Transporter, konkurrensförmåga och tillväxt i E12-korridoren.

Av , , Bli först att kommentera 2

E12Idag är jag i Lycksele för diskussioner inom styrgruppen för E12 Atlantic Transport om utveckling och förbättringar av den gränsöverskridande samverkan längs E12-stråket som är en mycket viktig transportkorridor i Västerbotten. Dagens möte handlar främst om att etablera en gemensam bild av våra utmaningar och möjligheter.

Vi behöver en gemensam gränsöverskridande trafikstrategi och har därför -tillsammans inom föreningarna MidtSkandia, Kvarkenrådet och Blå Vägen-  tagit fram en systemanalys som tar utgångspunkt i godsflöden, pendling, hanterad godsmängd i kajerna, demografi, hastighetsstandard på järnväg osv. Analysen ska fungera som ett långsiktigt planeringsunderlag för infrastrukturutvecklingen längs E12-korridoren.

Under förmiddagen har vi bland annat fått information av Per Bondemark inköpsdirektör vid SSAB och ordförande i Näringslivets transportråd om behovet av logistik och infrastruktur. Han vittnade om ett industrisverige som lider av trafikstockningar och urspårningar på järnvägen. Han menade att det är svårare och svårare att få in och ut gods ur regionerna. Industrin är viktig för såväl vår region som för landet, vi behöver satsa på såväl logistisk som infrastruktur och då är E12-korridoren en mycket viktigt länk i sammanhanget.

Under eftermiddagen kommer jag även att delta i en paneldiskussion med rubriken Transporter, konkurrensförmåga och tillväxt i E12-korridoren

 

 

Bli först att kommentera

Nu utvecklar vi Holmsund!

Av , , Bli först att kommentera 7

Under den senaste tiden har flera pusselbitar för att utveckla Holmsund fallit på plats. Dels planerna på ett stort nytt bostadsområde, Skärgårdsstaden, och dels utbyggnaden av infrastruktur genom att en ny järnvägsterminal ska byggas på Hillskär. Hillskärsprojektet kommer även att lösa behovet av en planskild järnvägsövergång vid Skärgårdsskolan. Jag ser framför mig ett Holmsund som på sikt fördubblas i befolkning och där centrum breddas och ger tillgång till mer affärer och kommersiell verksamhet. Ett Holmsund som via skärgården och hamnens utvecklingspotential är i ständig utveckling.

Som uppvuxen i Holmsund vet jag vilken stor potential kommundelen har. Holmsund ligger vid E12:an, det tar endast 10 minuter till flyget och några ytterligare minuter in till Umeå centrum. Kollektivtrafiken finns och kan lätt byggas ut om fler invånare bosätter sig i Holmsund. Vi har även järnvägen utbyggd och med fler invånare kan pendeltågtrafik övervägas.

Det finns idag ett stort behov av bostäder, inte minst för seniorer, i Holmsund. En tydlig tendens vi kan se är att fler byggherrar nu ser byggnationer till denna målgrupp som intressant, både i form av bostadsrätter och hyresrätter. För att byggnationer ska komma tillstånd behövs ett konkret initiativ med en ansökan om en detaljplan eller en bygglovsansökan. I Holmsund pågår för närvarande ett antal detaljplaner med syfte att bygga bostäder. Initiativtagare finns för Holmsund, t ex så har Leif Danielsson och DCAP nyligen presenterat sitt projekt Skärgårdsstaden. Det handlar om ett helt nytt bostadsområde som på sikt skulle innefatta 3000 nya bostäder – lika fördelat mellan hyresrätter och bostadsrätter- och rymma mellan 7000 och 8000 invånare. Det skulle innebära en helt ny stadsdel för Holmsund och betyda en fördubbling av befolkningen.

I går kunde vi även offentliggöra att behovet av en planskild järnvägsövergång vid Skärgårdsskolan i Holmsund nu har nått en lösning. En planskild järnvägsövergång kommer till stånd genom utbyggnaden av en ny järnvägsterminal på Hillskär. INAB och Trafikverket har kommit överens om att”…inriktning är att utveckla överlämningsbangården i hamnen för att kunna flytta över verksamheten från Holmsund och därmed kunna minska anläggningsmassan i Holmsund för att möjliggöra utvecklingen och exploatering av området och kunna lösa trafiksäkerhetsproblem på bangården och i befintliga plankorsningar.

