Miljövänliga och tysta bussar är en förutsättning för en tät och energismart stad

Av , , Bli först att kommentera 6

hybriconUmeå har länge haft problem med luftkvaliteten. I och med fördröjningen av ringleden har det varit än viktigare för oss att hitta klimatsmarta lösningar inom flera olika områden.

Vi har t ex varit tidigt ute när det gäller kollektivtrafiken och konverteringen av dieselbussar till elbussar. Miljövänliga och tysta bussar ger oss – som är en kommun i stark tillväxt- möjlighet att växa i centrala områden vilket varit omöjligt med traditionell dieselteknik. Satsningen är en viktig förutsättning för att utveckla en tätare och mer energismart stad.

Många miljömässiga utmaningar som vårt samhälle står inför finns just i de urbana områdena. Vi måste våga se våra städers problem och utmaningar och hitta nya lösningar för en hållbar tillväxt. När Umeå har nominerats till årets miljöhuvudstad har projektet med vår satsning på att utveckla kollektivtrafiken energismart varit en viktig komponent.

Projektet som påbörjades 2010 bygger på samverkan mellan Umeå kommun/Umeå kommunföretag AB, Hybricon och flera nationella och internationella samarbetspartners bl a Swedavia, Energimyndigheten, Opbrid, E-Traction.  Projektet en viktig hörnsten i vår stadsutveckling samtidigt som det ger Hybricon möjlighet till produktutveckling och produkttestning.

Redan 2010/11 konverterades världens första snabbladdningsbara elbuss anpassad för drift i nordiskt vinterklimat i Umeå. Sedan dess har vi fortsatt att utveckla kollektivtrafiken energismart i olika tidsbaserade etapper.  Vi har t ex installerat ”laddstationer”, provat och utvärderat en ny laddteknik -Slide in Rapid Charging System- samt genom flygbussarna testat nya mycket snabbladdningsbara batterier i svenskt vinterklimat.

Vi har även köpt in fabriksnya elbussar. Modellen som framarbetats inom ramen för projektet heter Hybricon Arctic Whisper. Den är en fullelektrisk stadsbuss exceptionellt anpassad för det kalla norrländska klimatet men som också lätt kan anpassas till heta klimat. Bussarna kan förses med olika batterier och drivsystem och är för Umeås behov försedda med de modernaste batterier och drivsystem som finns att tillgå på marknaden.

Jag kan konstatera att genom projektet har nu 600 000 km dieseldrift ersatts av modern eldrift. Den sista etappen i detta utvecklingsprojekt kommer att verkställas inom de kommande fem åren. Då planerar vi att ersätta samtliga dieselfordon på våra största linjer med fullelektriska bussar. Totalt krävs ytterligare minst 24 el-ledbussar. Det innebär att ca 80 % eller ca 2 900 000 km av Umeå stads trafikutbud kommer att köras med elbussar.

Just konverteringen till el var något som vi diskuterade en hel del när jag under förra året besökte Kina. Den kinesiska staten har, som bekant, infört ett finansieringsstöd för att bidra till elbilsutvecklingen. Kinas strategi är att öka antalet elbilar och 2025 ska 30 % ska försäljningen vara elbilar. De som köper en elbil för 150 000 kr betalar endast 80 000 kr efter statens subvention.

Det här är ett bra och viktigt projekt. Kommunen får möjlighet att utveckla kollektivtrafiken miljösmart och genom detta kan vi även förtäta staden, vilken inte ur miljöhänsyn hade varit möjligt med dieselbussarna. Samtidigt är det roligt att projektet och produktutvecklingen görs tillsammans med ett företag – Hybricon-i Holmsund.  Vi har ju en politisk ambition som även uttrycks i den nya upphandlingspolicyn att möjliggöra för lokala små och medelstora företag att kunna delta vid kommunens upphandlingar.

Jag är stolt och glad över att vi tillsammans genom projektet skapar en helt ny lösning för en av våra stora miljömässiga utmaningar i de urbana områdena.

 

 

 

Ny resursfördelningsmodell inom grundskolan i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 4

IMG_0821I går fattade för- och grundskolenämnden, under ledning av ordförande Moa Brydsten (S), beslut om en ny resursfördelningsmodell för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Det är ett stort och mycket viktigt beslut! Modellen är framtaganden med utgångspunkt i den senaste forskningen och de faktorer som ingår i SCB:s så kallade riksmodell.

