Det oroar mig att många unga tjejer känner sig otrygga i Umeå.  Enligt ”ungaenkäten*” som vi presenterade förra veckan har andelen tjejer som känner sig otrygga när de går ensamma på kvällen nästan fördubblats.  År 2014 var det 23 procent som kände sig otrygga.  Nu är andelen 39 procent.  Det är framförallt risken att bli överfallen och/eller sexuellt våld som skrämmer tjejerna.

 Enligt Seth Åberg som är processledare på UmeBrå så finns det inget i brottsstatistiken eller någonting annat som direkt kan förklara utvecklingen. UmeBrå tar dock detta på stort allvar och ska göra allt för att ta reda på vad tjejers ökade otrygghet beror på. Det är viktigt för oss i politiken att få en bild av vad som orsakar denna känsla av otrygghet bland våra unga tjejer.

Anna Bergman journalist på Umeå tidning skrev i veckan tankeväckande i ämnet.  ”Vi blir fostrade till att vi ska känna oss otrygga” menade hon.  Bergman beskriver hur även unga kvinnor som börjar närma sig 30 år tittar sig över axeln, har överfallslarm och ringer kompisar för att ha någon att prata med under den ensamma promenaden på kvällar och nätter. Få har blivit utsatta men alla vet att de kan bli det.

– Kan det vara så att vi fostrar tjejer till att känna sig otrygga?

 Vi arbetar politiskt mycket medvetet med att skapa trygga  stadsmiljöer. Den övergripande planeringen i detaljplaneskedet ska ge grundläggande förutsättningar för en trygg miljö. Även detaljprojekteringen har stor påverkan på hur platsen upplevs. I denna process är det viktigt att bevaka de nya områden som byggs, oavsett om det handlar om bostadsområden eller allmän platsmark, så de blir trivsamma och upplevs som trygga.

Trygghet i det offentliga rummet är en viktig del som ska ägnas särskild uppmärksamhet så att alla oavsett kön, ålder, religion, etnicitet eller läggning vill vistas och känner sig bekväma på platsen. Särskild hänsyn ska tas till trygghetsaspekter på platser man inte kan välja bort t.ex. busshållplatser eller vägar/platser man inte kan välja en annan väg genom/till/från. Trygghet handlar dels om belysning men också om att tillgodose aspekter som platsens tydlighet, läsbarhet, överblickbarhet, renhållning men kanske främst möjlighet till aktivitet, liv och rörelse under så stor del av dygnet som möjligt.

Via vår hemsida uppmanar vi från kommunen allmänheten att lämna synpunkter på trygga och otrygga platser.  ”Passerar du områden som du upplever är bra eller dåligt belysta? Vill du dela med dig av din känsla av trygghet eller otrygghet? Då kan du lämna dina synpunkter i via kommunens webbformulär Felamälan eller via kommunappen. ”

Vid Umeå centrum för genusstudier bedriver en forskargrupp just nu forskningsprojektet ”Rädsla och trygghet i ord och handling”. De studerar relationen mellan talet om trygghet och rädsla i offentliga miljöer och det arbete med trygghetsfrågor som genomförs. Det är forskning vars resultat jag ser fram emot att ta del av. Allt för att göra Umeå tryggare.

*Umeå kommuns” ungaenkät” genomförs vartannat år och riktar sig till alla ungdomar mellan 13-18 år. Syftet med undersökningen är att beskriva hur ungdomar i Umeå kommun mår. Enkäten fyller en viktig demokratisk funktion, då den ger unga möjligheter att uttrycka hur de upplever skola och vardag utifrån många olika perspektiv. Den ger också oss i den politiska nivån ett viktigt beslutsunderlag för att följa upp kommunfullmäktiges folkhälsomål. Totalt besvarades ”Ungaenkäten” av 4 574 ungdomar 2016, vilket ger en svarsfrekvens på ungefär 70 procent. Nytt för i år är att vi kan göra jämförelser med den tidigare undersökningen Unga14

Just nu är det kaos inom den svenska flygtrafiken. Flygplatser är stängda pga ett tekniskt fel inom flygledningen. Enligt uppgift ska en dator på Arlanda ha slutat fungera. Enligt Swedavia berörs deras samtliga flygplatser, totalt tio stycken. 

Detta får mig att tänka på Luftfartsverket och Swedavia som just nu utreder om det är möjligt att tömma flygledartornen i Malmö, Visby, Östersund, Umeå och Kiruna för att effektivisera. I april förra året var Sverige först i världen med att leda trafiken vid en flygplats från en helt annan plats. Det var ledningen av flygtrafiken i Örnsköldsvik som flyttades till Sundsvall. Enligt LFV:s GD Olle Sundin så är det billigare på sikt att underhålla ett digitaliserat torn än att ta hand om ett fysiskt torn.

