Hans Lindberg Ordf gymnasie och vuxenutbildningsnämnden

Hans Lindberg Ordf. Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden, Ordf. Utbildningsdelegationen, Region Västerbotten.

Familj: Har en sambo och 2 gemensamma barn

Politiska intentioner: Från ord till handling, skapa goda förutsättningar för människor att leva och trivas i Umeå och länet.

Arbetsliv: Målare, BPA måleri, Ombudsman, kassör Svenska Målareförbundet. Ordf. Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 2006-

Idrottsliv Längdskidåkning, löpning i ungdomsåren, Tävlat i mountainbike och instruktör i spinning.

Favoritmat: Egen nyrökt abborre på tunnbröd med färskpotatis.

Favoritställen: Havet och fjällen.

Stolt över: Investerat i vindkraft för att bli mer miljövänlig.

 

Skrivs av

Visar inlägg från maj 2012

Inget besked om Yrkes SM

 

Idag har vi träffat kanslichefen för Yrkes sm. Delegationen från Umeå har fått en information om hur det framtida SM ska utvecklas. Styrelsen kommer att under eftermiddagen prata om vart nästa yrkes- SM går av stapeln. Besked kommer senast i mitten på nästa vecka.
Malmö ha kommit in med en sen ansökan om att få arrangera SM 2014 trots att de ansvara för årets tävling vilket har försvårat processen med att utse den som ska få förtroendet.
Tycker att det är viktigt att prioritera den geografiska spridningen då Piteå 1994 var den senaste Norrlänska staden som fick anordna tävlingen.
Delegationen från Umeå hoppas och tror att vi får SM 2014 eller 2016.
 
Hans Lindberg (s)

Yrkes-SM i Umeå 2014

 

Idag ska jag åka till Malmö och Yrkes-sm.  Region Västerbotten har gått in med en ansökan om att få arrangera Yrkes SM 2014 i Umeå.
Länet står inför stora utmaningar när det gäller arbetskraftsförsörjningen. Det kommer enlig Serums prognos att vara en arbetskraftsbrist på 10 000 personer 2020 i länet. Vi ser även att eleverna väljer bort de yrkesförberedande programen trots att bl, a industrin och vården har stora behov av arbetskraft.
Tanken är att vi genom ett SM ska lyfta fram de yrkesförberedande programen där branscherna aktivt deltar som funktionärer och anordnar seminarium i anslutning till tävlingen.
Eleverna i länet ska kunna besöka tävlingen i syfte att kunna besöka de olika branscherna och se vilka utbildningar man behöver gå för att jobba inom en viss bransch. Deltävlingar ska komma igång under hösten i länet för att tvätta fram bra elever som ska anmälas till Yrkes-sm.
En positiv bieffekt är att man kommer att pratar om tävlingsmomenten på de yrkesförberedande programen vilket gör att eleverna får ytterligare utmaningar som gör utbildningen bättre.
Jag hoppas att vi får svar under torsdagen eller fredag om vilken stad som kommer att få yrkes SM 2014.
Håll tummarna för oss, nu gäller det!
Hans Lindberg (s)

Tomten har kommit tidigt i år

 

Med anledning av att de borgerliga partierna presenterar alliansbudget tillsammans kan man fråga sig om tomten kommit tidigt i år.
Det lovas skattesänkningar på 200 miljoner per år och den borgerliga truppen vill starta upp byggnationer av gymnastikens hus och fotbollshall. Förskolor ska byggas och välfärden utökas.
Tänk vad politik är lätt ibland. Motivet har varit att kommunen levererat överkott de senaste åren. Visst har kommunen haft överskott, det som är intressant är vad vi gör av överskotten.
Det har skett avsättningar till pensionskulden som kommunen legat och släpat med.
Ungdomsjobben satsas det 80 miljoner på vilket innebär att 800 unga kommer i arbete i Umeå kommun fram till 2014. Det är avsatt 120 miljoner tidigare för sociala investeringar för att kunna jobba med förebyggande verksamhet så att våra barn inte hamnar utanför samhället utan får rätt stöd. Fler kommuner i Sverige går nu samma väg och vill införa social investeringar då det givit bra resultat. Mycket av dessa investeringar kommer dock att finansiera ordinarie verksamhet nästa år då regering minskar stadsbidragen till kommuner och landsting.
Budgetmässigt kommer gymnasiet få 11,2 miljoner mindre i stadsbidrag och 10 miljoner mindre på vår vuxenutbildning av borgerliga regeringen. På en 3 års period kommer gymnasieskolan och vuxenutbildningen få ca 50 miljoner mindre i stadsbidrag av regeringen.
Naturligtvis kommer det att få konsekvenser i form av mindre lärare i skolan och vem drabbar det?
Det är viktigt att ha starka finanser i kommunen som gör att vi tryggar välfärden, jobben och tillväxten. Sänkta skatter från regeringens sida har skapat ökade samhällsklyftor och ökat utanförskap vilket jag inte vill ha i Umeå!
Hans Lindberg (s)

