i alla sammanhang när det gäller vårdkvalitet. Samtidigt har man sett att landsting med regionsjukhus tenderar ha fler anmälningar.

Bakom dessa siffror är det enormt personligt lidande. Att människor först behöver vård o får den, och sedan får följdskador som sedan ska anmälas o drivas i process är inte roligt. Att helt få bort alla vårdskador är nog en utopi. Men att Västerbotten är värst MÅSTE vi ändra på.

I min kritik ligger inte kritik mot vårdpersonal. Personalen går på knäna inom många områden. Utan i första hand är det den politiska ledningen som ska ge möjlighet att utföra ett bra arbete. Så vad vi måste göra för att få lösning även på detta är att byta ut den politiska majoriteten i Västerbottens läns landsting. Nu vid valet i höst har vi möjlighet att ge länet en nystart när vi startar en ny Region Västerbotten så passar vi också på att byta politisk majoritet.

Ni som följt med i debatten vet nog vad Kristdemokraterna vill när det gäller vården. Jo att den högspecialicerade sjukhusvården ska förstatligas så vi får lika vård vart vi än bor i landet som lagen säger. Då kommer nog inte vårdskadorna vara värst i Västerbotten.

Etikett: förstatliga vården

Staten behöver vara med och bygga framtidens vård

Så betar vi av vårdskulden

Intressant gällande vaccin

Tillsätt expertgrupp att granska krisen – redan nu

Replik: Vi kan lära oss av Norges vårdmodell

Sverige på efterkälken igen

Västerbotten värst!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Läs mina tidigare bloggar

Sök

Nytt från vk.se