Den nya resursfördelningsmodellen gäller från den 1/1 2018 och ökar tilldelningen för socioekonomiska faktorer. Förändringen syftar till att samtliga elever ska få en likvärdig utbildning oavsett bakgrund. Modellen utgår från varje elevs situation och innebär att skolor där en högre andel av vårdnadshavarna saknar högre utbildning får mer resurser. Likvärdiga förutsättningar är en viktig del i skolans kompensatoriska uppdrag. Alla elever ska ha möjlighet att klara målen. Modellen ger även bättre förutsättningar att bedriva små skolor på landsbygden. Denna nya resursfördelningsmodell kompletteras med den resursfördelning för nyanlända som antogs under förra hösten. Jag är stolt över att vi med den nya resursfördelningsmodellen stärker eleverna i Umeå kommun och deras möjlighet att nå kunskapsmålen oavsett socioekonomisk bakgrund.

Vi Socialdemokrater står för en skola som utjämnar skillnader mellan barn och elever och som ökar jämlikheten. Därför är det nya resursfördelningssystemet som stärker likvärdigheten i utbildningen och ger bättre förutsättningar för en jämlik skola så oerhört viktigt. Oavsett vilken skola barnen går på eller vilka förutsättningar eleverna har med sig hemifrån så är det vårt uppdrag att alla får likvärdiga förutsättningar till en god utbildning.

 

Trygghet och sammanhållning med S

Av , , Bli först att kommentera 4

Kongress Löfven

Den Socialdemokratiska partikongressen gick nyss av stapeln. Vi fattade beslut för framtidens Socialdemokrati och framtidens Sverige.

Vi socialdemokrater står stadigt i våra grundläggande värderingar och fortsätter arbetet för trygghet och sammanhållning i vårt land. Vi måste fortsätta arbetet mot de växande klyftorna och vi måste lyckas med att minska utsattheten. Men samtidigt ska vi ställa tydligare krav på att alla ska vara med och bidra -arbeta, plugga – till samhällsbygget.

Vi ska helt enkelt utveckla den svenska modellen. Mina och dina barn ska ha samma möjligheter och förutsättningar till utbildning, jobb och bostad oavsett bakgrund. Vi ska kunna kräva vår rätt i ett samhälle som också ställer krav på oss.

Statsskulden i relation till BNP har inte varit så här låg sedan 70-talet. S och Mp- regeringen har vänt underskott till överskott i statsfinanserna och har genom detta skapat ett helt nytt läge i svensk ekonomi. Med ordning och reda i ekonomin har vi möjlighet att genomföra satsningar för ökad trygghet och en bättre välfärd. Jämfört med när vi tillträdde har dessutom nästan 200 000 fler ett jobb att gå till, vi har brutit utvecklingen i sjukförsäkringen, vidtagit kraftiga åtgärder för att begränsa migrationskostnaderna och fört en stram finanspolitik. Det har lett till att vi kunnat betala av på statsskulden och på så sätt stärkt vår ekonomi.

Vi ser idag stora behov i skolan, i vården och i polisen. Här kommer vi att behöva anställa fler lärare, undersköterskor och poliser de närmaste åren. Då är ordning och reda i ekonomin avgörande.

 

Transporter, konkurrensförmåga och tillväxt i E12-korridoren.

Av , , Bli först att kommentera 5

E12Idag är jag i Lycksele för diskussioner inom styrgruppen för E12 Atlantic Transport om utveckling och förbättringar av den gränsöverskridande samverkan längs E12-stråket som är en mycket viktig transportkorridor i Västerbotten. Dagens möte handlar främst om att etablera en gemensam bild av våra utmaningar och möjligheter.

Vi behöver en gemensam gränsöverskridande trafikstrategi och har därför -tillsammans inom föreningarna MidtSkandia, Kvarkenrådet och Blå Vägen-  tagit fram en systemanalys som tar utgångspunkt i godsflöden, pendling, hanterad godsmängd i kajerna, demografi, hastighetsstandard på järnväg osv. Analysen ska fungera som ett långsiktigt planeringsunderlag för infrastrukturutvecklingen längs E12-korridoren.

