Etikett: Skellefteå lasarett

Vad hände med visionerna för vården i Västerbotten?

Av , , Bli först att kommentera 3

En bok i min bokhylla fångar mitt intresse, ”Det bästa som hänt oss: Skellefteå lasarett 1990–2015”, 350 välskrivna sidor med foton, som ger bilden av ett dokument som har gjorts med stort engagemang av personal under dessa 25 år. Vad har hänt under de senaste åren, då bilden är en helt annan då personal får komma till tals?

 

Min partikamrat Lena Sandberg skriver i Norran

Jag har ett förflutet som landstingspolitiker och sjuksköterska och får en känsla av sorg att vårt samhälle har gett oss en situation i vården som absolut inte blev den som jag kämpade för.

2004 antog landstingsfullmäktige ett folkhälsopolitiskt program som i sin vision, enligt skrivning i dokumenten ”som arbetsgivare ska hälso och sjukvården främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen” ett av de elva folkhälsomålen som ingick i Visonen för Västerbottens läns landstings motto att 2020 skulle vi ha en hälsa i världsklass för befolkningen. En vårdarbetare skriver Västerbottens befolkning blir friskare, men faktiskt inte i världsklass, men tyvärr inte medarbetare i politikerstyrda organisationer som kommun och landsting.

Jag fortsätter och läser i mina sparade handlingar och läser i Personalvision 2015 beslutad 2006. 2010 presenteras en nulägesbeskrivning med visionen att alla känner lust, glädje och stolthet i sitt arbete, och ser helheten även i ett övergripande perspektiv med mera. Jag ägnade stor del av min talartid i fullmäktige med att peka på alla vackra ord och handlingsplaner som hade producerats och som majoriteten verkade ha glömt. Tyvärr blev dialog-svaret ofta till mig, du klagar då alltid. Och det har aldrig varit populärt att lyssna till oppositionen, 2013 presenterade Alliansen Framtidspaket för Skellefteå lasarett om att stärka lasarettets ledning och status som akutsjukhus, fungerande äldrevård och god vård för våra barn.

Inledningsvis i boken finns en tillbakablick om hur kristnas kamp i samhället också har format vården. Bibelns budskap ”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, ska ni göra för dem” hade präglat det mesta i vårt samhälle. Kan bara konstatera att vi har fått ett hårdare samhällsklimat , som vi helst inte vill samtala om.

Vilket ansvar har de fackliga företrädarna för dagens personalsituation? Själv minns jag strejken 1995, som inte gick sjuksköterkornas väg. Det finns anledning till eftertanke.

Lena Sandberg

KD räddar förlossningvården i Västerbotten!

Av , , Bli först att kommentera 6

I sitt sommartal presenterade Ebba Busch Kristdemokraternas lösning på förlossningsvården och Kvinnovården. KD vill se en nationell förlossningsplan. Sverige måste gå från 21 system till ett nationellt ansvar för sjukvården. Det gäller även förlossningsvården.

Det behövs en nationell förlossningsplan för att säkra en trygg och nära förlossningsvård med goda arbetsvillkor för personalen. Statliga medel om 1,7 miljarder avsätts specifikt till förlossningsvården för att förbättra kvalitén, arbetsmiljön och återöppning av förlossningsenheter i landsbygd och utanför storstäderna.

Återöppna eller öppna nya förlossningsenheter där avstånden för födande kvinnor är som längst. Av de statliga medlen öronmärks 155 miljoner för medfinansiering av dessa förlossningsenheter. Staten medfinansierar 75 % av kostnaden och medlen beräknas ge öppning av 7 enheter. För regioner som idag har mindre enheter som ska värnas kan ansökan om statlig medfinansiering ske för att säkra fortsatt drift.

  • Ett barnmorsketeam som följer den kvinnan under graviditet och förlossning
  • Förstärk de mindre förlossningsenheter som finns i Sverige
  • En mamma-rehab-check ska erbjudas till alla nyblivna mammor
  • Inrätta ett nationellt forskningsprogram på̊ kvinnors hälsa och kvinnosjukdomar

De avsatta medlen föreslås vara strikt designerade till att genomföra den nationella förlossningsplanen och återöppning av enheter. Medlen för delfinansiering ska erhållas långsiktigt men med krav på genomförande. Socialstyrelsen ges i uppdrag att kontinuerligt följa upp måluppfyllelsen i den nationella förlossningsplanen.

Exempel på orter som med denna satsning skulle kunna återöppna eller förstärka existerande förlossningsenheter:

  • Karlskoga
  • Kiruna
  • Lycksele
  • Mora
  • Skellefteå
  • Sollefteå

Så nu är frågan upp till dig. Vill du förstärka förlossningsvården i Västerbotten ska du lägga din röst på kristdemokraterna den 11 september.  Kristdemokraterna lovar inte allt till alla men håller vad vi lovar.

Ytterligare stabsläge. Blir tufft i sommar!

