Extra pengar till gymnasieskolor

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Gymnasieskolorna kommer att få extra pengar i höstens regeringsbudget. Trots att man så sent som förra året minskat stadsbidrag till skolan då man på förhand trodde att den nya gymnasieskolan skulle bli billigare.
Men neddragningen blev väl kraftig, enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP), som fått utstå kritik både från oppositionspartierna och landets kommuner för de minskade anslagen.
Regeringen vill nu ge kommunerna 895 miljoner kronor extra för att använda i gymnasieskolorna. Efter överläggningar har regeringen nu beslutat att betala ut en engångssumma som ersättning för läsåret 2011/2012.
Enligt SKL är hela gymnasiereformen 1,9 miljarder underfinansierad. Om regeringen varit lyhörda tidigare kanske kommunerna sluppit säga upp personal när regeringen signalerat mindre pengar till skolan. Dessutom betalar man ut 895 miljoner men 1,9 miljarder är behovet. Det betalas också bara under 2011/2012,och hur finansieras 2013,2014 och framgent?
Regeringen har avstått från att lyssna på kommunernas synpunkter och nu helt plötsligt skickar en engångscheck till skolorna. Det är oansvarigt tillvägagångssätt då vi behöver mer långsiktighet i skolan. Lärandet är som jag ser det livslångt och inte som regeringen ser det kvartalsekonomi-indelat.
Därför behöver vi politisk förändring!
Hans Lindberg (s)
 

Gränslös kunskap utvecklar Umeå

Av , , Bli först att kommentera 4

Mitt engagemang i politiken började i mitten av 90 talet. För mig var det självklart att påverka politiken då mitt tidigare förtroende uppdrag i målareförbundet var påverkan. De politiska uppdragen började med tekniska nämnden, kommundelsnämnd Holmsund, byggnadsnämnd, fullmäktige, ordf. i Upab, handikapprådet, brottsförbyggande rådet, och så vidare. Alla förtroendeuppdrag har varit värdefulla för att skapa sig en bred kunskap om Kommunens olika ansvarsområden. Från sociala frågor till att prata tillväxtfrågor. Min arbetslivserfarenhet från det privata och fackliga har varit en tillgång.

 
Samhället står inför enormt stora utmaningar. Idag pratas det om fi­nansiella kriser, demografiska förändringar, global uppvärmning, utanförskap, natur­resurs-, vatten- och energiknapphet, främlingsfientlighet, konsekvenser av ohälsa bl.a.
 
I en globaliserad värld där förändringar sker i allt högre hastighet ser vi städer som går starkt framåt och städer tappar i utveckling. Sedan 50- talet har Umeå haft en positiv befolkningsutveckling där utbyggnaden av regionssjukhus, Universitet med nära koppling med forskning har varit viktiga pusselbitar för Umeås utveckling. Samverkan mellan kommun, universitet och näringsliv har blivit bättre men går att ytterligge putsa ytterligare på.   Hur ska vi skapa en framtida stad som människor vil leva och bo i? Hur kan vi samverka mellan det offentliga och näringslivet.  För att vi ska kunna anta dessa utmaningar krävs aktiva handlingar baserade på kunskap. Därför är utbildning på alla nivåer allt viktigare för en hållbar samhälls­utveckling. Universiteten och övriga skolväsendet spelar här en viktig roll för att förse samhället med kompetenta medarbetare och en långsiktig kunskapsuppbyggnad.
o    Det handlar inte om att ”alla” ska bli akademiker utan att genom kunskap i ett livslångt perspektiv utveckla arbetsplatsen och samhället. Utbildning är definitivt en jämställdhetsfråga eller snarare bildning som det egentligen handlar om.
o     Kompetensförsörjningen är en helt avgörande del av Umeås framtida tillväxt. Det kommer att vara fler som går i pension än ungdomar som tillträder på arbetsmarknaden om man tittar på olika prognoser. Det innebär att vi måste bli ännu bättre på att jobba med efterfrågestyrd utbildning där näringslivets behov möte skolans möjligheter. Vi ska uppfattas som en kreativ kunskapsstad som vill samverka mellan företag och det offentliga.
o    Infrastuktursatsningar är en viktig pusselbit för att tillväxten ska fortsätta inom olika näringar. Att bygga staden högre och tätare är en förutsättning för att skapa en trevligare stadsmiljö där människor kan leva och bo.  Det är viktigt att vi skapar kreativa livsmiljöer där vi idag har smarta telefoner till smarta teveapparater, och framgent har smarta hem och slutligen till smart cilies. Där ska Umeå ligga i framkant!
Det är viktigt att jobba med hållbara lösningar där färdigställande av ringleden runt Umeå är en förutsättning för att få en bättre innerstadsmiljö. En annan del är att även jobba vidare med bussar som går på alternativa drivmedel som är miljövänliga. Utökningen av antalet bussturer är nödvändiga. Den hållbara kulturen skapar förståelse, insikter och bryter gamla kulturer för att skapa nya. Det förhållningssättet skapar samhällsutveckling där bl, a kulturhuvudstadsåret kommer att skapa en trevnad där olika evenemang erbjuds i forma av olika idrotts evenemang, koncerner, och folkrörelsen som i många fall vill provocera oss att tänka utanför lådan. Det är viktigt för en stad utveckling att saker och ting händer och där är kulturen och fritidsverksamheterna viktiga.
 
