Tillväxtverket får förlängt uppdrag att stödja nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län |
Regeringen har idag beslutat att förlänga Tillväxtverkets uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå för att stödja och skapa goda förutsättningar för den pågående nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. |
| – I Norrbottens och Västerbottens län det sker nu flera parallella och omfattande industriinvesteringar som behöver realiseras i snabb takt. Genom förlängning av Tillväxtverkets uppdrag säkerställs att staten tar ett fortsatt ansvar för ökad samordning som är en viktig insats för att skapa goda förutsättningar för nyckelinvesteringar i industrins omställning, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
För att skapa kraftsamling och främja en ändamålsenlig samverkan förlänger regeringen uppdraget till Tillväxtverket, som beslutades i juni 2023, till och med 31 december 2026. Regeringen tillför myndigheten 10 miljoner för 2024 för samordning av arbetet på nationell nivå samt för att främja och genomföra insatser inom områden där utmaningarna är särskilt stora. För 2025–2026 beräknas anslaget ökas med 10 miljoner kronor per år. Regeringen avser också att utarbeta en strategi för att främja nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Strategin ska innefatta insatser inom strategiska områden samt samverkan mellan staten, näringslivet, berörda kommuner och regioner. Samhällsomvandlingen och nyindustrialiseringen behöver gå i takt. |
| Bakgrund |
| Regeringen ser stora möjligheter för norra Sverige att leda den nya industriella omställningen och bli en motor för gröna innovationer. Den omställning som nu pågår i Norrbottens och Västerbottens län är av historisk omfattning och skapar utmaningar inom många områden eftersom bland annat ny elproduktion, infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats. |
Etikett: Framtid
Får vara slut med centraliseringsivern!
Skriver i dagens VK tillsammans med alliansgruppledarna om vikten av ett nära ledarskap.
Centraliseringen till Regionens hus har gått så långt att verksamhetscheferna för dessa stora enheter har tagits ifrån mandat och befogenhet att styra och därmed förutsättningarna att leda, det skriver oppositionen i Region Västerbotten.
Problemen i region Västerbotten är många och omfattande. Det märks inte minst på de kollapser, vårdkriser och den personalflykt som just nu sker på område efter område. Det som gör situationen ännu mer allvarsam är att regionen står utan en politisk ledning som har ambition att leda verksamheten. Ansvariga socialdemokrater med sina stödpartier i form av Vänsterpartiet och Miljöpartiet gör sig till offer för omständigheterna och skyller på andra för sina misslyckanden.
Kulmen på detta är när de saknar moralisk kompass och går så långt att de deltar i manifestationer mot sig själva. När verksamheten och dess ledning inte vet vartåt de ska styra så blir en redan svårstyrd organisation ännu svårare att leda. Vi har länge efterlyst tydliga prioriteringar där vård ska gå före annat. Framför allt i vårt tydliga ställningstagande att minst 100 medarbetare som inte jobbar i den direkta vården behöver lämna för att frigöra resurser. Nu vill vi ta ytterligare ett steg för att styra regionen på rätt kurs.
Under minst 20 års tid har regionledningen styrt till alltmer centralisering. Mindre basenheter har samlats ihop till mycket stora centrumbildningar. Nästa steg har varit att bilda än större länskliniker där ledar- och chefsansvar flyttats ifrån orten. Medarbetare har fått en allt större känsla av att närmste chef är schysst, en av oss, men inte den som bestämmer utan det är någon annan som man aldrig har träffat utan bara hört talas om.
Centraliseringen till Regionens hus har gått så långt att verksamhetscheferna för dessa stora enheter har tagits ifrån mandat och befogenhet att styra och därmed förutsättningarna att leda. Exempelvis så tillåts inte en chef med 400 till 500 anställda själv sätta löner utan förväntas följa det Excel-ark som skickats från Regionens hus. Därför är det inte konstigt att en av regionens största fackförbund i form av vårdförbundet väljer att säga upp sitt samverkansavtal med regionen. Ett annat tydligt tecken är att verksamhetschefer flyr på löpande band och många väljer att inte förlänga sina chefsförordnanden.
Vi har under lång tid föreslagit ett tydligare ledarskap på de respektive sjukhusen i form av en platschef. Nu vill vi ta ytterligare ett steg genom att göra länets tre sjukhus till egna resultatenheter med en egen sjukhuschef. Det betyder att sjukhuschefen får ett långtgående mandat och befogenhet att inom given budgetram lösa respektive sjukhus vårduppdrag. För den enskilda kliniken är vår ambition att avdelningschefen får ett väsentligt större mandat, att vara både chef och ledare.