Skapa en livskraftigare region dit man vill flytta

 

Alla gymnasie program  på Jenningssklan i Robertfors läggs ner förutom industriprogramet.  Som jag har skrivit i tidigare blogg ser det så här allvarligt ut i många kommuner när elevunderlaget minskar. En annan utmaning ligger i att utbilda arbetslösa ungdomar  i länet som gått ut gymnasiet till branscher som söker arbetskraft.
Länets kommuner måste ändå på sikt funder på hur man ska vända befolkningsutvecklingen för att få tillgång till arbetskraft.
Vissa städer har börjat jobba med frågan om arbetskraftsinvandring.Ett sådant exempel är Sorsele kommun som har varit i kontakt med Ryska städer där man bjudit över hela familjer där mamma och pappa fått sysselsättning och barnen blivit inbjudna till det lokal föreningslivet. Integrationen verkar där ha lyckats. Jag tror inte att det är någon lösning att kommunerna ska locka över grannkommunernas medborgare och bidra till en intern kannibalism i länet.  Det behövs däremot en mer livlig och livskraftig region dit man vill flytta för att det är trevligt och att det finns spännande livsmiljöer.
Det är med andra ord inte bara arbetstillfällen som gör att man flyttar till en region. I Umeå har man länge jobbat med attraktivt boendemiljöer, rikt kulturliv och tillväxtskapande åtgärder. Det är där mäniskor leva och bo då det visar sig att befolkningsutvecklingen varit positiv sedan 50 talet.
Västebotten ska utveckla bra och kreativa innovativa arbetstillfällen där spännande livsmiljöer står i fokus och då kommer länet att stå sig bra i konkurrensen mot andra regioner. 
Om denna fråga inte tas på allvar får vi alla börja skriva historieböcker!
 
Hans Lindberg (s)

Barnfattigdomen ökar i Sverige

 

Enligt Rädda Barnen har barnfattigdomen mellan 2009-2012 ökat i Sverige.
I Umeå var det 1800 barn i kartläggningen från kommunen som varit fattiga 2009. 2012 har denna siffra ökat till 2000 barn. Trots detta ligger Umeå under riksgenomsnittet.
Mycket av detta är en konsekvens av att regeringen dragit åt snaran i socialförsäkringarna.
Dåliga ersättningsnivåer i a-kassa och försämrad sjukförsäkring påverkar barnfattigdomen då föräldrarna har minskade ekonomiska förutsättningar.  Till detta ska tilläggas ökad utförsäkring och förtidspensionering av ungdomar  som har öka med  50 % senaste mandatperioden vilket inte är acceptabelt.
 I Umeå har vi medvetet satsat på ungdomsjobb 80 miljoner, 120 miljoner till sociala investeringar och ytterligare sommarjobb till elever i åk 2 gymnasiet. Alla barn ska ha samma förutsättningar och där satsar vi i Umeå!
Den borgerliga regeringen har tidigare valt att sänka skatterna för de främst 10 % rikaste i landet och det får också konsekvenser för dessa barn då den solidariska fördelningsmodellen slås ur spel.
Jag vill inte ha en ökad barnfattigdom då det starkt pekar på att vårt ” gemensamma samhälle” går åt fel håll.
 