Vi har utmaningar som kommun i många avseenden jobbar med, då tänker jag på olika väntetider där näringslivet behov bromsas upp, barn och föräldrars behöv kring förskola skola, men även möjligheter för fackförening och arbetsgivare att komma in i skolan
Det är viktigt med startegiska satsningar och där finns det goda exempel med inkubatorer mellan universitet, kommun och riskkapital. Kreativa näringar växer sig starkare och ger arbetstillfällen genom stöd av inkubatorn. Det skulle behövas fler naturliga mötesplatser där alla kreativa näringar har möjlighet att ha sina arbetsplatser även när företagen växer. 
Där behövs strategiska satsningar på teknikpark det visar onstnärligt campus är viktiga. För nyföretagande är inkubatorer viktiga där forskning leder till företag och behov av anställd personal. Umeås utveckling handlar att du och jag är goda Umeå ambassadörer. Tillväxt inom industrin och skogsnäringen är viktig tillsamman med ny innovativa branscher. Idag växer det fram forskning inom dataregister där vi uppe i Norrland har bra underlag för att bedriva forskning på. Det ska vi utnyttja för att också ska skapa nya arbetstillfällen.
Det samhälle vi ska bygga i framtiden bygger på jämställd tillväxt och kunskapsinriktad utvekling där vi alla bidrar till ett tryggare och trevligare Umeå.
 Hans Lindberg (s)

Storsatsning på elever med psykiska funktionshinder

Av , , Bli först att kommentera 8

 

 Umeås kommunala gymnasieskolor får närmare 5,9 miljoner kronor i bidrag för stöd till elever med ADHD, Aspergers syndrom och andra funktionshinder.
Pengarna ska bl.a. användas till utbildning av samtlig personal inom gymnasieskolan samt nya studielotsar.
 
Projektet Pusselbiten går ut på att utveckla metod, strategi och organisation för att stödja elever med s.k. neuropsykiatriska funktionshinder, NPF. Utöver ADHD och Aspergers ingår bl.a. också Tourettes syndrom och Tvångssyndrom-OCD. Även dyslexi och språkstörningar kan räknas in gruppen.
Totalt beräknas omkring 300 elever (10 procent) på de kommunala gymnasieskolorna vara diagnostiserade med NPF. Dessutom finns troligen ett mörkertal, eftersom många kan ha valt bort en diagnos för att undvika känslan av utanförskap.
 
Utbildning och studielotsar
För att stötta elever med NPF har gymnasieskolan ansökt om 5 871 000 kronor i bidrag. En del av pengarna ska användas till kompetenshöjning hos hela personalen. Dessutom vill gymnasieskolan bilda en samverkansgrupp mellan vårdnadshavare och skola.
Ytterligare en del i satsningen är utbildning av sex medarbetare enligt LOTS-modellen, som används inom för- och grundskolan samt socialtjänsten. Dessa studielotsar ska vara tillgängliga på alla kommunala gymnasieskolor kl 8–16 under skoldagar.
 
Är stolt och glad över de resurser vi nu kan satsa på dessa grupper som många gånger kommer lite på skymundan.
 
Hans Lindberg (s)

6 år med Björklund får underkänt av lärarna

Av , , Bli först att kommentera 7
Lärarnas tidning har undersökt vad lärarna tycker om Jan Björklund som utbildningsminister. Drygt 1 100 lärare har satt betyg på en skala mellan 0 och 5. I genomsnitt får Jan Björklund 1,5 i betyg av lärarna. 29 procent ger honom ­betyget 0. Endast 1,5 procent ger betyget 5.
Utan att behöva gnälla tycker jag det är anmärkningsvärt att skolministern inte haft dialog med lärarkåren innan man genomför nya skolreformer. Björklund har dessutom inte haft parlamentariska överläggningar med opposionen vilket brukar var gängse regler för att skapa långsiktiga lösningar. Alla förändringar har pressats genom regering och riksdag och ser vi baksmällan. Om inte lärarna inte tror på utbildningspolitiken vem ska då utveckla skolan?

Ett stalltips till regeringens är att ha större öron och mindre mun och med inriktning på pedagogik.