Det innebär också att de mandat och befogenheter som idag finns på regionens hus i Umeå flyttar ut till respektive sjukhus. HR- och ekonomistabsfunktioner blir således en del av sjukhuschefens stab för att kunna lösa sitt uppdrag. De många och otydliga chefsleden blir färre och medarbetare och chefer vet vem som bestämmer. De tre sjukhuscheferna får därmed i uppdrag att lösa en god och nära vård utifrån de givna förutsättningarna som finns i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Sjukhuschefen för NUS får ett särskilt uppdrag att värna och utveckla NUS som ett universitetssjukhus och regionsjukhusvård, samtidigt som det lokala uppdraget att lösa hälso- och sjukvård för Umeåregionen behöver prioriteras. Därmed förändras Hälso- och sjukvårdsdirektörens uppdrag i grunden och blir att värna till helheten och en gemensam färdriktning. Vi har idag ett fungerande samarbete mellan sjukhusen där olika vårdingrepp flyttas till ett enskilt sjukhus för att kunna kraftsamla. Det behöver givetvis beaktas och utvecklas i linje med en förändrad organisation.
Vi är väl medvetna om att det inte finns en perfekt organisation och en organisationsförändring i sig löser inte alla problem. Däremot ser vi ett stort behov av att bryta den stora centraliseringsvåg som skett under de senaste årtiondena i vår region. Mandat och befogenhet måste tillbaka till vårdgolvet och den enskilda kliniken eller hälsocentralen. Det löser i sig inte behovet av ytterligare prioriteringar att exempelvis minska på administration och överbyggnad.
Vi har fortsatt mycket stora utmaningar när det gäller att få en fungerande primärvård som kan jobba förebyggande. Det i sig avlastar trycket på sjukhusens akutmottagningar. Trots en förändrad organisation och en minskad överbyggnad kvarstår dock en politisk ledning utan vilja, initiativförmåga eller handlingskraft vilket i sig är den mest problematiska delen av regionens utmaningar. Den går emellertid att byta ut efter valet 2026, men fram till dess kan vi som en konstruktiv opposition peka på en annan väg som regionen kan ta.
Nicklas Sandström (M), Regionråd i opposition
Ewa-May Karlsson (C), Gruppledare
Hans-Inge Smetana (KD), Gruppledare
Maria Lundqvist Brömster (L), Gruppledare
S går i opposition på sig själv.
Det är väldigt intressant att nu i valrörelsen så lovar partierna guld o gröna skogar ifall just det partiet får rösterna. Det som gör mig mest förvånad är det Socialdemokratiska partiet som lovar reformer långt in på nästa mandatperiod ifall dom får regera vidare. Inte ett ord om att dom faktiskt kunnat genomföra det redan. S är fantastiks bra på att lura väljarna och gå i opposition på sig själv.
Nu har dom helt plötsligt insett att barnen är viktiga. Att höra Magdalena Andersson säga att det är viktigt att barnen får vara hos sin mamma o pappa så inser man att den politiska kartan har förändrats. S har stulit det som KD drev tidigare val om barn o ungas uppväxtvillkor. Och det är ju bra att dom kommit till den insikten. Det är bara lite sent för vid det valet så ifrågasatte dom KD hur vi kan ta sån ställning o stå upp för familjen.
Men att S börjar inse att det är viktigt att ha reformer för barnen välkomnar jag. Men fortsatt är det märkligt att man tillsätter reformer o styrning så det inte blir det friare för familjerna, utan snarare mera statlig styrning över familjernas vardag. I sitt valmanifest föreslår socialdemokraterna en veckas extra föräldraledighet för alla föräldrar till barn mellan 4-16 år. Det är ett bra förslag men det finns ju redan bättre förslag.
På detta område har Kristdemokraterna redan en bättre politik.
– Kristdemokraterna vill införa rätt 5 dagars obetald ledighet per förälder per år upp tills barnet blir 18 år.
– Kristdemokraterna vill införa ett jobbskatteavdrag för föräldrar på 500 kr per månad.
– Kristdemokraterna vill införa en bred skattesänkning för alla som jobbar som uppgår till 0,5 procent av inkomsten upp till 40~000 kr per månad därefter ligger skattesänkningen fast.
Om en förälder tjänar 28~000 kronor per månad innebär socialdemokraternas förslag en veckas ledighet med en inkomst på cirka 5000 kronor före skatt ungefär 3000 kronor efter skatt.