Holmsunds S-förening har intensivt arbetat med såväl att få igång byggandet av bl.a. hyresrätter och ett trygghetsboende som för en planskild järnvägsövergång vid Skärgårdsskolan. Jag är oerhört tacksam över deras idoga arbete.

Umeå är en kommun i stark tillväxt och förändring. Näringslivet utvecklas och allt fler människor vill bo och arbeta i vår kommun. Vi ökade under 2016 befolkningen med drygt 2 100 personer. Det är bland de högsta noteringarna genom tiderna. Kommunen har som mål att vara 200 000 invånare år 2050 vilket innebär att såväl staden, tätorter och glesbygden behöver vara med i vår tillväxtstrategi. Jag är oerhört glad över de steg som nu tas för utvecklingen av Holmsund.

Bli först att kommentera

En ny järnvägsterminal på Hillskär ger planskild järnvägsövergång i Holmsund

Av , , Bli först att kommentera 9

I dag kunde jag vid kommunfullmäktige ge ett mycket positivt besked. Vi kan nu äntligen se slutet på den mångåriga och långdragna diskussionen om behovet av en planskild järnvägsövergång vid Skärgårdsskolan i Holmsund. En åtgärd som Holmsunds socialdemokratiska förening under många, många år har påtalat behovet av. Jag har även själv -som uppvuxen i Holmsund- under många år drivit frågan.

Lösningen med en planskild järnvägsövergång kommer nu äntligen till stånd genom utbyggnaden av en ny järnvägsterminal på Hillskär. I fredags kom nämligen INAB och Trafikverket överens om hur det kommande arbetet ska genomföras. Jag har i helgen fått en redogörelse av slutsatserna.

I minnesanteckningarnas sammanfattning står att ”Trafikverkets och INABs inriktning är att utveckla överlämningsbangården i hamnen för att kunna flytta över verksamheten från Holmsund och därmed kunna minska anläggningsmassan i Holmsund för att möjliggöra utvecklingen och exploatering av området och kunna lösa trafiksäkerhetsproblem på bangården och i befintliga plankorsningar.”

Stadsdirektören har under morgondagen kallat berörda dvs Färjebolaget, Kvarkenhamnar, INAB med flera till ett startmöte om terminalutbyggnaden på Hillskär. Den är en förutsättning för att verksamheten på Holmsunds bangård ska kunna avvecklas och flyttas ner till Hillskär.

Bli först att kommentera

S yrkar på återremiss gällande förslaget om friskvårdstimme

Av , , Bli först att kommentera 8

KFNu behandladas M-motionen ”Ge möjlighet för alla anställda inom Umeå kommun att träna på arbetstid” i Umeå kommun fullmäktige. Vi Socialdemokrater yrkar på återremiss då flera frågor återstår att besvara för att ett beslut ska kunna fattas. T ex vet vi inte vad de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna av ett införande av en friskvårdstimme blir. Detta måste först utredas.

I samband med att den nya kommunorganisationen med en förvaltning sjösattes den 1 januari 2011 togs förmånen -som vissa kommunanställda hade- med friskvårdstimme bort. Anledningen var att skatteverkets regler säger att en arbetsgivare inte får erbjuda en skattefri förmån som bara vissa av de anställda kan nyttja. Systemet med friskvårdstimme togs bort eftersom det var ojämlikt.

Nu har Moderaterna motionerat om ett återinförande av friskvårdstimmen. Det är naturligtvis en god tanke som ligger bakom motionen och ett gott syfte som eftersträvas med förslaget. Bland annat så argumenteras för att en friskvårdstimme skulle vara en åtgärd mot problematiken med de ökade sjukskrivningarna inom den kommunala sektorn. Motionären har helt rätt i att sjukskrivningarna har ökat sedan 2012. Möjligen skulle en friskvårdstimme vara en åtgärd mot sjukskrivningsproblematiken.  Det skulle vara intressant att ta del av vad den samlade erfarenheten  med en friskvårdstimme inom kommunsektorn ser ut.