Under förmiddagen har vi bland annat fått information av Per Bondemark inköpsdirektör vid SSAB och ordförande i Näringslivets transportråd om behovet av logistik och infrastruktur. Han vittnade om ett industrisverige som lider av trafikstockningar och urspårningar på järnvägen. Han menade att det är svårare och svårare att få in och ut gods ur regionerna. Industrin är viktig för såväl vår region som för landet, vi behöver satsa på såväl logistisk som infrastruktur och då är E12-korridoren en mycket viktigt länk i sammanhanget.

Under eftermiddagen kommer jag även att delta i en paneldiskussion med rubriken Transporter, konkurrensförmåga och tillväxt i E12-korridoren

 

 

Nu utvecklar vi Holmsund!

Av , , Bli först att kommentera 7

Under den senaste tiden har flera pusselbitar för att utveckla Holmsund fallit på plats. Dels planerna på ett stort nytt bostadsområde, Skärgårdsstaden, och dels utbyggnaden av infrastruktur genom att en ny järnvägsterminal ska byggas på Hillskär. Hillskärsprojektet kommer även att lösa behovet av en planskild järnvägsövergång vid Skärgårdsskolan. Jag ser framför mig ett Holmsund som på sikt fördubblas i befolkning och där centrum breddas och ger tillgång till mer affärer och kommersiell verksamhet. Ett Holmsund som via skärgården och hamnens utvecklingspotential är i ständig utveckling.

Som uppvuxen i Holmsund vet jag vilken stor potential kommundelen har. Holmsund ligger vid E12:an, det tar endast 10 minuter till flyget och några ytterligare minuter in till Umeå centrum. Kollektivtrafiken finns och kan lätt byggas ut om fler invånare bosätter sig i Holmsund. Vi har även järnvägen utbyggd och med fler invånare kan pendeltågtrafik övervägas.

Det finns idag ett stort behov av bostäder, inte minst för seniorer, i Holmsund. En tydlig tendens vi kan se är att fler byggherrar nu ser byggnationer till denna målgrupp som intressant, både i form av bostadsrätter och hyresrätter. För att byggnationer ska komma tillstånd behövs ett konkret initiativ med en ansökan om en detaljplan eller en bygglovsansökan. I Holmsund pågår för närvarande ett antal detaljplaner med syfte att bygga bostäder. Initiativtagare finns för Holmsund, t ex så har Leif Danielsson och DCAP nyligen presenterat sitt projekt Skärgårdsstaden. Det handlar om ett helt nytt bostadsområde som på sikt skulle innefatta 3000 nya bostäder – lika fördelat mellan hyresrätter och bostadsrätter- och rymma mellan 7000 och 8000 invånare. Det skulle innebära en helt ny stadsdel för Holmsund och betyda en fördubbling av befolkningen.

I går kunde vi även offentliggöra att behovet av en planskild järnvägsövergång vid Skärgårdsskolan i Holmsund nu har nått en lösning. En planskild järnvägsövergång kommer till stånd genom utbyggnaden av en ny järnvägsterminal på Hillskär. INAB och Trafikverket har kommit överens om att”…inriktning är att utveckla överlämningsbangården i hamnen för att kunna flytta över verksamheten från Holmsund och därmed kunna minska anläggningsmassan i Holmsund för att möjliggöra utvecklingen och exploatering av området och kunna lösa trafiksäkerhetsproblem på bangården och i befintliga plankorsningar.

Holmsunds S-förening har intensivt arbetat med såväl att få igång byggandet av bl.a. hyresrätter och ett trygghetsboende som för en planskild järnvägsövergång vid Skärgårdsskolan. Jag är oerhört tacksam över deras idoga arbete.

Umeå är en kommun i stark tillväxt och förändring. Näringslivet utvecklas och allt fler människor vill bo och arbeta i vår kommun. Vi ökade under 2016 befolkningen med drygt 2 100 personer. Det är bland de högsta noteringarna genom tiderna. Kommunen har som mål att vara 200 000 invånare år 2050 vilket innebär att såväl staden, tätorter och glesbygden behöver vara med i vår tillväxtstrategi. Jag är oerhört glad över de steg som nu tas för utvecklingen av Holmsund.