För samma förälder innebär Kristdemokraternas förslag att föräldern kan ta ledigt 5 dagar per år och får en sammanlagd skattesänkning på 7~680 kronor under hela året. Så fortsatt även om S vill framstå som familjepartiet så är det fortsatt KD som har den rollen.
Lägg ner Landstinget!
Det har under en längre tid florerat partier och enskilda personer som ensidigt menar att man bara ska lägga ner Region Västerbotten så löser vi alla sjukvårdens problem. Inget är så fel o det är en ytterst populistisk vinkling av en så viktig fråga.
Man måste sätta sig in i vad Region Västerbotten har för uppgifter för att få en klar bild. Jag menar att vi ska lägga ner både Landstinget och regionen och bilda en egen regionkommun. För är det någon organisation vi behöver se över är det just Landstinget. Det viktigaste är att kommunerna måste få vara delaktig.
Lägg ned landstinget!
Socialdemokraterna i länet är nu äntligen villiga att se över organisationerna vi har i vårt län och i likhet med många andra län i vårt land satsa på en regionkommun.
I den ultimata demokratin väljs politikerna alltid direkt till sina uppgifter. Så långt det är möjligt ska den principen följas. Samtidigt får man inte glömma bort att det i praktiken är omöjligt att hålla direkta val till alla beslutande organ. De allra flesta politiska uppdragen i vårt land är indirekt valda. En del verkar glömt bort det i ivern över att lägga ned Region Västerbotten.
Vi ska komma ihåg att även Västerbottens läns landsting läggs ned. En större organisation och en mindre ska gemensamt bilda något nytt nämligen nya Region Västerbotten. Oavsett är det viktigt för oss Kristdemokrater att man kan fullfölja ansvarsutkrävandet mot de ansvariga politikerna. Därför motionerade vi Kristdemokrater om ett direktvalt regionfullmäktige både i Regionfullmäktige och i Landstingsfullmäktige redan november 2012 men fick då avslag på motionen.
Det har stått partier och andra aktörer på barrikaderna och sagt att bara man lägger ned Region Västerbotten löser man alla sjukvårdens problem. Man kan fundera om de inte hade otur när de tänkte. Vi ska komma ihåg att Region Västerbotten, som är ett kommunalt samverkansorgan, fått uppgifter att lösa både från Landstinget, Länsstyrelsen och det tidigare kommunförbundet.
Grundtanken med skapandet av Region Västerbotten var att vi tyckte att de regionala politikerna skulle få mer beslutsmakt genom att överta uppgifter och resurser från Länsstyrelsen. Det innebar att vi genom skapandet av Region Västerbotten kunde sammanföra tre olika organisationers utvecklingsansvar till en enda. Alla länets kommuner fick därmed beslutsmakt och därmed ansvar för hur de nu samlade regionala utvecklingsmedlen skulle användas. När nu det nya Region Västerbotten ska träda ikraft måste vi därför se till att inte länets kommuner tappar möjligheten att påverka hur de regionala utvecklingsmedlen används.
Låt oss därför ta vårt förnuft till fånga och bygga någonting nytt för framtiden där vi dels tillför ytterligare beslutsmakt till regionala politiker i en ny samordnad organisation och dels på ett klokt sätt inkluderar länets kommuner i den organisationen. Har varit med så länge att jag vet hur det var innan Region Västerbotten bildades. På den tiden samlades representanterna för kommunerna på sin kant och representanterna för landstinget på sin, oavsett partifärg. Det var trögt och svårarbetat och få uppgifter löstes.
Sen hade vi KOLA (kommuner och landsting) och senare LAKO (landsting o kommun) som skulle lösa uppgifterna med mer eller mindre lyckad framgång. Min absoluta åsikt är att sedan vi skapat Region Västerbotten har vi skapat plattformar för att konkret samtala mellan våra olika organisationer på ett adekvat sätt.
Även om sjukvården står för ca 90 % av omslutningen i en framtida regionkommun, så är den regionala utvecklingen viktig för att vi överhuvudtaget ska klara finansieringen av sjukvården. Glöm inte att den regionala utvecklingen sker i länets 15 kommuner. Därför är det oerhört viktigt och nödvändigt att vi har med kommunerna i den nya regionkommunen.
Vi har i vårt län både stad och land, större och mindre kommuner, och alla med olika erfarenheter och utmaningar. Om vi tar tillvara denna kompetens redan i starten av en ny regionkommun och samordnar det kommunala uppdraget är jag övertygad om att vårt län framöver utvecklingsmässigt kommer sticka ut.
