Etikett: ROT

Regeringens skattetryck på oss medborgare

Av , , Bli först att kommentera 10

Regeringen ändrar en hel del skatter och som befarat är det fler skatter som tillförs än plockas bort. Men det vet vi ju är den rödgröna melodi. Företagen som är grunden för Sveriges ekonomi är inte lika entusiastisk till att det blir dyrare att anställa, högre skatter etc.

Väljer att punkta upp förändringarna rakt upp o ner. Kommentarer kommer längre fram. Och det är inte bara som jag hittat på utan är fakta från Finansdepartementet.

Sänkt subventionsgrad i ROT-avdraget

Subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån sänks från 50 procent till 30 procent. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 5,57 miljarder kronor 2016.

Sänkt skatt för pensionärer

Det förhöjda grundavdraget för äldre justeras så att personer över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till 10 000 kronor i månaden. Skatten sänks även för äldre med inkomster upp till 20 000 kronor i månaden. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 1,87 miljarder kronor 2016.

Avtrappning av jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster över ca 50 000 kronor/månad. Jobbskatteavdraget är därmed helt avtrappat för arbetsinkomster över ca 123 300 kronor/månad (vid genomsnittlig kommunalskattesats). Skatteintäkterna beräknas öka med 2,71 miljarder kronor 2016.

Sänkt tak och slopade tjänster i RUT-avdraget

Matlagning och bartendertjänster ska inte omfattas av RUT-avdraget. RUT-avdraget för städarbete eller annat rengöringsarbete ska endast omfatta enklare arbete samt flyttstädning och inte tjänster som poolrengöring. Taket för RUT-avdraget halveras till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,09 miljarder kronor 2016.

Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga

Nedsättningen av socialavgifterna för unga föreslås upphöra den 1 juni 2016 istället för den 1 juli. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,39 miljarder kronor 2016 i jämförelse med tidigare förslag.

Särskild löneskatt för äldre

Särskild löneskatt införs på ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension. Skatten bestäms till 6,15 procent. Ett förslag om särskild löneskatt för äldre med 5,6 procent fanns med i budgetpropositionen för 2015. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,77 miljarder kronor 2016.

Begränsad uppräkning av gränsen för statlig inkomstskatt

Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2016 räknas inte upp. Skatteintäkterna beräknas öka med 1,67 miljarder kronor. Jämfört med förslaget inför budgetpropositionen för 2015 innebär nuvarande förslag att den nedre skiktgränsen inte sänks.[1] Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för 2017 bör begränsas till konsumentprisindex plus en procentenhet. Skatteintäkterna beräknas öka med 1,13 miljarder kronor.

Höjd beskattning för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Schablonavkastningen vid sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonavkastningen ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 2 miljarder kronor 2016.

Höjd energiskatt på drivmedel

Höjd energiskatt på bensin, dieselbränsle och för vissa biodrivmedel. För bensin höjs energiskatten med 48 öre per liter och för dieselbränsle med 53 öre per liter exklusive mervärdesskatt. Jord- och skogsbruket föreslås få en treårig nedsättning av koldioxidskatten med 27 öre per liter utöver kompensationen för de föreslagna skattehöjningarna för diesel. Den nuvarande årliga omräkningen av energi- och koldioxidskattesatserna för bensin och dieselbränsle föreslås förutom KPI-utvecklingen också beakta utvecklingen av BNP genom en schablonuppräkning med två procentenheter. Förslagen beräknas öka skatteintäkterna med 3,82 miljarder kronor 2016.

Undantag för mervärdesskatteplikt för vissa posttjänster

Ett undantag från skatteplikt för vissa posttjänster samt för frimärken införs i mervärdesskattelagen. Förslaget innebär att vissa posttjänster, i första hand de som används av privatpersoner, undantas från mervärdesskatt. Bakgrunden är att Sverige i april 2015 har fällts av EU-domstolen för att inte ha infört något sådant undantag. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 0,17 miljarder kronor 2016.

Slopad skattereduktion för gåvor

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopas den 1 januari 2016, vilket beräknas öka skatteintäkterna med 0,25 miljarder kronor.

Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning

Ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta varor ska vara skattefri.

Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital slopas. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,18 miljarder kronor 2016.

Anpassning av investeraravdraget till nya EU-riktlinjer

Investeraravdraget anpassas till EU-rätten, så att avdrag i fortsättningen endast får göras av oberoende förvärvare. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 18 miljoner kronor 2016.

Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen i vissa sektorer

Koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen i vissa sektorer justeras och höjs stegvis 2016 och 2018 till den generella skattenivån. På grund av justeringen minskar skatteintäkterna i förhållande till den av riksdagen beslutade budgeten med 0,28 miljarder kronor 2016 och 2017.

Förändrat undantag från skatteplikt för elektrisk kraft

Undantag från skatteplikt för el som framställts i vindkraftverk begränsas och samordnas med nya regler som gäller för annan elproduktion. Förslaget utvidgar undantaget så att det omfattar vissa aktörer som tidigare varit utestängda från skattefriheten eftersom de säljer el. Förslaget föreslås träda ikraft den 1 juli 2016 och beräknas öka skatteintäkterna med 0,10 miljarder kronor 2016 (0,19 miljarder kronor per år på helårsbasis).

Slopande av den s.k. slussningsregeln i mervärdesskattelagen

Den särskilda avdragsregeln vid koncerninterna tillhållanden av tjänster som innebär att mervärdesskatt är avdragsgillt inom koncernen även om det företag som tillhandhåller tjänsten självt inte har rätt till avdrag slopas. Slopandet beräknas öka skatteintäkterna med 54 miljoner kronor 2016.

Av riksdagen tidigare beslutade ändringar

• Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,36 miljarder kronor 2016.

• Höjda försenings- och kontrollavgifter. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,11 miljarder kronor från 2016.

Individens egna val!

Av , , 14 kommentarer 11

Det känns skönt att vi har en alliansregering som förstår det civila samhällets vikt och individens egna möjligheter.

Tänk om vi haft en vänsterregering. Vem ska Löfven samregera med? Inte blir det egen majoritet. Inte vill heller hans samarbetspartier V o MP bara sitta stilla som röstboskap i Riksdagen. De vill ju vara med i regeringen och den ståndpunkten har jag all respekt för.

Men då infinner sig många funderingar. Dom är ju osams om det mesta. Hur skulle en sån regering fungera? Ta bara skatterna. Pagrotsky har fått uppdraget att utreda skattepolitiken inom S. Och vad blev det av saken? Jo hans slutsatser är att vi inte kan ta bort RUT och ROT för folk har vant sig med att det finns. Sedan säger han att jobbskatteavdragen kan vi inte heller ta bort för denna skattenivå har folk vant sig att leva efter.

Alltså det han säger är att alliansen politik inte är så dumt. Hur ska man sen kunna kritisera den?

V däremot är ju tydligt. Mer pengar åt staten. Mer makt åt staten! Mindre makt åt den enskilda människan etc. Och de vill höja skatten med ca 54 miljarder. Får vi ett bättre samhälle med mer statlig makt och mindre val för den enskilde?
Behöver jag säga: Jag hurrves….