Balticgruppen hjälper ungdomar till jobb.

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Satt igår med kommunal och diskuterade fackliga frågor och kommunens organisation.
Under dialogen framkom det att Balticgruppens insatta 20 miljoner och kommunens egna tillskjutna pengar har gjort att 69 ungdomar jobbar kvar i verksamheterna efter att projektet avlutats.
 

Tycker det är bra att kommunen och näringslivet kan samverka så att våra ungdomar kan få komma ut på arbetsmarknaden.  Regeringens sänkning av restaurangmomsen har kostat miljarder och enligt revisionen inte givit tillräcklig effekt på ungdomsarbetslösheten. Som jag ser det har regeringen en liten kunskap om framgångsrik arbetsmarknadspolitik då vi fortfarande har en hög ungdomsarbetslöshet i Sverige.
 

Med andra ord borde regeringen kolla på Umeå modellen där balticgruppen varit en starkt bidragande aktör vilket vi i kommunen är tacksamma för. I och med att det varit så framgångsrikt har kommunen själv avsatt 80 miljoner för ungdomsjobb.  Vi tar ansvar i Umeå men vi vill ha ett stöd av regeringen i denna viktiga fråga kring ungdomsarbetslösheten.  Jag har väntat i 6 år nu på radikala förslag från regeringen men men väntar fortfarande!

Hans Lindberg (s)
 

Elevunderlaget minskar i länet

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Ska åka till Lycksele idag på skolchefs och precidiekonfernas. På dagordningen kommer det att pratas om det vikande elevunderlaget i länets gymnasieskolor. Det som är skrämmande är att vi framgent kommer att ha större kommuner som inte erbjuder gymnasieskola då eleverna inte räcker till.
 
Frågan är i förlängningen hur näringslivet ska få tillgång till arbetskraft. I serums rapport visas det upp ett scenario där 39 000 personer går i pension och endast 29 000 tillkommer på arbetsmarknaden fram till 2020.
 
Med andra ord blir det arbetskraftsbrist förr eller senare. Samtidigt har vi ungdomar som är över 20 och är överrepresenterade på arbetsförmedlingen. Utmaningen handlar först om att elever ska klara av att gå igenom gymnasieskolan med godkända betyg och det andra är att regeringen borde satsa på fler arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa ungdomarna. Det tredje är att se över arbetskraftsinvandring i länet.  Inget av detta ser vi i regeringens politik mer än att sänka kraven i skolan på de yrkesförberedande programen och mindre stadsbidrag till gymnasier och vuxenutbildningarna ute i landet, framåtsyftande eller??
 
Samhället ska ge våra barn förutsättning att klara av skolan där utvecklandet av lärostilar i skolan anpassas till elevens förutsättningar. Idag har vi skapat en sorteringsskola vilket är förödande för ungdomars och näringslivets utveckling. Som lök på laxen minskas stadsbidragen till Umeå gymnasieskolor de kommande åren med 24 miljoner vilket innebär ca 20-30 lärare mindre. Därtill minskas även stadsbidragen till vuxenutbildningen i Umeå med ca 30 miljoner samma tidsperiod.
 
Regeringen lämnar ungdomarna utanför och visar på en regeringströtthet.
 
Hans Lindberg (s)

Det behövs ökad jämställdhet och jämlikhet i skolan

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Alla skolor ska vara bra skolor och all barn och ungdomar har rätt till en god och likvärdig utbildning. Det innebär att alla elever ska ha samma möjlighet att lyckas i skolan, oavsett ens föräldrars socioekonomiska bakgrund och var man bor.
Därför måste resurser fördelas till skolorna utifrån elevers behov. Det kanske framstår som en självklarhet, men är det på intet sätt. De flesta kommuner fördelar pengar till skolorna huvudsakligen utifrån hur många elever de har, utan att ta hänsyn till elevgruppens behov. Det tycker vi är felaktigt och väljer därför att inte göra så i Umeå kommun, det är behoven som ska styra. Enligt Skolverkets rapport från 2009”Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov” så finns en generell tilläggsresurs som förskolor och skolor får utifrån dess socioekonomiska struktur.
 