Hans Lindberg (s)

Finansiering av kulturhuvudstadsåret 2014

 

Det kommer att vara svårt att mäta de ekonomiska intäkterna för kulturhuvudstadsåret 2014. Det är många organisationer som betalar sina egna projekt men går inte in med annan sponsring. Det är och kommer att vara svårt att mäta det i pengar, men kommer att bidrar till att vi får bra kulturarrangemang 2014. Däremot är det konstigt att regeringen inte tagit fram några pengar ännu. Vad jag förstår har regeringen skickats ut till de olika departementen rekommendationer att anknyta projekt som kan kopplas till kulturhuvudstadsåret.
 I slutet av programperioden innan högtidsåret har många kulturhuvudstäder fått pengar vilket är konstigt när planering ska ske tidigare. Eu kommer att eventuellt gå in med 1, 5 miljoner euro.
Det vi vet är att ökad besöksnäring ger ökade intäkterna till Umeå. Det finns vissa som fåstår att fotbollsfestivalen i Umeå omsätter 20 miljoner per år då boende, mat och annan konsumtion ökar.
För Umeå är det viktigt att vi jobbar vidare med att locka hit fler konferenser och fler festivaler då det ger klirr i kassan och ökad trevnad för Umeborna.
Hoppas dock att regeringen ger oss besked i höstbudgeten kring finansieringen av 2014 så att vi i Umeå kan planera ett bra kulturår 2014.
Hans Lindberg (s)

Den svenska skolan segregeras

I en rapport som skolverket skrivit fram tas det fria skolvalet som en segregerande faktor.
En ny studie ”Den svenska skolans geografi” beskrivs att de priviligierade utnyttjar skolvalet för att undvika kontakt med underprivilegierade.  I en annan rapport ”Likvärdig utbildning i svenska grundskolan” från skolverket tas det upp att klyftorna mellan skolorna ökar kraftigt samtidigt som elevsammansättningen har fått en ökad betydelse för elevernas resultat.
 

Skolan ska vara i min mening ett samhällsbygge, där grunden byggs för att bli en bra samhällsmedborgare med rättigheter och skyldigheter. Skolan ska ge sociala, teoretiska kunskaper och en bred plattform att stå på för det livslånga lärandet.  Forskning visar dessutom på att om högpresterande och lågpresterande finns på samma skola ökar resultaten.
 

Nu sjunker resultaten i den svenska skolan och segregationen mellan skolorna ökar. Hur kommer näringslivet att få tag i arbetskraft med rätt kompetens när skolsystemet inte fungerar som den naturliga samhällsbyggaren. För att landet Sverige ska fungera måste alla vara med och hjälpa till och då behövs kunskap in ökat utanförskap.
 

Frågan är om regeringen vågar ta i frågan?
 

Hans Lindberg (s)
 

Vidga arbetskraftsregionen bygg bro till Finland

 

DET ÄR VIKTIGT för länet att jobba med bra kommunikationer, dels för att göra Sverige rundare men också ur ett internationellt perspektiv. Gods och resande människor ska på ett naturligt sätt kunna ta sig till och från regionen. God kommunikation möjliggör också en näringslivsutveckling i länet. Arbetskraftsregionen måste därför utvecklas både norrut och söderut, såväl som i öst-västlig riktning. Detta är särskilt viktigt då det fram till 2020 kommer att vara ca 39 000 personer i länet som beräknas går i pension samtidigt som 29 000 människor tillträder arbetsmarknaden. Länet riskerar en kraftig arbetskraftsbrist om inget radikalt görs. Att vidga arbetskraftregionen är därför oerhört viktigt, vilket förutsätter goda kommunikationer.
Ur ett öst-västligt perspektiv skulle vi bl.a. behöva utveckla samverkan med Finland när det gäller näringsliv och arbetskraftsfrågor. Finland ligger inte många mil från Sveriges kust men kommunikationerna är dessvärre ur ett länsperspektiv inte särskilt ändamålsenliga. En bro mellan länderna skulle vara en god förutsättning för en utveckling av länet.
En annan viktigt faktor för de öst-västliga kommunikationerna och godshaneringen är den isfria hamnen i Mo i Rana som kan leverera gods till Storumans nybyggda omlastningsstation. Länet skulle må bra av att transporter sker genom länet och att vi utvecklar arbetsmarknadsregionen mot Finland. Idag har vi universitet i Umeå och Vasa, där ökad samverkan skulle underlättas med bättre transporttider. För att Västerbotten ska kunna fortsätta utveckals måste kommunikationerna till och från regionen förbättras och då är bl.a. en bro Finland en förutsättning.
Med bättre kommunikationer mellan Umeå och Vasa skulle gods kunna transporteras genom länet och omlastas i Umeå och Vasa där båda städerna har logistik/kombiterminaler. Transporter genom Norge, Sverige, Finland, Ryssland och Asien förkortar transportiden till Asien betydligt, vissa uppger ända upp med ca 2 veckor.
Den flaskhals som finns idag i det europeiska tågnätet öppnar upp för en diskussion om andra vägar till och från Asien.
När det gäller det nord-sydliga perspektivet har Botniabanan betytt mycket men även en Norrbotniabana behöver byggas.  
 