En ny järnvägsterminal på Hillskär ger planskild järnvägsövergång i Holmsund

Av , , Bli först att kommentera 9

I dag kunde jag vid kommunfullmäktige ge ett mycket positivt besked. Vi kan nu äntligen se slutet på den mångåriga och långdragna diskussionen om behovet av en planskild järnvägsövergång vid Skärgårdsskolan i Holmsund. En åtgärd som Holmsunds socialdemokratiska förening under många, många år har påtalat behovet av. Jag har även själv -som uppvuxen i Holmsund- under många år drivit frågan.

Lösningen med en planskild järnvägsövergång kommer nu äntligen till stånd genom utbyggnaden av en ny järnvägsterminal på Hillskär. I fredags kom nämligen INAB och Trafikverket överens om hur det kommande arbetet ska genomföras. Jag har i helgen fått en redogörelse av slutsatserna.

I minnesanteckningarnas sammanfattning står att ”Trafikverkets och INABs inriktning är att utveckla överlämningsbangården i hamnen för att kunna flytta över verksamheten från Holmsund och därmed kunna minska anläggningsmassan i Holmsund för att möjliggöra utvecklingen och exploatering av området och kunna lösa trafiksäkerhetsproblem på bangården och i befintliga plankorsningar.”

Stadsdirektören har under morgondagen kallat berörda dvs Färjebolaget, Kvarkenhamnar, INAB med flera till ett startmöte om terminalutbyggnaden på Hillskär. Den är en förutsättning för att verksamheten på Holmsunds bangård ska kunna avvecklas och flyttas ner till Hillskär.

S yrkar på återremiss gällande förslaget om friskvårdstimme

Av , , Bli först att kommentera 8

KFNu behandladas M-motionen ”Ge möjlighet för alla anställda inom Umeå kommun att träna på arbetstid” i Umeå kommun fullmäktige. Vi Socialdemokrater yrkar på återremiss då flera frågor återstår att besvara för att ett beslut ska kunna fattas. T ex vet vi inte vad de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna av ett införande av en friskvårdstimme blir. Detta måste först utredas.

I samband med att den nya kommunorganisationen med en förvaltning sjösattes den 1 januari 2011 togs förmånen -som vissa kommunanställda hade- med friskvårdstimme bort. Anledningen var att skatteverkets regler säger att en arbetsgivare inte får erbjuda en skattefri förmån som bara vissa av de anställda kan nyttja. Systemet med friskvårdstimme togs bort eftersom det var ojämlikt.

Nu har Moderaterna motionerat om ett återinförande av friskvårdstimmen. Det är naturligtvis en god tanke som ligger bakom motionen och ett gott syfte som eftersträvas med förslaget. Bland annat så argumenteras för att en friskvårdstimme skulle vara en åtgärd mot problematiken med de ökade sjukskrivningarna inom den kommunala sektorn. Motionären har helt rätt i att sjukskrivningarna har ökat sedan 2012. Möjligen skulle en friskvårdstimme vara en åtgärd mot sjukskrivningsproblematiken.  Det skulle vara intressant att ta del av vad den samlade erfarenheten  med en friskvårdstimme inom kommunsektorn ser ut.

Försäkringskassan konstaterar att kvinnors sjukfrånvaro ökar snabbare än männens, att antalet sjukskrivna i psykiska diagnoser som idag utgör den vanligaste sjukskrivningsorsaken för både män och kvinnor ökar samt att mönstret går igen i alla branscher och yrken, men är särskilt framträdande inom vård, skola och omsorg.  Arbetet med att öka hälsan och minska sjukfrånvaron är därför prioriterat inom Umeå kommun. Som vi alla vet beslutade Kommunfullmäktige i juni förra året om ett uppdrag att arbeta fram en plan för att minska sjukskrivningarna. Personalfunktionen har tillsammans med verksamheterna och – vilket är viktigt- i samråd med de fackliga organisationerna i CSG utarbetat en plan som avser perioden 2017–2020.  