Försäkringskassan konstaterar att kvinnors sjukfrånvaro ökar snabbare än männens, att antalet sjukskrivna i psykiska diagnoser som idag utgör den vanligaste sjukskrivningsorsaken för både män och kvinnor ökar samt att mönstret går igen i alla branscher och yrken, men är särskilt framträdande inom vård, skola och omsorg.  Arbetet med att öka hälsan och minska sjukfrånvaron är därför prioriterat inom Umeå kommun. Som vi alla vet beslutade Kommunfullmäktige i juni förra året om ett uppdrag att arbeta fram en plan för att minska sjukskrivningarna. Personalfunktionen har tillsammans med verksamheterna och – vilket är viktigt- i samråd med de fackliga organisationerna i CSG utarbetat en plan som avser perioden 2017–2020.  

Även om jag förstår att återinförande av en friskvårdstimme låter bra i de flestas öron måste vi dock se hur en friskvårdstimme slår. Når vi t ex de grupper som Försäkringskassan pekar ut dvs kvinnorna  inom vård, skola och omsorg?  Nej det är ju faktiskt inom dessa områden som vi tidigare i kommunen kunde konstatera att det var omöjligt för de anställda att nyttja friskvårdstimme. Denna ojämlikhet var ju anledningen till att friskvårdstimmen avskaffades.  Jag är övertygad om att om friskvårdstimmen ska kunna tas ut -inte bara av tjänstemännen- utan även av de som jobbar i de ”tight bemannade” välfärdsverksamheterna kommer det att krävas vikarier och därmed extra resurser. Det går inte för en förskolelärare att lämna barngruppen för en friskvårdstimme inte heller för en lärare eller en undersköterska inom hemtjänster. Den personlige assistenten som behöver vara vid brukarens sida hela tiden kan naturligtvis inte heller bara lämna arbetsplatsen för en friskvårdstimme. Hur ska denna vikariekostnad finansieras?  Och är det verkligen en friskvårdstimme som står överst på dessa nämnder och verksamheters önskelista om det ska fördelas mer resurser? Är det berörda fackföreningars främsta prioritering?

Vi socialdemokrater prioriterar bemanning inom vård, skola och omsorg. Vi menar att det saknas information och konsekvensanalys för att idag kunna fatta beslut om ett införandet av en friskvårdstimme. Vi Socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet yrkar därför på återremiss.

 

Yrkanden

Att skicka motionen på återremiss för;

att arbeta fram en ekonomisk konsekvensanalys inom samtliga nämnders verksamhetsområden

att via remiss efterfråga respektive nämnds konsekvensanalys inom dess samtliga verksamhetsområden

att via remiss erbjuda samtliga berörda fackförbund att lämna synpunkter på förslaget om friskvårdstimme

att inhämta information om erfarenheter av systemet med friskvårdstimme inom kommunsektorn

att inhämta mer information kring skatteverkets regler om skattefria förmåner för sina anställda

 

Bli först att kommentera

Även Kommunal är oroade över friskvårdstimmen

Av , , Bli först att kommentera 10

Hans morgonkaffeVid morgonens genomgång av tidningar, nyhetssighter och sociala medier hittade jag ett Öppet brev från Kommunal i Umeå till kommunens fullmäktigeledamöter. Kommunal skriver att de är oroliga över förslaget som skickats in från moderaterna om införandet av friskvårdstimmen. https://www.facebook.com/kommunal.umea/posts/1384558644924126:0

M-förslaget har tyvärr majoritet genom Vänsterpartiets stöd och motionen har gått med bifall från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för behandling på måndag. Jag kan sannerligen bekräfta att även jag själv och vi Socialdemokrater är djupt oroade över förslaget. Se t ex min tidigare blogg i ärendet. http://blogg.vk.se/hans-lindberg/2017/04/11/agren-m-hand-i-hand-med-edman-v/