Hans Lindberg(s)

Regeringen frånsäger sig ansvaret

Av , , Bli först att kommentera 5

 

 I ett PM från finansdepartementet säger man uttryckligen att man ska kunna göra avdrag för läxhjälp. Det kommer att kosta staten ytterligare 30 miljoner kronor, varje år. Samtidigt som regeringen sänker stadsbidragen till gymnasieskolorna i kommunerna. Konsekvensen blir att lärartätheten sjunker och klasserna blir allt större.
Enligt Skl är hela gymnasiereformen som regeringen sjösatt 1,9 miljarder underfinansierad.  För mig är det ofattbart att regeringen drar bort pengar från skolan och lägger över ansvaret på föräldrarna att själv utbilda sina barn på kvällstid. Samtidigt vet vi att många föräldrar inte kan hjälpa till med hemläxa då det uppfattas som svårt.
Dessutom är det så att personer med små inkomster har svårt att göra avdrag för läxhjälp då inkomsterna inte räcker till mer än till mat och hyra. Människor med goda inkomster – och ofta med hög utbildning – får däremot halva kostnaden betald av staten. Regeringen låter välbeställda föräldrar köpa skolframgångar åt sina barn – för VÅRA gemensamma resurser.
Skolan ska ge alla barn förutsättningar för en bra skolgång och då behövs fler lärare med hög kompetens i skolan inte fler avdrag för läxhjälp som gagnar enbart vissa grupper i samhället. Det behövs mer förståelse kring barns behöv behov i den svenska politiken inte mer pedagogisk okunskap.
 
Hans Lindberg (s)

Eleverna tycker att det är orättvist

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Urklipp av olika intervjuer med ungdomar.

Idén med nationella prov är bra, men i praktiken leder dagens prov till orättvisor. Det säger gymnasieeleverna.
Man tycker synd om lärarna i slutet av året, de är ofta väldigt stressade och har massor av prov att rätta. Jag tycker också lärarna ska utbildas i hur de rättar proven så alla gör likadant.
Men beroende på läraren kan all vikt läggas på det där provet. Det är lätt för läraren att komma undan och slippa göra en bedömning på allt annat eleverna gör under året.
Både hon och hennes kamrater har hört om skolor där lärarna är mycket ”snällare” i bedömningen av proven.
Tycker att proven borde vara mer varierade. Både skriftliga, i grupp och muntliga vore bra.
Jag lär mig inte så mycket av att plugga inför prov. Jag lär mig genom att göra något praktiskt som relaterar till det jag ska lära mig. Och poängen är väl att man ska komma ihåg kunskapen.
Vad är det för skola vi håller på att skapa. Mer prov mindre tid för inlärning och mer administration för lärarna. Kan någon förklara för mig hur det ska utveckla elevernas lärande. Proven kommer i första hand och lärandet i andra hand. Tycker att regeringen borde lyssna på pedagoger som jobbar ute i vardagen och se vad som utvecklar skolan och lärandet.
Ser med oro på framtiden då dessa ungdomar ska jobba i en global arbetsmarknad där kunskap förändras kontinuerligt och ökad flexibilitet är ett naturligt arbetssätt. Hur möter vi upp det i skolan? Vi behöver en politisk förändring där tillväxt och kunskap går hand i hand.
 
Hans Lindberg (s)
 
 

Det här är inte den enda vägen

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Fler försörjs med socialbidrag än a-kassa. Anledningen är bl.a. att regeringen försämrat a-kassan och sjukförsäkringen så att fler utförsäkras. Motivet var enligt de borgerliga partierna att det ”skulle löna sig att arbeta” och därmed var handpåläggning till försämringarna sanktionerad.
När det gäller a-kassan betalar den enskilde in en avgift för att kunna få skydd mot inkomstbortfall. Om vi skulle göra en jämförelse med en bilförsäkring så fungerar det på samma sätt med inbetalning premie och utbetalning vid skada av bilen. Tänk om man betalat premien till bilförsäkringen under flera år och plötsligt förändras förutsättningen att få ersättning och att försäkringsbolaget påtalade att du inte längre har bilförsäkring, för mig låter det inte troligt. Regeringen gör precis samma sak mot oss som betalar in premie till a-kassan och försämrar utan känslomässig inblandning.
Regeringen har inte lyckats i jobbfrågan och samtidigt drar åt snaran för arbetslösa och sjukskrivna. Lite av Robin Hood fast åt fel håll när den enskilde blir fattigare och fattigare. Dessutom tvingas kommunerna höja skatterna i och med att kostnaderna ökar med bl.a. försörjningsstödet.
Det mest katastrofala är för den enskilde som måste lämna hem och hus och eventuellt farmors arv innan villkoret för försörjningsstöd uppfyllts och utbetalas.
A-kassan betalas ut oavsett ekonomiska förutsättningar och tar bara hänsyn till arbetslöshet. Min ingång i detta är att människor vill jobba och kan försörja sig själv. Ofrivillig arbetslöshet, arbetskada ska ha ett bra inkomstskydd och då måste villkoren förbättras.
För mig är det här inte den enda vägen utan det finns andra politiska vägar att välja. Välfärd för alla är den väg jag skulle ta och det blir ett roligare och bättre samhälle att leva och bo i när även när den arbetsöse grannens barn har råd att vara med i fotbollslaget.
Hans Lindberg(s)