Av , , Bli först att kommentera 2

hero image

 

Den särskilda sjukvårdsledningen i Skellefteå har beslutat att lasarettet går upp i stabsläge. Precis som stabsläget för Norrlands universitetssjukhus beror det på den ansträngda vårdplatssituationen. Alla planerade operationer ställs nu in.

Skellefteå lasarett är det andra sjukhuset i Region Västerbotten som går upp i stabsläge på grund av vårdplatssituationen. Norrlands universitetssjukhus gick upp i stabsläge under tisdagen.

Stabsläget gäller tills vidare. Intagning av patienter i Skellefteå som inte är allvarligt sjuka stoppas, men akut verksamhet fortsätter som vanligt.

– Vi är tyvärr i en situation där läget är ansträngt och vi har för få vårdplatser. Därför går vi nu upp i stabsläge för att kunna bevaka läget och sätta in de åtgärder som behövs, säger Magnus Hedström, sjukvårdsledare.

Om stabslägen
Stabsläge är det lägsta beredskapsläget av de tre som en verksamhet kan sättas i. Det innebär att sjukhuset samlar ledning och ett antal nyckelfunktioner för att bevaka händelseutvecklingen och vid behov kunna agera snabbt. De två ytterligare beredskapslägen som finns inom hälso- och sjukvården är förstärkningsläge och katastrofläge.

 

Diskrimineringen måste upphöra

Av , , Bli först att kommentera 3

Under två dagar av regionfullmäktige har vi kristdemokrater lyft ett antal viktiga frågor. Bland annat:

Är situationen vid Skellefteå lasarett, med den stora bristen på vårdplatser, verkligen försvarbar ur ett patientsäkerhetsperspektiv?

Läget är akut men de rödgröna slår ifrån sig. Personal larmar om att man riskerar tvingas ställa in operationer. Särskilt allvarlig är situationen på kvinnokliniken och förlossningen. KD arbetar för mer medel till både kvinnovård och BB.

Vad gäller BB, och stängningen i Lycksele har vi återigen lyft våra förslag, som vi var ensamma om förra vintern. Bland annat trohetsbonus till anställda som arbetat länge som en uppmuntran för sina insatser. Även mer rotation, särskilt för nyexaminerade barnmorskor som vittnar om att man tvingas ta ett allt för stort ansvar när man är ny på arbetsplatsen.

Det kan inte vara så att gravida som bor i Västerbottens hjärtland ska tvingas känna oro och osäkerhet, där sträckan till närmsta BB riskerar bli ännu längre än den redan är idag.

Vår interpellation om ambulanssituationen i Storuman, Vilhelmina och Vindeln, som skrevs för flera månader sedan, togs upp idag. Sedan de rödgrönas beslut att Region Västerbotten ska ta över inlandets ambulansstationer, från de privata aktörer som föredömligt skött detta, har många anställda valt att lämna sina tjänster.

Återigen, visar det rödgröna styret att de inte vill stärka Region Västerbotten som arbetsgivare, när man ignorerat vårdpersonalens synpunkter under processen.

Idag togs även vår motion upp om att regionen bör överlåta sina folkhögskolor till de rörelsedrivna aktörerna. Samtidigt bör ersättningen till dessa höjas, då Region Västerbotten idag betalar betydligt mer till skolor utanför länet, där länsbor väljer att studera. Denna diskriminering måste upphöra.

Regionens egna skolor får sex gånger högre ersättning av regionen. Helt klart är de rörelsedrivna mer kostnadseffektiva vilket skulle kunna frigöra mer pengar till regionens kärnuppdrag – vården. KD är en stark anhängare av folkbildningen. Men vi att det är kvaliteten som ska vara viktig, vem som utför utbildningarna är sekundärt. Tyvärr avslogs frågan av de rödgröna.

Även vår motion om en civilsamhällesstrateg togs upp, men fick inte bifall.

Men vårt enträgna arbete fortsätter – Västerbotten förtjänar bättre!

Dagens fullmäktige

Av , , 2 kommentarer 2

Under dagens regionfullmäktige lyfter Kristdemokraterna bland annat:

Det råder brist på slutenvårdplatser vid Skellefteå lasarett. Även om den verkligt akuta situationen uppkom först häromveckan har platser saknats ända sedan innan sommaren. Detta i ett bekymmersamt läge när vårdskulden byggts på under lång tid. Köerna var långa redan innan pandemin – nu måste den uppskjutna vården börja betas av. Vad gör de styrande rödgröna för att säkra patientsäkerheten samt personalens arbetsmiljö?

Varför har starten av den nya ME/CFS-mottagningen vid NUS skjutits upp gång på gång? Dessa diagnoser drabbar särskilt många kvinnor, och sedan länge har KD arbetat för att stärka just kvinnovården i länet. Kan vi lita på att mottagningen öppnar i vinter?

Vi hör varningssignaler att de som drabbas av långtidssjukdom efter Covid har fått vänta ända sedan i våras och fortfarande inte fått hjälp. Vi kristdemokrater är oroade över ifall denna låga kapacitet verkligen möter upp de behov som finns. Att efter en pandemi ta emot alltför få patienter för eftervård är allvarligt. Det krävs mer insatser för att hjälpa denna patientgrupp!