Precis som Kommunal påtalar i sitt ”öppna brev” så uppfyller friskvårdstimmen endast sitt syfte om den kan tas ut av alla. Om friskvårdstimmen ska kunna tas ut -inte bara av tjänstemännen- utan även av de som jobbar i de ”tight bemannade” välfärdsverksamheterna kommer det att krävas vikarier och därmed extra resurser. Ska även de få del av reformen måste extraresurser följa med förslaget annars slår vi undan benen helt på dessa verksamheter. Det går inte för en förskolelärare att lämna barngruppen för en friskvårdstimme inte heller för en lärare eller en undersköterska inom hemtjänster. Den personlige assistenten som behöver vara vid brukarens sida hela tiden kan naturligtvis inte heller smita iväg för en friskvårdstimme.

Vi måste även vara medvetna om skatteverkets regler som säger att en arbetsgivare inte får erbjuda en skattefri förmån som bara vissa av de anställda kan nyttja. Det innebär i praktiken att om förslaget bifalles i kommunfullmäktige måste alla anställda i alla verksamheter ha tillgång till friskvårdstimmen. Kostnaden för detta skulle bli mycket stor. Om denna stora summa ska satsas är jag ganska säker på att de som jobbar inom dessa verksamheter hellre skulle prioritera högre bemanning generellt än en friskvårdstimme. Det finns bättre, mer jämlika och mer effektiva sätt att uppmuntra och stötta träning och friskvård.

Kommunal menar att som förslaget är utformat, riskerar det att få förödande arbetsmiljökonsekvenser för deras medlemmar. ”Vill fullmäktige satsa på arbetsmiljö, börja med att bemanna upp inom skola, vård och omsorg! Vi kan inte fortsätta med stora barngrupper i förskolan, hemtjänstpersonal som kör rally, otillräcklig natt- och kvällsbemanning inom vård- och omsorg, samt en ofinansierad heltidsnorm. Ska kommunen klara av att rekrytera personal till välfärden, måste den bli en attraktiv arbetsgivare för SAMTLIGA yrkesgrupper och inte bara för tjänstemän och akademiker.”

Jag tycker Kommunal har helt rätt, politik handlar om att prioritera. Vi socialdemokrater prioriterar bemanning före friskvårdstimme och yrkade därför avslag till förslaget i kommunstyrelsen. Det är viktigt att vi i politiken är lyhörda till Kommunal, de är ute i verkligheten och känner sina olika yrkesgrupper och verksamheter väl. Ibland fastnar vi politiker i styrelserummen och då behöver vi fackföreningsrörelsen som ständigt för dialog med våra medarbetare.

Bli först att kommentera

Samling för skolan

Av , , Bli först att kommentera 4
BjörklundIgår överlämnande skolkommissionen sitt betänkande ”Samling för skolan – nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet”. Kommissionen har sedan 2015 haft två år på sig att komma med förslag om hur skolan kan höja resultaten och öka likvärdigheten.
Den nationella samlingen för skolan som många av oss hoppats på, inklusive många inom lärarkåren, gick dock om intet redan på morgonen innan betänkandet var presenterat. Jan Björklund partiledare (L) sågade skolkommissionens förslag redan innan det var presenterat och Umeås egen Peder Westerberg (L) bloggade senare mycket kritiskt. Detta till trots att Skolkommissonen har samlat skolforskningen och professionens erfarenheter och kunskaper till en samlad strategi. Det kändes därför riktigt bra att Åsa Fahlen ordförande för Lärarnas riksförbund snabbt uttryckte ”Det är inte seriöst” med anledning av Björklund och Liberalernas sågning.
Med de stora utmaningar vi har i svensk skola behövs en seriös diskussion, grundad i forskning, Det behövs dialog med skolvärldens aktörer och en ambition att tillsammans nå en långsiktigt hållbar skola. Betänkandet ”Samling för skolan” innehåller konkreta förslag som ska lägga grunden till eller stöd för fortsatta processer inom ett antal utvecklingsområden. Sammantaget innebär förslagen en samlad strategi för ett robust skolsystem med utvecklingskraft och stärkt likvärdighet. Det finns t ex förslag om ökad statlig styrning, lottning till populära skolor, och obligatoriskt skolval.
Det är hög tid för oss politiker att gå samman över partigränserna och göra nödvändiga förändringar inom skolan. Det är våra barn och vår framtid det handlar om.
 
