Nu börjar det vara dags för Edvard Riedel (M) och Helena Lindahl (C) riksdagsledamöter från Västerbotten att bekänna färg i frågan om Norrbotniabanan,

I regeringens budgetproposition som presenterades i veckan satsas det stort av de rödgröna på infrastrukturen. Och det finns tydliga skrivningar om att Norrbotniabanan är en strategisk investering. Tydligare än så kan inte regeringen vara i detta läge med sina ambitioner att förverkliga Norrbotniabanan.

Såväl Riedel (M) som Lindahl (C) har varit högljudda i debatten om Norrbotniabanan, deras engagemang för dess förverkligande har synts såväl på insändarsidorna, i bloggar och genom  frågor och interpellationer i riksdagen. De visade dock ingen större entusiasm när regeringen och Vänsterpartiet i slutet på förra året aviserade att de var överens om att Norrbotniabanan ska förverkligas med byggstart inom ramen för nästkommande infrastrukturplan.

I november kommer det att bränna till. Då ska infrastrukturpropositionen behandlas av riksdagen. Det bästa är naturligtvis med en bred blocköverskridande uppgörelse kring infrastrukturpolitiken.

Den stora frågan nu är om Edvard Riedels (M) och Helena Lindahls (C) högljudda engagemang kvarstår och att de bifaller regeringens budget och infrastrukturproposition i denna del? Kommer de att i praktiken stå upp för Norrbotniabanan, eller har det bara varit tomt prat och en anledning till mediauppmärksamhet?

Den rödgröna regeringen -med oss Socialdemokrater och Miljöpartiet- tillsammans med Vänsterpartiet är överens. Men det räcker inte till ett riksdagsbeslut. Vi behöver stöd av fler. Hur blir det Edvard Riedel? Och Helena Lindahl, hur ställer du dig? Centerpartiet har trots allt ett beslut från sin stämma att verka för Norrbotniabanan.

Igår hade vi besök av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Vi fick möjlighet att berätta om Umeå, våra framgångar och utmaningar och vi fick möjlighet att visa upp en del av vår verksamhet.

Socialförsäkringsministern besökte såväl Arbetsmiljömedicin som Eriksdals äldreboende tillsammans med Janet Ågren (S) ordförande i Äldrenämnen. (Se bild) Eriksdals äldreboende har lyckats minska sjukfrånvaron från 9,6% till 4,6% på två år vilket var temat för besöket. Strandhäll fick även möjlighet at träffa engagerade Umeåbor för kaffe och diskussioner i Väven.

Det var en mycket bra och intressant dag tillsammans med Socialförsäkringsministern. Annika Strandhäll kunde även berätta om de tydliga satsningarna som görs på socialförsäkringarna i årets budget. Det handlar bland annat om höjd sjuk- och aktivitetsersättning, höjt bostadstillägg för de med sjuk- och aktivitetsersättning. Den S-ledda regeringen har stoppat utförsäkringarna och nu förbättras både rehabilitering och ersättningar. I budgeten presenteras satsningar för 2 miljarder som stärker de gemensamma försäkringarna fram till 2018.

Budgetsatsningarna rör flera av samhällets mer utsatta grupper och riktar särskilt in sig på ensamstående kvinnor, barnfamiljer med låga inkomster och personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

– Att människor ska känna sig trygga är en viktig del i vårt samhällsbygge. Våra gemensamma försäkringar for väldigt illa under åtta år med en moderatledd regering. Därför är jag väldigt glad att i halvtid satsa ytterligare två miljarder under mandatperioden för att stärka den svenska modellen och återuppbygga socialförsäkringarna, sa socialförsäkringsminister Annika Strandhäll bland annat under besöket.

                                                                                       ***

•Höjd sjuk- och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning utgör ett grundskydd för den som haft låga eller obefintliga inkomster. För dem med garantiersättning och därmed lägst disponibel inkomst har ersättningen varit oförändrad sedan förmånen infördes år 2003. Regeringen föreslår att garantinivåerna för hel sjukersättning och aktivitetsersättning höjs med 0,05 prisbasbelopp, vilket med hel garantiersättning innebär en höjning på 187 kronor per månad före skatt per år med 2017 års prisbasbelopp. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

•Höjning av bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Regeringen föreslår även att ersättningsgraden i bostadstillägget höjs från 93 till 95 procent, vilket motsvarar den förändring som gjordes i bostadstillägget för pensionärer hösten år 2015. Höjningen ger som mest 100 kronor ytterligare i bostadstillägg per månad. Även den skäliga levnadsnivån vid beräkning av särskilt bostadstillägg höjs till motsvarande nivå som för ålderspensionärer. Därmed stärks den ekonomiska tryggheten för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. Sammantaget gör höjningen av garantiersättningen och höjning av bostadstillägget att ungefär 200 000 personer i genomsnitt får drygt 2 000 kr mer per år från och med 2018. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

•Höjning av inkomstgränser inom bostadsbidrag

 Regeringen föreslår en höjning av inkomstgränserna inom bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer. Inkomstgränserna föreslås höjas från 117 000 kr till 127 000 kr för ensamstående och från 58 500 kr till 63 500 kr för makar och sambor. Det är hushåll som på årsbasis har inkomster över den nuvarande inkomstgränsen som kan ta del av hela höjningen om 167 kr per månad. Förslaget ger framförallt effekt för sammanboende med låga inkomster. Höjningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

•Höjning av underhållsstödet för äldre barn

Regeringen har för avsikt att lämna lagförslag om en differentiering av underhållsstödets belopp genom att höja det för barn som är 15 år och äldre. I kombination med höjningen av underhållsstödet för äldre barn kommer regeringen även att utreda en höjning av grundavdraget för bidragsskyldiga föräldrar. Grundavdraget är det som den bidragsskyldiga föräldern får förbehålla sig för egna levnadskostnader innan betalningsskyldighet för underhållsstöd beslutas. Höjningarna planeras att träda i kraft den 1 januari 2018.

•Höjning av flerbarnstillägget

Regeringen föreslår en höjning av flerbarnstillägget för det tredje barnet med 126 kronor per månad. Höjningen föreslås träda i kraft den 1 januari.