I Umeå skulle en centralisering av flygledarfunktionen innebära att ett kamerahus ersätter den nuvarande Tornbyggnaden och trafiken ”fjärrstyrs” med hjälp av skärmar från Stockholm. Dagens kaos i flygtrafiken visar på sårbarheten i detta.

LFVs ledning hävdar att flygsäkerheten med den nya tekniken inte kommer att försämras. På denna punkt har jag inget att invända då jag inte har den kompetensen. Vad som dock oroar mig är att en centraliserad flygledning ska få negativa konsekvenser för smidigheten och leda till förseningar i reguljärtrafiken. Som idag! Sen oroar  det mig att servicen gentemot övrig flygplatspersonal blir sämre. Och det oroar mig att lokalkännedomen försvinner eftersom personal som bemannar positionerna på Arlanda inte kommer från våra trakter. Sen är det är naturligtvis negativt för Umeå om arbetstillfällen för flygledare försvinner här och funktionen flyttas till Stockholm.

Dagens flygkaos gör mig än mer övertygad om att det är viktigt att kunna  behålla flygledarna på plats i Umeå.

Regeringens satsning på att bygga bort bostadsbristen ger resultat. Enligt SCB ökar nu byggandet av lägenheter kraftigt i vårt land. 

Enligt SCB påbörjades byggandet av 16 250 nya lägenheter under första kvartalet i år. Det är en ökning med 46 procent jämfört med samma period 2015.

I flerbostadshus påbörjades 13 600 lägenheter under första kvartalet vilket är 50 procent fler än 2015. Även småhusbyggandet ökar mot förra året, 2 650 lägenheter i småhus påbörjades vilket är 29 procent fler än samma period 2015. Utöver detta gav påbörjad ombyggnation av flerbostadshus ett tillskott på cirka 800 nya lägenheter under 2016 jämfört med 625 lägenheter under 2015.

Umeå Energi vill bidra till att utveckla Umeå genom att bygga en sportpark i anslutning till Gamlia idrottsområde vid Umeå Energi Arena.

Bygglovsärendet kommer upp på Byggnadsnämndens sammanträde idag. Vi socialdemokrater är naturligtvis positiva till den här typen av initiativ. Det är oerhört glädjande att de kommunala bolagen vill vara med och utveckla vår stad.

Umeå Energi vill bygga en ”multisportpark”, en yta för spontanindrott som är tillgänglig för alla. Vårt energibolag har i projektet planer för t ex  futsal- och basketplaner, utegym, boulderingssten, windtree, löparbanor mm.

För 40 år sedan invigdes den första Maxrestaurangen i Umeå. Igår var det dags att inviga Umeås tredje Max.

Jag hade äran att tillsammans med arkitekten Gert Wingårdh inviga Max nya restaurang vid Ikea och Avion shopping på Söderslätt. Se bild.

Det är den 104:e restaurangen i Sverige och har ett helt nytt koncept i trä som ska stå som modell för alla framtida Maxrestauranger. Restaurangen har plats för nästan 140 gäster och en uteservering med plats för ca 150 gäster.

Genom denna nyetablering får 60 personer anställning varav flertalet är ungdomar. Jag är glad över Umeås växande näringsliv och stolt över att Umeå är en intressant kommun att investera i. Vi arbetar hela tiden för fler arbetstillfällen och fler företag som satsar i Umeå.

Umeå kommun vill göra alla anställda ”hemliga” skrev VK igår och fortsatte med att Umeå kommun vill belägga nästan samtliga uppgifter om offentliganställda med sekretess.

VK har uppenbarligen missförstått vad vi från Umeå kommun yttrat i vårt remissvar om ”Några frågor om offentlighet och sekretess”. Vi rekommenderar INTE att sekretessbelägga namn och titel. Det skulle heller inte vara förenligt med Förvaltningslagen. Att den som fattar ett myn­dig­hets­be­slut inte ska kunna vara ano­nym är en viktig princip för att skydda rättssäkerheten i samhället. Den principen värnas självklart av Umeå kommun.

Slutet på Umeå kommuns yttrande är ett resonerande, inte ett förslag.  Möjligheterna att enkelt kartlägga personer och att spåra upp personer via sociala medier m.m. gör att utredningens förslag förmodligen inte fullt ut kommer att skydda offentliganställda mot hot och trakasserier i den privata sfären.

Liknande tankegångar finns i utredningen på sid 92:

Som uttalats i tidigare förarbeten förtjänar det även nu att påpekas att

man inte bör göra sig överdrivna föreställningar om skyddets

effekter därför att det är fråga om uppgifter som ofta finns t.ex. i

telefonkataloger eller går att hitta vid olika sökningar på internet

(jfr prop. 1993/94:165 s. 34). Ett utvidgat sekretesskydd i den

personaladministrativa verksamheten kan dock vara en viktig

pusselbit i myndigheternas arbete med säkerhet för de anställda.