Även om jag förstår att återinförande av en friskvårdstimme låter bra i de flestas öron måste vi dock se hur en friskvårdstimme slår. Når vi t ex de grupper som Försäkringskassan pekar ut dvs kvinnorna  inom vård, skola och omsorg?  Nej det är ju faktiskt inom dessa områden som vi tidigare i kommunen kunde konstatera att det var omöjligt för de anställda att nyttja friskvårdstimme. Denna ojämlikhet var ju anledningen till att friskvårdstimmen avskaffades.  Jag är övertygad om att om friskvårdstimmen ska kunna tas ut -inte bara av tjänstemännen- utan även av de som jobbar i de ”tight bemannade” välfärdsverksamheterna kommer det att krävas vikarier och därmed extra resurser. Det går inte för en förskolelärare att lämna barngruppen för en friskvårdstimme inte heller för en lärare eller en undersköterska inom hemtjänster. Den personlige assistenten som behöver vara vid brukarens sida hela tiden kan naturligtvis inte heller bara lämna arbetsplatsen för en friskvårdstimme. Hur ska denna vikariekostnad finansieras?  Och är det verkligen en friskvårdstimme som står överst på dessa nämnder och verksamheters önskelista om det ska fördelas mer resurser? Är det berörda fackföreningars främsta prioritering?

Vi socialdemokrater prioriterar bemanning inom vård, skola och omsorg. Vi menar att det saknas information och konsekvensanalys för att idag kunna fatta beslut om ett införandet av en friskvårdstimme. Vi Socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet yrkar därför på återremiss.

 

Yrkanden

Att skicka motionen på återremiss för;

att arbeta fram en ekonomisk konsekvensanalys inom samtliga nämnders verksamhetsområden

att via remiss efterfråga respektive nämnds konsekvensanalys inom dess samtliga verksamhetsområden

att via remiss erbjuda samtliga berörda fackförbund att lämna synpunkter på förslaget om friskvårdstimme

att inhämta information om erfarenheter av systemet med friskvårdstimme inom kommunsektorn

att inhämta mer information kring skatteverkets regler om skattefria förmåner för sina anställda

 

Även Kommunal är oroade över friskvårdstimmen

Av , , Bli först att kommentera 10

Hans morgonkaffeVid morgonens genomgång av tidningar, nyhetssighter och sociala medier hittade jag ett Öppet brev från Kommunal i Umeå till kommunens fullmäktigeledamöter. Kommunal skriver att de är oroliga över förslaget som skickats in från moderaterna om införandet av friskvårdstimmen. https://www.facebook.com/kommunal.umea/posts/1384558644924126:0

M-förslaget har tyvärr majoritet genom Vänsterpartiets stöd och motionen har gått med bifall från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige för behandling på måndag. Jag kan sannerligen bekräfta att även jag själv och vi Socialdemokrater är djupt oroade över förslaget. Se t ex min tidigare blogg i ärendet. http://blogg.vk.se/hans-lindberg/2017/04/11/agren-m-hand-i-hand-med-edman-v/

Precis som Kommunal påtalar i sitt ”öppna brev” så uppfyller friskvårdstimmen endast sitt syfte om den kan tas ut av alla. Om friskvårdstimmen ska kunna tas ut -inte bara av tjänstemännen- utan även av de som jobbar i de ”tight bemannade” välfärdsverksamheterna kommer det att krävas vikarier och därmed extra resurser. Ska även de få del av reformen måste extraresurser följa med förslaget annars slår vi undan benen helt på dessa verksamheter. Det går inte för en förskolelärare att lämna barngruppen för en friskvårdstimme inte heller för en lärare eller en undersköterska inom hemtjänster. Den personlige assistenten som behöver vara vid brukarens sida hela tiden kan naturligtvis inte heller smita iväg för en friskvårdstimme.

Vi måste även vara medvetna om skatteverkets regler som säger att en arbetsgivare inte får erbjuda en skattefri förmån som bara vissa av de anställda kan nyttja. Det innebär i praktiken att om förslaget bifalles i kommunfullmäktige måste alla anställda i alla verksamheter ha tillgång till friskvårdstimmen. Kostnaden för detta skulle bli mycket stor. Om denna stora summa ska satsas är jag ganska säker på att de som jobbar inom dessa verksamheter hellre skulle prioritera högre bemanning generellt än en friskvårdstimme. Det finns bättre, mer jämlika och mer effektiva sätt att uppmuntra och stötta träning och friskvård.