Bli först att kommentera

Invald i Kommuninvests styrelse

Av , , Bli först att kommentera 7

IMG_1030I dag har jag deltagit vid Kommuninvest årsstämma på Waterfront Congress Centre i Stockholm och bland annat blivit invald i dess styrelse.

Kommuninvest är en frivillig medlemssamverkan och ägs av ett stort antal svenska kommuner och landsting/regioner. Tillsammans skapar vi genom Kommuninvest bättre lånevillkor än vad var och en av oss kan åstadkomma på egen hand. Genom Kommuninvest kan vi som medlemmar få trygga och konkurrenskraftiga lån och effektiva verktyg för vår skuldförvaltning. Kommuninvest har inget enskilt vinstsyfte utan ska erbjuda medlemmarna de långsiktigt bästa villkoren.

Under dagen har jag även deltagit vid ett antal seminarier och panelsamtal. Jag har t ex berättat om Umeås hållbarhetsarbete. Hållbar utveckling handlar om att använda de gemensamma resurserna medvetet. Det vi gör i dag ska inte få äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det finns olika dimensioner av hållbar utveckling – en social, en ekonomisk och en ekologisk. Flera av de områden som Umeå kommun arbetar med är viktiga delar för hållbarhet. Några av dessa områden är jämställdhet, folkhälsa, miljö, naturvård och tillgänglighet. De tre dimensionerna är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra. Det räcker inte med att arbeta inom ett område. Först när vi ser helheten kan vi tala om hållbar utveckling

Bli först att kommentera

Ökade resurser till den sociala barn- och undomsvården

Av , , Bli först att kommentera 5

utsatta barnS och Mp-regeringen presenterade i vårbudgeten en riktad satsning till den sociala barn- och ungdomsvården. Jag är generellt inte någon anhängare av riktade statsbidrag men i detta fallet är det utmärkt.

Från 250 miljoner kronor per år under 2016-2019 så förstärks området nu med ytterligare 150 miljoner årligen. Umeå tilldelas drygt 1 000 000 kr under 2017 till den sociala barn- och ungdomsvården. 

Socialtjänsten är i ett mycket ansträngt läge i hela vårt land, särskilt inom den sociala barn- och ungdomsvården. För att barn ska få det skydd och stöd de behöver spelar kommunens socialtjänst en oerhört viktig roll både för barnet och dess vårdnadshavare. Socialtjänstens personal som utreder situationen för barn och unga som far illa måste ha bra förutsättningar. Vi vet att Socialtjänstens personal är pressad och många vittnar om en hög arbetsbelastning.

Den sociala barn- och ungdomsvården är det yttersta skyddsnätet för barn i utsatta situationer och en viktig del i samhällsbygget och den svenska modellen. När socialsekreterarna inte har tillräckligt med tid för barnen är det allvarsamt och riskerar att sätta det viktiga barnperspektivet ur spel.

Jag är mycket nöjd och glad över att regeringen satsar extra resurser för att komma till rätta med problemen. De riktade resurserna ska gå till socialsekreterare, arbetsledning eller administratörer som frigör tid för socialsekreterare och stödet får inte användas till personal från bemanningsföretag.

 

Bli först att kommentera

Stadsutveckling innanför ringleden

Av , , Bli först att kommentera 4

IMG_1023I samband med beslutet om Umeåprojektet – ringleden runt Umeå tätort – beslutades även att Umeå kommun skulle förvärva statens vägnät innanför ringleden. Besluten kom till eftersom vi dels behöver förbättra luftmiljön och dels fortsätta utveckling av Umeås centrala delar.

Dessa beslut följdes upp i översiktsplanen för Umeå kommun 2011. Arbetet med omvandlingen och förtätningen innanför ringleden har nu samlats i ett Stadsutvecklingsprogram som är ute för samråd till den 11 juni 2017. Se hela programmet på webbplatsen www.umea.se/innanforringleden.

