Man kan fundera över hur journalister tänker och hur opartisk dom egentligen är. Tänker på den partiledarutfrågning som var häromdagen då Ebba Busch Thor utfrågades som första partiledare.

Det är rätt intressant och torde var känt att KD driver sjukvårdfrågan starkt. Men den valde man att inte ta med. Undra just om man vid utfrågningen av Björklund väljer bort skolan eller vid utfrågning av miljöpartiet väljer bort miljöfrågan. Tror inte det. Till detta är överbevisar vidhåller jag att SVT inte alls är opartisk som public service ska vara.

Dessutom var det faktafel ett antal ggr. Bl a så hävdades felaktigt att under alliansregeringens tid var det lika stort behov av äldreomsorgsplatser som det är idag. Sanningen är den att 2014 var det 52 kommuner som ansåg såg ha för få äldreomsorgsplatser medan det 2018 är över 100 kommuner som säger man har för få platser. Eftersom KD via Maria Larsson vår dåvarande barn o äldreminister hade ansvar för frågorna har vi rätt bra koll på vad som skedde.

Nedan ytterligare fakta som även SVT borde tagit del av:

Äldreomsorgen är ett kommunalt ansvar. Under den tiden pågick en utveckling i kommunerna som syftade till att låta äldre bo hemma längre och få hemtjänst istället för särskilt boende. Maria Larsson tog det första steget att vända utvecklingen genom att införa investeringsstöd för äldrebostäder från den 1 juni 2007. Det vill säga mycket tidigt under alliansens regeringsinnehav.

Mellan 2007 och 2015 skapades 16~000 nya platser i särskilt boende och trygghetsboende varav en majoritet i särskilt boende. Enligt en enkät från Boverket från 2012 uppgav 70% av de sökande att stödet hade stor eller avgörande betydelse för beslutet att bygga platserna.

År 2007 var den genomsnittliga väntetiden från beslut till inflyttning i särskilt boende 55 dagar. När alliansregeringen avgick 2014 var den 52 dagar och som lägst 49 dagar 2010. Under denna mandatperiod har väntetiden varit 57, 57 och 56 dagar 2015, 2016 resp. 2017.

När alliansregeringen avgick 2014 uppgav 52 kommuner att man hade brist på särskilda boenden för äldre. Efter fyra år med rödgrön regering uppger 116 kommuner att man har brist på särskilda boenden för äldre enligt. (Boverket)

Under alliansåren pågick också en omvandling av det som förut kallades servicehus som var biståndsbedömda till trygghetsboende som inte är biståndsbedömda vilket gjorde att antalet platser i särskilt boende blev färre.

Maria Larson införde även krav på uppföljning och kontroll inom äldreomsorgen. Tack vare det vet vi idag betydligt mer om hur långa kötiderna är och hur äldre uppfattar äldreomsorgen och kan genomföra förbättringar.

Under Göran Perssons fem sista regeringsår försvann 10 äldreboendeplatser per dag. Under alliansåren försvann 2,7 platser per dag.

Svt påstod att Kd:s siffra att 4600 äldre får vänta i mer än tre månader på en plats i särskilt boende var felaktig eftersom det delvis handlar om äldre som tackar nej till en plats de erbjuds.  

Siffran 4600 är IVO:s siffra för ej verkställda beslut – alltså de som har ett beslut om plats med fått vänta längre en tre månader på inflytt, detta inkluderar självvald väntan.

Man ska komma ihåg att det idag inte finns någon nationell insamling av data angående det totala antalet personer som ansöker om att få en plats på ett särskilt boende. Endast de som får en beviljad ansökan kommer in i statistiken. IVO:s siffra för ej verkställda beslut tar därför inte hänsyn till alla de som vill flytta till ett särskilt boende men som får avslag på sin ansökan – detta är ett stort mörkertal som inte mäts. Det är alltså mycket möjligt att 4600 är en underskattad siffra om vi talar om hur många som skulle vilja ha en äldreboendeplats men inte får det idag.

Det kan finnas anledningar för den äldre att tacka nej till en plats som är förståeliga. Exempelvis kan det vara att avståndet till anhöriga skulle bli för långt.

Tittar man på Koladas nyckeltal kring andel som väntat längre än 90 dagar av alla personer 65 år och äldre som har ansökt om och erbjudits ett inflyttningsdatum till särskilt boende så ser denna sämre ut nu än 2014. Detta nyckeltal exkluderar självvald väntan (alltså de som tackat nej till ett erbjudande) eftersom man mäter tidsgränsen när man erbjuds inflytt.

Andelen som väntat längre än 90 dagar:

2014: 19

2015: 21

2016: 22

2017: 21

Alltså är det en större andel som väntar på boende idag än 2014, exkluderat självvald väntan. Det borde SVT lyft fram.