Kommunal menar att som förslaget är utformat, riskerar det att få förödande arbetsmiljökonsekvenser för deras medlemmar. ”Vill fullmäktige satsa på arbetsmiljö, börja med att bemanna upp inom skola, vård och omsorg! Vi kan inte fortsätta med stora barngrupper i förskolan, hemtjänstpersonal som kör rally, otillräcklig natt- och kvällsbemanning inom vård- och omsorg, samt en ofinansierad heltidsnorm. Ska kommunen klara av att rekrytera personal till välfärden, måste den bli en attraktiv arbetsgivare för SAMTLIGA yrkesgrupper och inte bara för tjänstemän och akademiker.”

Jag tycker Kommunal har helt rätt, politik handlar om att prioritera. Vi socialdemokrater prioriterar bemanning före friskvårdstimme och yrkade därför avslag till förslaget i kommunstyrelsen. Det är viktigt att vi i politiken är lyhörda till Kommunal, de är ute i verkligheten och känner sina olika yrkesgrupper och verksamheter väl. Ibland fastnar vi politiker i styrelserummen och då behöver vi fackföreningsrörelsen som ständigt för dialog med våra medarbetare.

Samling för skolan

Av , , Bli först att kommentera 4
BjörklundIgår överlämnande skolkommissionen sitt betänkande ”Samling för skolan – nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet”. Kommissionen har sedan 2015 haft två år på sig att komma med förslag om hur skolan kan höja resultaten och öka likvärdigheten.
Den nationella samlingen för skolan som många av oss hoppats på, inklusive många inom lärarkåren, gick dock om intet redan på morgonen innan betänkandet var presenterat. Jan Björklund partiledare (L) sågade skolkommissionens förslag redan innan det var presenterat och Umeås egen Peder Westerberg (L) bloggade senare mycket kritiskt. Detta till trots att Skolkommissonen har samlat skolforskningen och professionens erfarenheter och kunskaper till en samlad strategi. Det kändes därför riktigt bra att Åsa Fahlen ordförande för Lärarnas riksförbund snabbt uttryckte ”Det är inte seriöst” med anledning av Björklund och Liberalernas sågning.
Med de stora utmaningar vi har i svensk skola behövs en seriös diskussion, grundad i forskning, Det behövs dialog med skolvärldens aktörer och en ambition att tillsammans nå en långsiktigt hållbar skola. Betänkandet ”Samling för skolan” innehåller konkreta förslag som ska lägga grunden till eller stöd för fortsatta processer inom ett antal utvecklingsområden. Sammantaget innebär förslagen en samlad strategi för ett robust skolsystem med utvecklingskraft och stärkt likvärdighet. Det finns t ex förslag om ökad statlig styrning, lottning till populära skolor, och obligatoriskt skolval.
Det är hög tid för oss politiker att gå samman över partigränserna och göra nödvändiga förändringar inom skolan. Det är våra barn och vår framtid det handlar om.
 

Invald i Kommuninvests styrelse

Av , , Bli först att kommentera 7

IMG_1030I dag har jag deltagit vid Kommuninvest årsstämma på Waterfront Congress Centre i Stockholm och bland annat blivit invald i dess styrelse.

Kommuninvest är en frivillig medlemssamverkan och ägs av ett stort antal svenska kommuner och landsting/regioner. Tillsammans skapar vi genom Kommuninvest bättre lånevillkor än vad var och en av oss kan åstadkomma på egen hand. Genom Kommuninvest kan vi som medlemmar få trygga och konkurrenskraftiga lån och effektiva verktyg för vår skuldförvaltning. Kommuninvest har inget enskilt vinstsyfte utan ska erbjuda medlemmarna de långsiktigt bästa villkoren.

Under dagen har jag även deltagit vid ett antal seminarier och panelsamtal. Jag har t ex berättat om Umeås hållbarhetsarbete. Hållbar utveckling handlar om att använda de gemensamma resurserna medvetet. Det vi gör i dag ska inte få äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det finns olika dimensioner av hållbar utveckling – en social, en ekonomisk och en ekologisk. Flera av de områden som Umeå kommun arbetar med är viktiga delar för hållbarhet. Några av dessa områden är jämställdhet, folkhälsa, miljö, naturvård och tillgänglighet. De tre dimensionerna är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra. Det räcker inte med att arbeta inom ett område. Först när vi ser helheten kan vi tala om hållbar utveckling