Hans Lindberg (s)

Elever som får en andra chans

 

Idag ska vi ha antagningsnämnd och gå igenom de frikvoter som ska beviljas eller avslås.
Frikvoten handlar om elever som av fysiska, medicinska, social skäl inte haft möjlighet att prestera bra betyg.  Ungdomarna har då möjlighet att söka fri kvot på  olika utbildningar om skäl finns.
Det är en tung dag då många behov och bekymmer uppdagas. Det som driver mig är att syftet är gott och eleven får en andra chans.
Det kan var här det börjar eller slutar om inte fri kvot har funnits. Tycker att våra ungdomar ska få många chanser då behoven och förutsättningarna ser så olika ut.
 
Hans Lindberg (s)

Arbetskraftsbrist i Västerbotten

 

Region Västerbotten har ett regeringsuppdrag att skriva fram en plan för kompitensförsörjningsplattform i Västerbotten.  Serum från Umeå Universitet har tagit fram med anledning av uppdraget en rapport på hur många som går i pension till 2020 och hur många som tillträder på arbetsmarknaden.
39 000 personer kommer att gå i pension men bara 29 000 personer kommer att tillträda på arbetsmarknaden fram till 2020. Det kommer med andra ord att innebära arbetskraftsbrist.
Frågan är hur vi ska styra utbildningsutbudet i länet då alla branscher kommer mer eller mindre ha arbetskraftsbrist enligt prognos, ett område som har stora behov är Vård och omsorg
Det problem som kommer uppstå är när näringslivet ska rekrytera arbetskraft som minskar i antalet. Ska alla utbildningssamordnare köra igång utbildningar med de branscher som skriker högst kan det vara andra branscher som inte får tillgång till arbetskraft. Ser vi till länets utveckling måste vi även våga utveckla nya branscher/arbetstillfällen för att utveckla länet.
Arbetskraftsbristen kommer att bidra till en negativ tillväxt då näringslivet i länet inte får ta tag i någon som tar över företaget eller jobbar som anställd om inget drastiskt händer.
Det är oerhört viktigt att dialogen mellan utbildningsväsendet och näringslivet utvecklas ytterligare. Fokus ska vara på det livslånga lärandet och att eftergymnasieal utbildningar blir mer efterfrågestyrd. Människor ska på ett enkelt sätt kunna gå in och ut i utbildning för att kunna söka de nya jobben. Samhällsekonomiskt är det en bra investering om fler får jobb, och då behövs ökad samverkan mellan näringsliv och utbildningsväsendet för att hitta gemensamma lösningar.
Regeringen minskar stadsbidragen till vuxenutbildningen och endast 26 % av yrkeshögskoleutbildningarna beviljas. Regeringens ekonomiska styrning bidrar till att företagen inte kommer att få personal med rätt kompetens då utbildningsystemet nu har mindre resurser att vara efterfrågestyrda. Jag vill se en förändring där oljan i maskineriet är en bra arbetsmarknadspolitik där arbetslösa får utbildning och näringslivet får tillgång på rätt kompetens.
Då behöver regeringen satsa hårdare!
Hans Lindberg (s)

Balticgruppen hjälper ungdomar till jobb.

