Jag är så glad över de positiva nyheterna som nu kommit kring  Stöckeprojektet. Styrgruppen för Mötesplats Stöcke kan med anledning av beskedet nu påbörja bygget av idrottshall samt lokaler för café, butik, gym etc. I förra veckan beviljades Stöckeprojektets ansökan om stöd från Tillväxtverket.

Grattis Skellefteå, grattis Umeå. Idag har Northvolt haft presskonferens och presenterat vart de avser att bygga den nya batterifabriken. Skellefteå är utvalt! På bilden gratulerar jag och kommunalrådskollegan Margareta Rönngren Lorents Burman Kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå.

Utmaningen är fortfarande att hitta finansiering men om vi bortser från det är detta ett oerhört viktigt beslut för såväl Skellefteå som Umeå och hela Norrland.

Etableringen kommer att innebära en ökad takt av bostadsbyggande i Umeå och norrut. Det kommer att innebära en utbyggnad av utbildningsplatser på såväl gymnasium som Umeå universitet och Luleå universitet. Det kommer även att behövas fler underentreprenörer vilket gynnar näringslivet och sysselsättningen i regionen. Även infrastruktursatsningar kommer i nytt fokus. Norrbottniabanans utbyggnadstakt påverkas sannolikt positivt så att finansieringen snabbas på och färjetrafiken till Skellefteå och Umeå kommer att behöva utvecklas.

Jag är mycket glad och gratulerar Skellefteå och Norrland till en ny etablering som stärker Skellefteå, Umeå och hela regionen.

I går kväll gästade jag och Byggnadsnämndens ordförande Mikael Berglund Hörnefors S-förening för att diskutera utveckling och byggnation. Det var ett mycket välbesökt möte med drygt 100 intresserade personer.

Hörnefors är en viktig del av Umeå kommuns utveckling mot 200 000 innevånare år 2050. Vi har satt som mål att bygga 2000 bostäder per år i kommunen och i denna politiska strategi har kommundelarna en viktig del. Vi kan även konstatera att Hörnefors utvecklingspotential har blivit än starkare i och med Bottniabanan.

Det är mycket på gång i Hörnefors. Idag har Byggnadsnämnden gett klartecken till OFs projekt med bostadsrätter på tomten mitt emot ICA. Under mötet igår diskuterade vi vilka behov det finns för nyttjande och storlek på dessa lägenheter. Vi kunde även redovisa att under nästa år kommer 20 nya villatomter till Hörnefors. Vi resonerade även om en möjlig exploatering för bostäder på kyrkans tomt. Många uttryckte behov av serviceboende/äldreboende i Hörnefors vilket naturligtvis är något vi tar till oss och arbetar vidare med.

Dan Vähä informerade även om ombyggnationerna av kommunhuset till fritidsgård och mötesplats för föreningslivet i Hörnefors. Det förs en dialog med föreningslivet för att kunna anpassa lokalerna på bästa sätt efter föreningslivets behov.

Det är viktigt att kommundelarnas översiktsplaner uppdateras utifrån dagens och framtidens behov. Vi arbetar nu med översiktsplanen för Sävar med anledning av Norrbottniabanan och efter det kommer vi att ta tag i översiktsplanerna för Hörnefors och Holmsund. De kommer sannolikt att bli klara i mitten av nästa mandatperiod.

Även frågan om Astridgården togs upp under mötet. Jag kan konstatera att idag föreligger en juridisk process. Men vi Socialdemokrater kommer naturligtvis att träffa såväl representanter för Astridgården som Hörnefors S-förening för att diskutera denna fråga.

Vi kan se hur hela Umeå kommun växer och vi kan konstatera att många sommarstugor förvandlas till permanent boende. Utan kommunalt vatten och avlopp riskerar vi med den här utvecklingen att det blir en allt för stor belastning på miljön. Efter flera års arbete har Umeå kommunfullmäktige fastställt en VA-strategi.

I den nya strategin beskrivs var, när och i vilken ordning utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp planeras att ske. Utgångspunkten är att förbättra miljösituationen i våra kustområden och säkerställa fortsatt bra vattenkvalitet. VA-strategin är viktig för att Umeås tillväxt ska kunna ske på ett hållbart sätt och den kommer framöver att följas av beslut i fullmäktige om verksamhetsområden, taxor och va-föreskrift. 

Prioriterade områden är Täfteå, Sörmjöle- och Norrmjöleområdet, Ostnäs och Sand-Tuvan. Nu arbetar vi med att ta fram tidsplaner för de områden som ska byggas ut och genomför utredningar om själva genomförandet, t ex hur och var ledningar ska dras samt placering av eventuella reningsverk. Framöver kommer även beslut om exakta geografiska gränser som kommer att visa vilka fastigheter som ska servas av det allmänna VA-nätet.  Utredningen för respektive område tar mellan 1 och 3 år. Vi räknar med att utbyggnaden och anslutningen beräknas ta ca 10 år. Fastighetsägare som berörs kommer att informeras i god tid innan arbetet påbörjas.