Eftersom jag har politiska uppdrag både i kommunen, landstinget och Region Västerbotten så blir behovet för mig tydligt att även titta över hur landstingets organisation och strukturer som kan förbättras. Återigen, det är både Västerbottens läns landsting och Region Västerbotten som läggs ned för att kunna bilda en ny regionkommun.
Ser verkligen fram emot breda partiöverläggningar i denna så viktiga framtidsfråga. Och jag uppmanar alla partier att stanna upp och fundera över vad vi verkligen behöver istället för att allt för snabbt hamna i skapandet av rutor i ett organisationsschema.
Fullföljer vi nu gemensamt intentionerna att tillsammans utveckla någonting helt nytt i vårt län och att partierna inte nominerar landstingspolitiker eller kommunpolitiker utan regionpolitiker på listorna, då har vi kommit långt i tillskapandet av ett nytt Region Västerbotten som kommer att bära oss in i framtiden.
Hans-Inge Smetana, Kristdemokraterna, Gruppledare Region Västerbotten
Region Västerbotten blir kvar?
Igår fick vi ta del av att Socialdemokraterna kommit till beslut att föra samman Region Västerbotten och Landstinget till en direktvald region. Självklart välkomnar vi Kristdemokrater det beskedet eftersom vi drivit den frågan hela tiden. Vi gillar inga indirekta val. Men det är märkligt att helt plötsligt är det som att alla partier drivit den frågan fast man varit helt tyst i debatten.
Märkligast är agerandet från Liberalerna i länet. Dom har skrikit högst att lägga ner regionen. Dom har dessutom sagt att dom är ensam som drivit den frågan. Ja dom är ensam som drivit frågan så harmlöst dåligt att inte konstruktivt komma med förslag utan bara vända sig mot opinionen och skrika med. Och nu påstår dom att de är ensam att driva frågan. Vill bara upplysa om att Kristdemokraterna var först med att motionera i denna fråga redan 2012. Vi la en motion både i regionen och i landstinget. Men den avslogs.
Jag lämnade in motionen även till Vännäs kommunfullmäktige där att satsen utmynnade i att verka för en direktvald region. Det är bland dom få motioner jag fått bifall under mina ca 25 år i kommunpolitiken. Så här gick alla partier armkrok. Och antar att Johan Söderling höll sitt ord när han röstade på partiets distriktstyrelse förra veckan. Så inget är så fel som Liberalerna hävdar.
Menar att bara lägga ner regionen rakt av löser ungefär lika många problem som det skapar. Som gruppledare två mandatperioder o den från vårt part som var med i förhandlingarna när vi startade regionen och med flera uppdrag i densamma vet jag ganska väl vad och hur man (vi) arbetat. Och visst kan man arbeta på många andra sätt och visst kunde än det ena o än det andra göras lite smartare. Men mycket som hänt har varit positivt för vårt län och inte minst för samarbetet mellan kommuner och landstinget.
Har varit med så pass länge att jag var med på tiden innan regionen då vi hade ett kommunförbund och landstinget. Och min uppfattning är att vi grävde ner oss i skyttegravar och hade ibland öppna strider i vissa frågor. Striderna skar igenom partierna. Det var strid mellan kommuner och landsting.
Här har regionen spelat en viktig roll att lösa olika frågor och hitta konstruktiva samarbeten istället. Så i de fortsatta förhandlingarna (som startar redan på onsdag) kommer jag vara tydlig hur vi vill se Region Västerbotten i framtiden. För det är landstinget som ansöker att bli en region. Och nog ska vi väl fortsatt heta Region Västerbotten då också? Möjligen kommer Kristdemokraternas linja bli verklighet framöver. Att förstatliga sjukvården. Men det är en betydligt längre process än att vi nu ska bilda en regionkommun i Västerbotten.
I alla fall kommer jag inte godkänna att de regionala frågorna ska ätas upp av sjukvården. För även om 90 % av budgeten är sjukvård och 10 % är regional utveckling så är det 90 % av befolkningen som har mest nytta av den regionala utvecklingen. Dessutom: Ingen regional utveckling – heller ingen sjukvård.
Så nu ska vi utveckla vårt län när vi inte fick möjlighet att utveckla fyra län samtidigt.
Klipper nedan in det pressmeddelande jag sände in i går.
Äntligen!
– Kristdemokraterna välkomnar Socialdemokraternas besked om att bilda ett direktvalt regionfullmäktige. Detta har varit Kristdemokraternas linje sedan starten av Region Västerbotten. Efter att den större regionbildningen i norra Sverige fallit är det naturligt att även Västerbotten tar steget med egen regionbildning i likhet med våra grannlän, säger Hans-Inge Smetana, gruppledaren i Region Västerbotten.
