Etikett: Kommunerna

Medel till kommunerna

Av , , 7 kommentarer 12

Nu har regeringen tillskjutit pengar för flyktinghanteringen i kommunerna. Det är välbehövligt och lovvärt.

Sen får man inte klart för sig vart dessa pengar tas i statsbudgeten. Det är ju så att om man omfördelar medel så minskas ju nåt konto till förmån för annat konto.

Min fundering är om ladorna ändå inte var så tomma som finansminister Magdalena Andersson har hävdat när hon tog över. Så måste det nog ha varit. Dom har nog sopat undan halmen och funnit en del där under.

Fördelningen i Västerbottens kommuner ser ut som följer och den mittersta kolumnen anger totalsumman medan den högra anger summa/invånare.

 

Västerbottens län
Bjurholm 3,3 1 318
Dorotea 6,1 2 142
Lycksele 6,5 527
Malå 4,0 1 264
Nordmaling 5,9 819
Norsjö 6,2 1 468
Robertsfors 4,0 589
Skellefteå 71,6 971
Sorsele 6,0 2 305
Storuman 5,0 832
Umeå 27,1 225
Vilhelmina 12,4 1 755
Vindeln 11,6 2 071
Vännäs 5,9 682
Åsele 11,9 3 894

 

Skatteväxling, rätt eller fel?

Av , , 2 kommentarer 5

Idag är det inplanerat det första tillfället att träffa landstingsledningen ang hemsjukvården i uppdraget att lösa den uppkomna cituationen.

Som ni nog sett jag skrivit tidigare så har jag ingått i den förhandlingsdelegationen från Västerbottens kommuner för att hemsjukvården ska överföras från landstingets regi till kommunerna. Vi är alla överens att vi tror det är det bästa för den som behöver hemsjukvård att det är kommunernas ansvar.

Och ansvaret för hemsjukvården har nu legat hos kommunerna ca ett år. I förhandlingen fick vi till att vi ska ha en kontrollstation efter ett år. Det var ett villkor för att vi skulle få med några av de mindre kommunerna i vårt län.

Själv tycker jag att det var bra att vi fick till en kontrollstation och om jag inte minns fel så är vi det enda län som har en sådan. Kontrollstationen innebär att vi ska stämma av hur skatteväxlingen blev. Växlade vi på rätt summa utifrån uppdraget? Det är den stora frågan. Och som jag ser det så handlar det inte om vi ska fortsatt ha hemsjukvården i kommunernas regi eller inte.

Jag menar verksamhetsflytten har vi gjort och den ligger fast. Det har dock visat sig inte vara helt enkelt att komma till en gemensam syn i skatteväxlingsfrågan mellan landsting o kommuner från tjänstemannahåll i länet. Man kunde helt enkelt inte enas så politiken har tagit över.

Vi är tre representanter från kommunerna (Lilly Bäcklund, kommunalråd i Lycksele, Bert Öhlund, fd kommunalråd i Skellefteå och undertecknad som ska träffa landstingsstyrelsens presidium i morgon för att få en första sondering och avstamp inför framtida träffar.

Vi löser nog inte detta på en gång utan kommer antagligen att behöva träffas några gånger i vår innan vi kan ha ett gemensam syn på skattefördelningen. Men jag tror att vi har full möjlighet att lösa det på den politiska nivån. Men det är också viktigt så vi inte kommer få en lång träta framöver mellan landsting och kommunerna i länet. Det gagnas ingen av.

Så vi ska göra vad vi kan för att lösa det så smidigt som möjligt för att komma till en ev. skattejustering först vid årsskiftet 2016.

Kommunsektorn går bra!

Av , , 6 kommentarer 11

Kommunsektorn redovisar positivt resultat för 2013

Vi vet att vi har det tungt ekonomiskt i vår kommun. Vad beror det på? En del och inte minst de som är ansvariga menar att det beror på att vi får för lite pengar från stat o regering. Det är en ganska lättvindlig slutsats som också innebär att man inte behöver göra så mycket åt saken annat än att klaga på regeringen.

Men ett sånt agerande med kommunmedborgarnas pengar är oansvarligt. Det finns många bevis på att den tes man hävdar inte alls stämmer. Man kan inte skylla på andra om man har för stor kostym.

Om jag här hemma renoverar och köper dyrare bilar mer än jag har råd till så kan jag inte skylla på någon annan än mig själv. Så är det också i en kommun. Man måste rätta mun efter matsäcken. Det är märkligt men kommunsektorn går bra ekonomiskt.

Alltså alla samlade kommuner i vårt land gör ett rejält överskott förra året. Men varför gäller det inte många Västerbottens kommuner? Vi vet att det är många röda kommuner i vårt län, kan det vara en orsak?

Regeringen har idag överlämnat skrivelsen om utvecklingen inom den kommunala sektorn till riksdagen. Den ger en översiktlig bild över hur ekonomin och de större verksamheterna inom sektorn har utvecklats de senaste åren i förhållande till de nationella mål som riksdagen och regeringen har formulerat. Läs den här så kommer du också inse att fortsatt skylla på stat o regering är ett lågvattenmärke när man själv inte har kraft att ta tag i de problem man har på hemmaplan.

Räcker till både skattesänkningar och välfärd trots finanskris.

Av , , 2 kommentarer 4

I dagens ledare klargör Ola Nordbo på ett utomordentligt sätt hur det ser ut med resultatet i kommun och landstings Sverige. Han tydliggör hur resultatet ser ut på totalen i landet. SKL har sina prognoser som dimper ner då och då. Inför 2011 så ser det dock lite kärvare ut och det handlar om att regeringen inte tillsatt några extrapengar detta år. Rekommenderar artikeln till läsning.