Fakta är att vi enligt lag måste vi ha en strategi för planerad utbyggnad av VA. Skulle kommunfullmäktige  inte ha antagit VA-strategin är risken stor att vi drabbats av föreläggande från kontrollmyndigheten Länsstyrelsen, vilket vi vet att andra drabbats av.

Vi har stora utmaningar inom VA framför oss. Det handlar inte bara om dessa prioriterade områden, det handlar även om nöd- och reservvatten och VA-kostnader förknippade med förtätningen av staden. Diskussionen om taxor och upplåning -finansieringen av dessa utmaningar- kommer att vara aktuella under många år framöver. Inom VA-ekonomin ska över- och underuttag hanteras inom VA-kollektivet över tid. Dock ska vi vara medvetna om att upplåning påverkar kommunen som helhet då vår totala låneskuld bedöms av långivaren.  Vi kommer, i en växande stad som Umeå med behov av investeringar inom många områden att tvingas till många tuffa framtidsprioriteringar. 

Idag har vi haft styrelsen för Umeå kommunföretag. Vi kunde bland annat konstatera att koncernens resultat för perioden är 229 mnkr vilket innebär 79 mnkr sämre än samma period förra året. Det är ett bra resultat med det visar samtidigt på vikten av att vi aktivt arbetar med våra kommunala bolag.

Vi kan konstatera att både Umeå Energikoncernen och Bostadenkoncernen redovisar ett resultat som understiger föregående års resultat under samma period. Däremot redovisar Umeava, Inab och Upab något bättre resultat än föregående år. Prognosen för hela koncernen på helåret är 291 mnkr. Investeringarna inom koncernen uppgår för perioden till 394 mnkr vilket är lägre än tidigare år, dock är prognosen för helåret 991 mnkr.

Upplåningen i koncernen uppgår till 7 198 mnkr vilket är 333 mnkr lägre än vid årsskiftet. Soliditeten ligger på 27 % vilket är 3 % bättre är föregående år. Det positiva resultatet och minskade lån i koncernen har ökat det egna kapitalets andel i balansräkningen och påverkat soliditeten positivt.

Umeå Energis upplåning ligger idag på ca 1,6 miljarder kronor vilket använts för att trygga hållbar energi för medborgarna. AB Bostadens upplåning ligger kring 3,9 miljarder kronor vilket är en stor del av den totala skulden. Det är pengar som använts till renovering och byggande av bostäder. Det är av stor vikt att vi inte ytterligare försämrar AB Bostadens ekonomiska styrka med nya lån eller obligationer. Vi vet även att Umeva har stora kommande investeringsbehov och i genomsnitt beräknas investeringsutgifterna att stiga med mer än det dubbla jämfört med de senaste åren. Totalt beräknas behoven till 3 miljarder de kommande 15 åren.

Vi har positiva resultat inom Umeå kommunföretag men det gäller att fatta kloka och ansvarsfulla beslut för att vi ska klara framtidens utmaningar.

.

Igår hade vi träff med LRF som visade oss runt på olika jordbruk. Det är viktigt med en bra dialog med LRF då vi Socialdemokrater jobbar för att stad och landsbygd ska hålla ihop.

Jag blev mäkta imponerad av Hansen charkuteris utveckling, jag tror starkt på deras  utveckling och framtidsplaner. Vi fick även information om att Trafikverket ska smalna av vägen genom Röbäck för att få plats med gång och cykelväg. Problemet att jordbruksmaskinerna är bredare än vad den nya vägbanan kommer att bli. Jag bad LRF skicka  över synpunkterna till oss i kommunen så får vi kontakta Trafikverket om detta problem.

Avslutningsvis fick vi en rundvisning på Sörby Anstalten där rehabiliteringsmetoden av intagna är genom arbete i jordbruk och snickeri. Jordbruksverksamhet har förekommit på Sörbyn sedan 1800-talet. Kriminalvårdens verksamhet inleddes i slutet av 1940-talet och har pågått sedan dess. Fokus har alltid legat på jordbruk och djurhållning och möjlighet till meningsfullt arbete med djur och natur. Sörbyn kommer nu att byggas ut och skapa ca 10 nya arbetstillfällen. 

En bra och givande dag tillsammans med LRF med information och dialog.

Igår träffade jag och kommunalrådskollegan Margareta Rönngren Lärarförbundets ordförande i Umeå lokalavdelning Anna Olskog samt Johan Norberg.

Vi diskuterade allt från lärarnas arbetsmiljö till bemannings- och kvalitetsfrågor. En viktig aspekt vi diskuterade handlade om hur vi kan lyfta bort en del av administrationen från lärarna.

Vi kommer att fortsätta arbeta tillsammans med Lärarförbundet för att tillsammans hitta lösningar på skolans utmaningar i Umeå.