 

Satt igår med kommunal och diskuterade fackliga frågor och kommunens organisation.
Under dialogen framkom det att Balticgruppens insatta 20 miljoner och kommunens egna tillskjutna pengar har gjort att 69 ungdomar jobbar kvar i verksamheterna efter att projektet avlutats.
 

Tycker det är bra att kommunen och näringslivet kan samverka så att våra ungdomar kan få komma ut på arbetsmarknaden.  Regeringens sänkning av restaurangmomsen har kostat miljarder och enligt revisionen inte givit tillräcklig effekt på ungdomsarbetslösheten. Som jag ser det har regeringen en liten kunskap om framgångsrik arbetsmarknadspolitik då vi fortfarande har en hög ungdomsarbetslöshet i Sverige.
 

Med andra ord borde regeringen kolla på Umeå modellen där balticgruppen varit en starkt bidragande aktör vilket vi i kommunen är tacksamma för. I och med att det varit så framgångsrikt har kommunen själv avsatt 80 miljoner för ungdomsjobb.  Vi tar ansvar i Umeå men vi vill ha ett stöd av regeringen i denna viktiga fråga kring ungdomsarbetslösheten.  Jag har väntat i 6 år nu på radikala förslag från regeringen men men väntar fortfarande!

Hans Lindberg (s)
 

Elevunderlaget minskar i länet

 

Ska åka till Lycksele idag på skolchefs och precidiekonfernas. På dagordningen kommer det att pratas om det vikande elevunderlaget i länets gymnasieskolor. Det som är skrämmande är att vi framgent kommer att ha större kommuner som inte erbjuder gymnasieskola då eleverna inte räcker till.
 
Frågan är i förlängningen hur näringslivet ska få tillgång till arbetskraft. I serums rapport visas det upp ett scenario där 39 000 personer går i pension och endast 29 000 tillkommer på arbetsmarknaden fram till 2020.
 
Med andra ord blir det arbetskraftsbrist förr eller senare. Samtidigt har vi ungdomar som är över 20 och är överrepresenterade på arbetsförmedlingen. Utmaningen handlar först om att elever ska klara av att gå igenom gymnasieskolan med godkända betyg och det andra är att regeringen borde satsa på fler arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa ungdomarna. Det tredje är att se över arbetskraftsinvandring i länet.  Inget av detta ser vi i regeringens politik mer än att sänka kraven i skolan på de yrkesförberedande programen och mindre stadsbidrag till gymnasier och vuxenutbildningarna ute i landet, framåtsyftande eller??
 
Samhället ska ge våra barn förutsättning att klara av skolan där utvecklandet av lärostilar i skolan anpassas till elevens förutsättningar. Idag har vi skapat en sorteringsskola vilket är förödande för ungdomars och näringslivets utveckling. Som lök på laxen minskas stadsbidragen till Umeå gymnasieskolor de kommande åren med 24 miljoner vilket innebär ca 20-30 lärare mindre. Därtill minskas även stadsbidragen till vuxenutbildningen i Umeå med ca 30 miljoner samma tidsperiod.
 
Regeringen lämnar ungdomarna utanför och visar på en regeringströtthet.
 
Hans Lindberg (s)

Det behövs ökad jämställdhet och jämlikhet i skolan

 

Alla skolor ska vara bra skolor och all barn och ungdomar har rätt till en god och likvärdig utbildning. Det innebär att alla elever ska ha samma möjlighet att lyckas i skolan, oavsett ens föräldrars socioekonomiska bakgrund och var man bor.
Därför måste resurser fördelas till skolorna utifrån elevers behov. Det kanske framstår som en självklarhet, men är det på intet sätt. De flesta kommuner fördelar pengar till skolorna huvudsakligen utifrån hur många elever de har, utan att ta hänsyn till elevgruppens behov. Det tycker vi är felaktigt och väljer därför att inte göra så i Umeå kommun, det är behoven som ska styra. Enligt Skolverkets rapport från 2009”Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov” så finns en generell tilläggsresurs som förskolor och skolor får utifrån dess socioekonomiska struktur.
 