– Vi får inte glömma att vi i Region Västerbottens regi lärt oss att samarbete mellan kommuner och landsting på ett konstruktivt sätt. Det måste vi fortsätta med så att vi inte åter hamnar i tidigare skyttegravar, säger Hans-Inge Smetana, gruppledare i Region Västerbotten för Kristdemokraterna.
Redan i november 2012, motionerade kristdemokraterna i landstingsfullmäktige och regionfullmäktige om att bilda en direktvald region. Socialdemokraterna sa då nej till vår motion.
Det är bra att vi får ett direktvalt regionfullmäktige även i Västerbotten. Men det är mycket viktigt vi tar tillvara kommunernas intresse när det gäller den regionala utvecklingen. Dagens modell har inneburit att länets kommuner varit direkt delaktiga i det regionala utvecklingsarbetet. Den delen får inte hamna på undantag nu när ett direktvalt regionfullmäktige ska finna sina former.
Det är trots allt den regionala näringslivets utveckling som ser till att medel finns för sjukvården. Det är inte tvärtom. Här behövs fortsatta samtal över partigränserna för att säkerställa att de regionala utvecklingsfrågorna inte hamnar på skymundan för den i sig viktiga sjukvården.
Regeringen har satt yxan i Norr.
Så har då dråpslaget för Norrland fallit. Regeringen kopplar bort Norrland från jämställdhetens karta i landet. Dessutom försöker man ändå ordna till övriga Sverige i större regioner.
Förhandlingarna fortsätter idag torsdag kl 15. L samt M kommer inte dit. KD och C kommer gå dit för att diskutera regeringens bild som lades i eftermiddag. Fortsatt diskuterar men ett stort Svealand och att tillföra Värmland till V Götaland. Men Norrland utarmar man.
Regeringen har slängt fram lite godsaker åt C för att åtminstone behålla dem. Vårt parti har hela tiden velat diskutera innehållet och vad man från staten tänker tillföra regionerna. Men här ekar svaren tomt. Inget ministern vill diskutera och inte heller statens indelning av verk o länsstyrelser etc. Så diskuterar inte heller regeringen innehållet på torsdag så kommer också vi som parti lämna förhandlingarna. Och det tycker jag är rätt. I detta läge finns tyvärr inget att fortsätta med.
Jag är övertygad om att om regeringen vänt på frågan och diskuterat innehållet innan man leker arkitekter och ger sig på att rita kartor hade utfallet varit ett helt annat i alla län. Då har alla fått se vilka mervärden en region kan tillföra.
Dom som nu höjer tonen och menar att det är bra för Västerbotten att lämnas ensam då hela övriga landet slås samman till större regioner vet inte vad hen talar om.
Hur har man tänkt komma fram med sjukvården och inte minst den regionala utvecklingen?
Hur ska vi nu kunna hävda oss på den internationella arenan när vi kommer som ca 235000 invånader när andra regioner kommer med nästan 2 miljoner invånare?
Dessa frågor ställer jag inte bara till regeringen utan också till de som hela tiden bromsat även i vårt län utan att konstruktivt komma med nåt enda förslag i frågan. Man lyfter fingret och ser vart det blåser utan att ta minsta ansvar och tänka på hur vi i framtiden ska organisera landet för våra barn och barnbarn och kommande generationer.
Jag menar det är högst oansvarigt av regeringen att gå vidare med en sån reform med så liten majoritet. Det handlar inte om vilken liten fråga som helst. Det handlar om indelning av landet i funktionella ”jämställda” regioner. O detta säger man liksom bara nej till i halva Sverige.
Ja självklart rår vi, eller rättare sagt, Ni som hela tiden bromsat utvecklingen till större regioner för att nu regeringen släpper Norrland åt sitt eget öde och fortsätter indela övriga landet.
Tänk att vi nu missar möjligheten att bli den starkaste regionen vad gäller t ex naturtillgångar så inte hade vi varit fattiga inte och vi hade blivit en trovärdig aktör på den nationella och internationella arenan som stark region.
Detta förvägras vi nu och jag kan inte se det på annat sätt än att övriga starka regioner inte vill se Norrland som starkt och slår därmed sönder möjligheten så blir vi ingen konkurrent mot Region Skåna, V Götalandsregionen samt Stockholms regionen. Och märk att de flesta som fattar beslutet är bl a Stockholmare. Ser du som jag kopplingen.
Det är en besvikelsen dag för oss Norrlänningar.
Senaste kommentarerna