Idag svarar jag Gunnar Lantz i Folkbladet under rubriken Vinsten ”skyfflas” inte vidare.

Gunnar Lantz oroar sig i en insändare om avyttringen inom AB Bostaden och hur resurserna kommer användas inom kommunkoncernen.

Fakta är att AB Bostaden, som lyder under lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, har att rätta sig efter bestämmelser om begränsningar av värdeöverföring.

Begränsningen innebär att Bostadens eventuella värdeöverföring, exempelvis koncernbidrag, inte får överstiga ett visst belopp. Det får inte överstiga ett belopp som motsvarar den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med ett tillägg av en procentenhet räknat på det kapital som ägaren skjutit till i bolaget som betalning för aktierna. Koncernbidraget får dessutom högst uppgå till hälften av bolagets resultat. För Bostaden innebär det att bolaget kan överföra cirka 2 miljoner kronor av sin vinst före skatt till moder- eller systerbolag utifrån dagens nivå på statslåneräntan och ägarens kapital i bolaget.

Bostadens vinst kan alltså inte på något sätt användas till att, som Gunnar Lantz uttrycker sig ”Skyfflar över pengar till mindre framgångsrika delar om det gynnar koncernen i stort” utan i stort sett hela vinsten stannar i bolaget och används till att investera och stärka bolagets ekonomi på lång sikt.

Under de senaste åren har inte moderbolaget, UKF, nyttjat möjligheten att ta emot koncernbidrag från Bostaden.

Det finns undantag från begränsningsregeln ovan, något som vi i Umeå har valt att inte nyttja. Ett allmännyttigt bostadsaktiebolag får föra över hälften av vinsten som uppkommit vid en försäljning av en fastighet föregående år och även överföra överskott som uppkommit föregående år om det används för åtgärder, inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar, som främjar integration och social sammanhållning eller tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar.

Vinsten från försäljningen kommer att finnas kvar i sin helhet i AB Bostaden, trots möjligheten att skicka delar av den till moderbolaget. 

Umeå är en av de kommuner i Sverige med högst låneskuld per innevånare, vilket alltid vägs in när kapitalinstitut ska låna ut pengar.

Den dryga miljard som kommer in från försäljningen ger ett låneutrymme för övriga verksamheter i kommunkoncernen att genomföra nödvändiga investeringar i välfärden för Umeåbornas bästa.

idag svarar jag Viktor Boström i VK.  Se nedan.

Umeås skuld en följd av samhällsbygget

”Skrytprojekt har grävt hål i Umeås ekonomi” skriver Viktor Boström i en insändare den 27 september. Boström hävdar att ”Väven, Navet och övriga prestigeprojekt i centrum” har lett till en kraftig belåning och menar att det i sin tur gjort att ”man inte ens har råd att låta det allmännyttiga bostadsbolaget renovera sina bostäder”. Så ligger det naturligtvis inte till!

Kommunkoncernen, alltså förvaltningen plus de kommunala bolagen, har via internbanken en total skuld på drygt 9,1 miljarder kronor. Umeå kommuns del av denna skuld är 1,9 miljarder kr vilket främst har gått till investeringar i förskolor och skolor. Umeå Energis upplåning är 1,6 miljarder kronor vilket använts för att trygga hållbar energi för medborgarna.

AB Bostadens upplåning ligger på 3,9 miljarder kr vilket är 43 procent av den totala skulden.Det är pengar som har gått till renovering och byggande av bostäder.Att ytterligare öka på Bostadens skuld antingen via upplåning eller obligationer, skulle försämra bolagets ekonomiska styrka och minska dess marknadsandel för lång tid framåt.

Nya lån kostar och det krävs större budgetöverskott från långivaren vilket leder till mindre resurser för våra gemensamma verksamheter och välfärden. En kommun i tillväxt måste ha förutsättningar att genomföra nya investeringar i till exempel förskola, skola och äldreomsorg. Ökar då Bostaden sina skulder försämrar det möjligheterna för kommunen att investera i välfärden.

När det gäller Väven och Navet som Boström kallar skryt- och prestigeprojekt är det viktigt att veta att investeringen i Väven (cirka 900 miljoner kr) inte belastar den redovisade skulden på 9,1 miljarder kr överhuvudtaget då dessa medel inte upplånats via internbanken. Fakta är att Väven i Umeå AB, ett intressebolag mellan Umeå kommun och Balticgruppen, har finansierat investeringen. Kostnaden för Umeå kommun är den hyra som vi betalar för bibliotek och andra lokaler i Väven.

Som alla vet var det gamla badhuset uttjänt och behövde ersättas. Det nya badhuset Navet är en kommunal angelägenhet och inte ett skrytprojekt. Det är en del av ett omfattande och mångfasetterat samhällsbygge för våra medborgare.

Hans Lindberg (S)

Kommunstyrelsens ordförande