Detta sker i ungefär var femte kommun när det gäller förskolan, i ungefär var fjärde när det gäller grundskolan och i ungefär var tionde när det gäller fritidshem. Det innebär att resurserna inte differentieras tillräckligt mycket med tanke på de stora skillnader som finns i förskolor och skolors förutsättningar för sin verksamhet. Skolverket anser således att det nuvarande systemet bidrar till att öka ojämlikheten i den svenska skolan. Det får inte fortsätta och vi socialdemokrater anser att skollagen därför måste ändras.
Utbildning är nyckeln till människors frihet att forma sina egna liv, men även till framtidens jobb och att Sverige kan fortsätta vara konkurrenskraftig. Om företag ska kunna klara av att utvecklas måste deras anställda också kunna göra det. En kunskapsbaserad ekonomi förutsätter en skola där alla barn lyckas. Tyvärr har vi den senaste femårsperioden sett försämrade resultat i skolan och att Sverige tappar i internationella kunskapsmätningar.
Sverige liknar nu mer Tyskland och USA, snarare än Finland, Danmark och Norge när det gäller betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund. Ökad skolsegregation är en stor förklaring till sjunkande kunskapsresultat.
 
Vi Socialdemokrater har därför formulerat tre nya utbildningspolitiska mål. Två av dem för skolsystemet och ett för högre utbildning. Detta förordas även av OECD.
Vårt självklara mål är att alla elever ska nå målen i grundskolan och på vägen dit vill vi att andelen elever i grundskolan som inte är behöriga att påbörja ett av gymnasieskolans nationella program till år 2020 ska halveras från idag 12 till 6 procent. När det gäller gymnasieskolan är vårt mål att alla före 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen. På vägen dit vill vi halvera andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen eller studerar för att få det från idag drygt 10 till 5 procent till år 2020. Målet för högre utbildning är att hälften av 30-34 åringarna ska ha genomgått en minst tvåårig högre utbildning år 2020 och det kan vara både högskola och/eller yrkeshögskola.
 
För att nå dessa mål behövs investeringar i utbildning, ökad likvärdighet i skolan och reformer för att höja kunskapsnivån, endast så har vi möjlighet att möta framtids utmaningar och rusta våra unga.
 
Hans Lindberg (s)
 

Ett mänskligare arbetsliv behövs

Av , , Bli först att kommentera 1

 

I en rapport som jag läste häromveckan framgick det att antalet förtidspensionerade ungdomar har ökat med 50 % under den förra mandatperioden. Chockerande siffror som visar på regeringen bristande vilja att ge våra unga goda livsvillkor och möjligheter på arbetsmarknaden. Många av de förtidspensionerade ungdomarna har inte ens fått pröva sina vingar.
 
Det är den allt tuffare människosynen, där bara de som presterar till 100 procent eller mer, är de som räknas gör att allt fler lämnas utanför. Det är inte rimligt, ej heller människovärdigt. Alla måste ges möjlighet att få vara med, känna tillhörighet och bidra till vårt gemensamma samhällsbygge.
 
Och det faktum att regeringen inte ser våra ungdomar som en stor resurs är förödande. I Västerbotten kommer vi att ha 39 000 pensionsavgångar fram till 2020. Vem ska ta över om inte våra ungdomar? Unga människor saknar inte arbetsvilja eller arbetsförmåga. De måste istället ges plats att få komma in på arbetsmarknaden där även de av oss som inte kan prestera till 100 procent får vara med och bidra utifrån sin förmåga. 
 
Vi har inte råd att tappa en hel ungdomsgeneration varken ekonomiskt eller mänskligt. Regeringens undfallenhet för att skapa en aktiv arbetsmarknadspolitik för unga är därför djupt problematiskt. Det visar om inte annat statistiken då Sverige har en av Europas högsta arbetslöshetssiffror för unga. Sverige behöver ett mänskligare arbetsliv där ungdomar får utbildning och jobb och möjlighet att pröva sina vingar. Det går inte att fortsätta sätta unga människor på bänken eller förtidspensionera dem på löpande band.
 
Hans Lindberg (s)