Man hör från många hålla att alliansregeringen inte har fördelat pengarna och att det är dåligt när pengarna går till skattesänkningar och inte till välfärd. Detta har jag klargjort i ett tidigare blogginlägg. Men resultatet visar att pengarna räcker både till skattesänkningar och till välfärd trots en finanskris värd namnet ja på gränsen till härdsmälta i ekonomin.
 
Men hur ser då resultatet ut här uppe i Norrland. Ja resultatet är som vanligt varierande. Många mindre kommuner har kärvt med ekonomin medan de större går något bättre. Umeå kommun dundrar in med ett rejält överskott detta år. Vad beror det på?
 
Kan det vara så att orsaken är att Umeå har tillväxt p g a att man har valfrihet i många tjänster. Medborgarna får välja. Det är klart att man då väljer en kommun där man har valfrihet än en kommun som håller fast vid att allt ska göras på ett sätt som vi gjort genom decennier.
 
Varför har inte fler kommuner i Norrland överskott? Kan det bero på att det är rött styre i de flesta kommunerna i vårt län? Jag tror det.

Rätt siffror.

Av , , 7 kommentarer 4

I valtider hör man både lögner och även okunskap i debatter om siffror och hur man själv vill vinkla siffrorna till sin fördel för att stämma sin ideologi.

Något man ofta hör är att den nuvarande regering har minskat bidragen till kommunerna så det är därför kommunerna måste skära i sina verksamheter. Men vi ska komma ihåg att kommunsektorn beräknas gå med ca 20-25 miljarder i överskott 2010 så pengar finns. Men vi vet också att många kommuner ändå måste göra besparingar så överskotten i landet är inte jämt fördelat.
Men för att tydliggöra denna diskussion har jag fördjupat mig i stadsbudgeten för att få reda på siffrorna utan politiska vinklingar.
 
Statsbudgeten har en post som heter "Allmänna bidrag till kommuner". Där finns det mesta av statens bidrag till kommuner. Sen finns det också diverse öronmärkta pengar inom allt från kvinnofrid till energiomställning som tillkommer. Men jag har koncentrerat mig på de allmänna bidragen.
 
Allmänna bidrag till kommuner har enligt stadsbudgeten haft följande utveckling:
2006:            60,2 miljarder
2007:            72,8 miljarder
2008:            64,5 miljarder
2009:            67,0 miljarder
2010:            75,6 miljarder
 
Varför budgeten 2007 hade högre siffror är att det inkluderar sysselsättningsstöd som flyttas från statsbudgetens inkomstsida till det generella statsbidraget, 7,0 miljarder kronor. Vidare ingår I totalbeloppet även skatteregleringar samt regleringar avseende utjämningssystemet för LSS-kostnader.
 
Så jag kan med fakta konstatera att den som påstår att alliansregeringen minskat bidragen till kommunerna har fel. Däremot har vi genomgått en finanskris av stora mått, ja på gränsen till finansiell härdsmälta som gör att kommunerna tappat skatteintäkter. Men regeringen har ändå lyckats bibehålla bidragen på en ökande nivå. Så därmed är denna retorik dödad av fakta.

Vad sa Borg?

Av , , Bli först att kommentera 3

På telefonmötet med Borg i morse delgavs en del intressant siffor. Har väntat med info då det ska vara en presskonferens.

Ekonomistyrningsenheten anser att Sverige ligger väsentligt bättre till ekonomiskt än vad man tidigare hoppats på. Vi har också starka offentliga finanser totalt sett i landet. Men en del kommuner o landsting brottas med underskott.

Arbetslösheten ligger också på en lägre nivå än väntat och sysselsättningen beräknas öka med ca 10.000/ år de närmaste åren.

 

Regeringen har ansett det nödvändigt att skapa en del stabilitetspunkter o möta krisens ofärd hos vissa grupper. Kanske inte minst bl a pensionärer, ungdomar och barnfamiljer.

 

Beräkningarna av BNP visar på överskott in på nästa år på ca 2%. Mot bakgrund av detta så har alliansregeringe valt att i vårproppen satsa på tre områden: barnfamiljer, ungdomar samt infrastruktur. Och dessa satsning är ju till stor del redan kända.

 

Barnfamiljerna: Ökning av flerbarnstillägget. 6000 kr/ år för en 5 barnsfamilj är välkommet tillskott.

 

Ungdomarna får möjlighet i större utsträckning att få sommarjobb i kommunal regi. Det gör en uppväxling både för ungdomarna som har möjlighet att komma ut i arbete och för kommunerna som får tillskott att finansiera kostnaden.

 

Infrastruktursatsning i hela landet med viss egenfinansiering med trängselskatter i Stockholm o Göteborg.

 

Alliansregeringen har mot bakgrund av ovanstående planerat att inte tillskjuta några temporära ökade skatteintäkter till kommunerna i denna vårpropp. Själen till detta är bl a att det är starka finanser i den offentliga sektorn och att det finns risk att temporära höjningar kan störa den pågående avtalsrörelsen.

Däremot pågår ett intensivt arbete i de olika arbetsgrupperna som kommer att generera permanenta förstärkningar inom respektive område som t ex äldrevården, barnfamiljerna etc.

 

Kommunsektorn har också tidigare skyddats mer än andra sektorn bl a genom de tillfälliga förstärkningarna man gjort skatteintäkterna. Sänkning av arbetsgivaravgiften, de tidigare extra statsbidragen samt den permanent höjning som beslutades i förra proppen på 5 miljarder är naturligtvis fortfarande gällande.

Sverige är i bättre läge än vi tidigare trott. Tillväxten ökar och vi har betydligt bättre förutsättningar än många andra länder runt om oss. Det kändes tryggt att höra det av finansministern.