Efter omvandlingen av tidigare E4 och E12 från trafikleder till stadsgator kommer stora markytor, som idag ingår i vägsystemet (av- och påfartsramper m.m.) kunna användas för nya stadskvarter. Denna förtätning kan ge en fördubblad yta för boende, handel och arbetsplatser i centrala lägen. Dessa områden får dessutom bra förutsättningar för att kunna trafikförsörjas med kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar.
Stadsutvecklingsprogrammet redovisar var en sådan omvandling med nya stadskvarter kan ske -Bangårdsområdet, Teg, Västra Esplanaden, Haga, Sandbacka, Järnvägsallén, Västerslätt, Kronoparken/Rödäng/Grisbacka, Blå vägen, Umeå Östra/Sofiehem- och vilka kvaliteter som är viktiga att uppnå för de nya stadsområdena och inte minst det offentliga rummet.

 

 

Bli först att kommentera

Klassisk socialdemokratisk fördelningspolitik med miljöprofil

Av , , Bli först att kommentera 1

magda och BolundIgår presenterade den socialdemokratiskt ledda regeringen sitt förslag till vårbudget samt nya prognoser för den ekonomiska utvecklingen.  Det är en traditionell Socialdemokratisk budget baserad på fördelningspolitik och med Miljöpartiets bidrag har budgeten även en stark miljöprofil.

Det är mycket glädjande att de offentliga finanserna visat överskott varje år under innevarande mandatperiod. Det har vi Finansminister Magdalena Andersson (S) och regeringen att tacka för.  

S-MP-regeringen har lyckats vända det stora underskottet på 60 miljarder kronor- som de ärvde av alliansregeringen- till överskott i de offentliga finanserna varje år under den här mandatperioden.  Regeringen har lyckats med detta genom att över 150 000 fler personer genom S-MP-politiken har ett jobb att gå till sedan maktskiftet, vilket som alla vet innebär ökade skatteintäkter.  De har även infört  kostnadskontroller i flera olika system som tidigare rusade iväg.  Det handlar bland annat om migrationsområdet där regeringen vidtagit ett antal åtgärder sen handlar det även om att det förts en stram finanspolitik där man ökat intäkterna och gjort hårda prioriteringar när det gäller satsningar.

I dag står Sverige i ett helt nytt läge.  Vi har nya och bättra förutsättningar att möta samhällsutmaningarna. För det saknas inte utmaningar. Precis som Magdalena Andersson påtalade i budgetdebatten i går så är det till exempel för stora klyftor i vårt land och många människor känner sig otrygga. Skolresultaten är fortfarande för låga och segregation och brottslighet måste bekämpas. För att öka säkerheten skjuter regeringen till 700 miljoner till polisen och 500 miljoner till totalförsvaret. Ytterligare förstärkningar av polisen kommer behövas och vi socialdemokrater vill se 10 000 nya polisanställda till 2024. Men det förebyggande arbetet är det viktigaste för att fler unga ska få goda förutsättningar och färre ska hamna snett. Därför ökar regeringen resurserna till utsatta skolor med 650 miljoner samtidigt som de skjuter till totalt 250 miljoner till barn- och ungdomspsykiatrin samt socialtjänstens arbete med barn och unga. Det är helt rätt prioriteringar som vi ute i kommunerna verkligen ser behovet av.

Ansökningarna till regeringens investeringsprogram för lokala klimatinvesteringar ”klimatklivet” har varit så många att de nu förstärker programmet med 500 miljoner för 2017. 

Sedan har regeringen även föreslagit en del skatteförändringar inför budgeten i höst. Jag är mindre nöjd med förslaget om att införa en flygskatt vilket jag bloggat om ett flertal gånger tidigare. Däremot är jag desto nöjdare med förslaget om sänkt skatt för 1,4 miljoner personer över 65 år från och med 2018. Med det förslaget tas skatteklyftan mellan löntagare och alla pensionärer med en inkomst upp till 14 000 kronor i månaden bort. Det är ett måste för att minska de orättvisa skatteskillnaderna mellan pensionärer och löntagare.

 

Bli först att kommentera