Ta gärna del av sändningen och häng med i debatten!

Regiondirektörens besparingspaket på 565 miljoner.

Av , , Bli först att kommentera 7

Det är nog bekant att vår nya region Västerbotten har stora ekonomiska problem. Bokslutet för 2018 hamnade på ett verksamhetsunderskott på ca en halv miljard. Den högspecialiserade vården är kostnadsdrivande och det kommer hela tiden nya läkemedel och nya medicinsk utrustning vilket är bra, men det kostar att ligga på topp. Som exempel kan nämnas att man forskat fram ett nytt läkemedel för Skelleftesjukan. Men det kostar ca en miljon kronor / patient och år. Detta är bara ett exempel.

Prognosen för 2019 visar att vi går mot ca 800 miljoner i budgetunderskott om inte trenden bryts. Därför har regiondirektören idag presenterat ett sparpaket på 565 miljoner kronor fördelat på 3 år. Vi får se om den summan räcker men det kommer förstås att bli kännbart att spara så mycket och verkningsgraden av detta kommer vi se i höst när verksamhetsplanerna ska antas. Budgetramarna tar vi i juni.

Noterar nedan direktörens sparpaketet i punktform. Har du fundering runt någon av punkterna ställ frågan här nedan så ska jag svara efter bästa förmåga. Inom partierna håller vi nu på att gå igenom förslagen inför budgeten i juni.

Ett sjukhus på tre orter. Här ska 10 mkr sparas.

  • Akutsjukvården ska fortsatt bedrivas på tre orter.
  • Effektivare nyttjande av produktionsresurser bl a ytterligare samordna operationsplanering.
  • Flytta fler planerade operativa ingrepp till Skellefteå och Lycksele från Nus.

Omstrukturera vården behöver göras. Här ska 173 mkr sparas.

  • Flytta vården så nära patientens hem som möjligt, från sjukhus till öppenvård, primärvård och egenvård.
  • Anpassa vårdavdelningar till patienternas vårdtyngd.
  • Se över gränssnitt sjukhusvård och primärvård samt prehospital bedömning.
  • Stärka samverkan med kommuner.

Produktions och kapacitetsstyrning behöver stärkas. Här ska 108 mkr sparas.

  • Effektivisera vårdflöden genom produktions- och kapacitetsstyrning.
  • Omfattande utbildningsprogram inom PKS genomförs under våren.
  • Under hösten påbörjas implementering för slutenvården och därefter operationsverksamheten.

Samordna lokaler och medarbetare på hälsocentraler och tandvårdskliniker. Här ska sparas 10 mkr kr.

  • Uppdrag till HSN att se över struktur och samordning för enheter som ligger nära varandra.
  • Inriktningen inom tandvården gäller hela länet inklusive utveckling av tandvårdsbuss och mönsterklinik.
  • Inom primärvården gäller samordning inom tätorterna i Skellefteå och Umeå, inklusive utveckling av samhällsrum och hälsorum.

Utveckla digitala lösningar (nettoeffekt ca 80 miljoner)

  • Single sign on – en förutsättning för att man bara ska lägga in informationen en gång (F-VIS.)
  • Införa: utskrift och kopiering som tjänst, robot process automation, digitala utskick, e-frikort, nationella tjänster, digitala vårdmöten, resursplaneringsverktyg för PKS samt samla systemutveckling och konsolidera IT-funktioner.

 Nyttoeffekt i verksamheten beräknas till 130 mkr och kostnader inom VO Digitalisering 50 mkr = nettoeffekt 80 mkr

Utveckla och anpassa bemanningen på ett bättre sätt. Här beräknas sparas 192 mkr.

  • Anpassa bemanning till bemanningsmål.
  • Översyn avtal och tillämpning av regler i personalområdet.
  • Minska beroendet av hyrpersonal.
  • Förändra jourorganisationen.
  • Samordna medicinska sekreterare m m mellan verksamheterna.
  • Effektivisera vårdflöden.
  • Utveckla servicetjänster.

Närvarotiden och antal anställda kan inte öka utan nya arbetssätt måste bidra

Samordna i nya regionen. Här beräknas sparas 17 mkr.

  • Uppdrag att se över centrala anslag och samordna administrativa- och stödtjänsterna i regionen.
  • Undersöka möjligheten att samnyttja verksamhet tillsammans i norra regionen.
  • Minska kostnaderna för förtroendepersonsorganisationen.

Effektivisering inom produktionskostnaders område. Här ska 35 mkr sparas.

  • Följa inköpsrutiner.
  • Jämföra produktionskostnader i primärvården.
  • Översyn av lab- och röntgentjänster.

Effektiviseringar inom service. Här ska 20 mkr sparas.

  • Bättre nyttja egna lokaler och externa förhyrningar.
  • Energieffektivisering inom fastighetsmedia.
  • Öka samordningsgraden inom sjukresekostnaden.
  • Prissätta ALF-lokaler korrekt.
  • Ta hem fastighetsservice och minska fastighets underhållskostnader.