– Jag är både besviken och förvånad om just Hans Lindberg (S) vill gå ännu längre i att begränsa offentlighetsprincipen. Det rimmar illa med de uttalanden som så ofta görs om ökad transparens säger VKs chefredaktör Ingvar Näslund i artikeln.

Hade Ingvar Näslund läst och förstått vårt yttrande hade han inte behövt vara besviken och förvånad.

Stefan Löfven har just varit i Washington och besök USAs president Barack Obama. Senast en socialdemokratisk statsminister besökte en amerikansk president var Ingvar Carlsson.

Stefan Löfvens besök är både viktigt och högtidligt.

Ett av de mer betydande samtalen handlade om säkerhetspolitiken. Idag är det uppenbart att Ryssland är mer och mer aktiv och vi kan behöva hjälp om vårt lands försvar inte räcker till.

Det var trevligt att läsa hur amerikansk media rapporterade från det svenska och nordiska besöket. Amerikanska nyhetsbyrån AP betonade att Barack Obama hyllade de nordiska länderna under besöket. Det typiska nordiska samhället präglas av pålitlighet, jämställdhet, generositet, ansvarstagande och individuell lycka. Vi delar samma värden, sa Obama skriver AP.

Nu har vi passerat 121 000 invånare i Umeå.  Första kvartalets befolkningssiffror 2016 visar på en mycket stark tillväxt. Umeå ökade under perioden med 494 personer och den sista mars var vi 121 271 Umeåbor. Ökningen består av ett födelseöverskott på 136 personer och ett flyttningsöverskott på 338 personer. Till detta kommer justeringar av tidigare perioder på ytterligare 20 personer.

Inflyttningen är marginellt lägre än i fjol, medan utflyttningen är den lägsta på många år. Umeå har överskott i flyttningsutbytet med både det egna länet, övriga län i Sverige och utlandet. Överskottet från övriga Sverige +133 är något större än det från Västerbottens län +124. Vi förväntar oss även ett stort överskott från utlandet pga de asylsökande flyktingar som befinner sig här och sannolikt kommer att få sitt uppehållstillstånd under året.

Under kommande kvartal (april–juni) vet vi att antalet invånare traditionellt sett minskar. Det beror på att vårterminen avslutas vid universiteten och vi får då en ökad utflyttning.  Befolkningen backar då under den nuvarande nivån för att senare under hösten på nytt passera 121 000 invånare.

 Vi är på rätt väg!

Umeå kom på plats 2 av 46 kommuner i Fokus tävling om bästa stadskommun 2016. Segrade gjorde Uppsala, Umeå på andra och Luleå på tredje plats. Tre städer med Socialdemokratiskt styre!

För att rangordna kommunerna tittade juryn på ett 40-tal kriterier utifrån ett konsument perspektiv. Det handlade bland annat om attraktivitet att bo, olika aspekter på mångfald, tillgänglighet till olika saker. Den fundamentala variabeln handlade om vart det är bäst att vara ung, bäst att ha familj, bäst att arbeta, bäst att vara äldre och totalsumman blev vart det är bäst att bo. Umeå kom alltså på en hedrande andra plats i år, vi har avancerat i rankingen sedan förra året. 

Vi är på rätt väg i Umeå och nu vill vi lägga in en extra växel. Vi ska bygga 2000 bostäder per år, minska handläggningstiderna på bygglov och planärenden. Vi ska öppna upp fler områden för byggnation.

Andra platsen i årets Stadskommun visar även på att vi har varit kloka genom att satsa på kultur- och fritidsaktiviteter samt kreativa näringar. Även vårt aktiva  jämställdhetsarbete  gör att fler trivs i Umeå.

I går träffade jag tillsammans med den övriga politiska ledningen i Umeå NCC på Väven. NCC är ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen i norra Europa.

NCC presenterade under träffen olika perspektiv på stadsutveckling. De visade exempel från såväl New York som Amsterdam där man återtagit gaturummet från bilister och istället utvecklat det till samvaroplatser för människor. Det var mycket intressant att ta del av dessa perspektiv på stadsutveckling och jag tog med mig flera infallsvinklar på hur vi i Umeå kan skapa fler ytor för människor att träffas på.

Att skapa fler samlingsplatser där människor kan trivas ligger i linje med vår politiska ambition att bygga staden tätare. Jag vill att vår stad ska utformas mer för oss människor och mindre av breda vägar. Vi behöver fler uteserveringar, fler torgaktiviteter och mer puls i Umeå.