Detta sker i ungefär var femte kommun när det gäller förskolan, i ungefär var fjärde när det gäller grundskolan och i ungefär var tionde när det gäller fritidshem. Det innebär att resurserna inte differentieras tillräckligt mycket med tanke på de stora skillnader som finns i förskolor och skolors förutsättningar för sin verksamhet. Skolverket anser således att det nuvarande systemet bidrar till att öka ojämlikheten i den svenska skolan. Det får inte fortsätta och vi socialdemokrater anser att skollagen därför måste ändras.
Utbildning är nyckeln till människors frihet att forma sina egna liv, men även till framtidens jobb och att Sverige kan fortsätta vara konkurrenskraftig. Om företag ska kunna klara av att utvecklas måste deras anställda också kunna göra det. En kunskapsbaserad ekonomi förutsätter en skola där alla barn lyckas. Tyvärr har vi den senaste femårsperioden sett försämrade resultat i skolan och att Sverige tappar i internationella kunskapsmätningar.
Sverige liknar nu mer Tyskland och USA, snarare än Finland, Danmark och Norge när det gäller betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund. Ökad skolsegregation är en stor förklaring till sjunkande kunskapsresultat.
 
Vi Socialdemokrater har därför formulerat tre nya utbildningspolitiska mål. Två av dem för skolsystemet och ett för högre utbildning. Detta förordas även av OECD.
Vårt självklara mål är att alla elever ska nå målen i grundskolan och på vägen dit vill vi att andelen elever i grundskolan som inte är behöriga att påbörja ett av gymnasieskolans nationella program till år 2020 ska halveras från idag 12 till 6 procent. När det gäller gymnasieskolan är vårt mål att alla före 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen. På vägen dit vill vi halvera andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen eller studerar för att få det från idag drygt 10 till 5 procent till år 2020. Målet för högre utbildning är att hälften av 30-34 åringarna ska ha genomgått en minst tvåårig högre utbildning år 2020 och det kan vara både högskola och/eller yrkeshögskola.
 
För att nå dessa mål behövs investeringar i utbildning, ökad likvärdighet i skolan och reformer för att höja kunskapsnivån, endast så har vi möjlighet att möta framtids utmaningar och rusta våra unga.
 
Hans Lindberg (s)
 

Ett mänskligare arbetsliv behövs

 

I en rapport som jag läste häromveckan framgick det att antalet förtidspensionerade ungdomar har ökat med 50 % under den förra mandatperioden. Chockerande siffror som visar på regeringen bristande vilja att ge våra unga goda livsvillkor och möjligheter på arbetsmarknaden. Många av de förtidspensionerade ungdomarna har inte ens fått pröva sina vingar.
 
Det är den allt tuffare människosynen, där bara de som presterar till 100 procent eller mer, är de som räknas gör att allt fler lämnas utanför. Det är inte rimligt, ej heller människovärdigt. Alla måste ges möjlighet att få vara med, känna tillhörighet och bidra till vårt gemensamma samhällsbygge.
 
Och det faktum att regeringen inte ser våra ungdomar som en stor resurs är förödande. I Västerbotten kommer vi att ha 39 000 pensionsavgångar fram till 2020. Vem ska ta över om inte våra ungdomar? Unga människor saknar inte arbetsvilja eller arbetsförmåga. De måste istället ges plats att få komma in på arbetsmarknaden där även de av oss som inte kan prestera till 100 procent får vara med och bidra utifrån sin förmåga. 
 
Vi har inte råd att tappa en hel ungdomsgeneration varken ekonomiskt eller mänskligt. Regeringens undfallenhet för att skapa en aktiv arbetsmarknadspolitik för unga är därför djupt problematiskt. Det visar om inte annat statistiken då Sverige har en av Europas högsta arbetslöshetssiffror för unga. Sverige behöver ett mänskligare arbetsliv där ungdomar får utbildning och jobb och möjlighet att pröva sina vingar. Det går inte att fortsätta sätta unga människor på bänken eller förtidspensionera dem på löpande band.
 
Hans Lindberg (s)