Umeå nu över 125 000 invånare!

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu har befolkningssiffrorna för 2017 slutgiltigt fastställts och det är upplyftande läsning. Umeås befolkning ökade med 2 188 personer under förra året, vilket är den största befolkningsökningen sedan 1993. Vid årsskiftet hade kommunen således passerat 125 080 invånare. Detta innebär att vi i god takt närmar oss målet om 200 000 invånare i Umeå kommun år 2050.

Förra årets befolkningstillväxt beror delvis på ökad inflyttning från utlandet, vilket naturligtvis sammanhänger med flyktingmottagandet och att allt fler har fått uppehållstillstånd. Genomsnittet för nettot från utlandet brukar ligga på cirka 380 personer och på samma sätt som under 2016 är inflyttningen från utlandet fortsatt stor. Under 2017 uppgick inflyttningsnettot från utlandet till nära 1 000 personer.

Ytterligare en del av befolkningsökningen sammanhänger med ett positivt inflyttningsnetto från övriga riket. Umeå har under de senaste tre åren uppvisat ett positivt netto av inflyttade från övriga Sverige. Vanligtvis tappar vi mot övriga riket till följd av utflyttning. Nettot från Västerbottens län är drygt 450 personer och ligger därmed högre än ett normalår.

Antalet födda i Umeå landade på 1 494 personer, vilket är något över genomsnittet. Antalet bortgångna varierar inte så mycket över tid och födelsenettot stannar på cirka 650 personer för 2017.

2017 utsågs Umeå till årets superkommun av tidningen Dagens Samhälle. Utmärkelsen baserar sig på attraktivitet mätt i inrikes flyttnetto, hur många som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet, hur bra det går för den kommunala ekonomin, kommunens kultursatsningar och antal företag i kommunen. Vad gäller kultursatsningar kan vi med glädje konstatera att Umeå satsar omkring 50 procent mer på kulturen än jämförbara kommuner. Ett rikt och levande kulturliv är en viktig del i varför Umeå är en trevlig kommun att bo och verka i. Den nu fastställda befolkningsökningen indikerar att vi är på rätt väg och är en fortsatt bra kommun att leva och verka i.

Min förhoppning är att den positiva utvecklingen ska hålla i sig. Vi behöver bli fler som kan bidra till Umeås utveckling. Vår utmaning ligger i att tillgodose de behov som uppstår när befolkningen växer. Den socialdemokratiska riktningen – bejakande av tillväxt, satsningar på välfärd istället för skattesänkningar, en strävan efter att bibehålla överskott i kommunens ekonomi – är vad Umeå behöver just nu!

Business Arena i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag har jag deltagit vid konferensen Business Arena Umeå som går av stapeln på Umeå Folkets Hus. Business Arena är en konferens där olika aktörer inom fastighets- och samhällsbyggnadssektorn möts för att diskutera samhällsutveckling, utbyta erfarenheter och föra dialog. Årets Business Arena i Umeå slog besöksrekord med mer än 1 000 deltagare. Det var glädjande att höra att så många imponeras av Norrlands och Umeås utveckling och ser potentialen i vår region. Vi vill såklart att fler aktörer etablerar sig i Umeå och bidrar med nya arbetstillfällen, investeringar och byggande som kan accelerera vår redan starka tillväxt.

Jag hade förmånen att öppna dagen med ett anförande där jag lyfte den starka utveckling som vi ser i Norrland generellt och i Umeå specifikt. Bilden ovan synliggör med all önskvärd tydlighet den tillväxtfas som Umeå befinner sig i. Denna snabba tillväxt innebär stora möjligheter men också utmaningar, inte minst vad gäller bostads- och lokalförsörjning.

För att garantera en god tillgång till bostäder i en stad som Umeå är det viktigt att upprätthålla en god dialog med bygg- och fastighetsbolag samt med de medel som står till buds för kommunen stimulera en hög byggtakt. I Umeå har kommunens tjänstepersoner gjort ett enastående arbete för att minimera handläggningstiderna för bygglov, något som skapar goda förutsättningar för ett aktivt byggande.

Utöver att byggandet måste påskyndas är det viktigt för oss att byggandet förenas med målet om en hållbar utveckling. Detta inbegriper såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet. Den sociala hållbarheten handlar bland annat om att bygga bostadsområden med blandade upplåtelseformer för att undvika och bryta tendenser till segregation. Ur en hållbarhetsaspekt har flera av byggbolagen högt ställda mål och därmed kapacitet att möta våra krav. I det planerade bostadsområdet Tomtebo strand, där omkring 3 000 bostäder kommer att tillskapas, har vi i nära samarbete med byggbolagen planerat för en bebyggelse som uppfyller en särskilt hög standard vad gäller social och ekologisk hållbarhet.

Under dagen deltog jag också i ett panelsamtal om ägande av samhällsfastigheter. Under samtalet betonade jag att det är viktigt att kommunen i hög grad äger de fastigheter som används för de kommunala kärnverksamheterna (såsom skola, vård och barnomsorg). Detta är över tid  lönsamt men också viktigt av principiella skäl.

Men i en kommun som Umeå, som genomgår stor tillväxt med snabbt ökande behov på olika områden, är det också viktigt att hitta partnerskap med näringslivet som möjliggör kostnadseffektiva och ändamålsenliga lösningar för att tillgodose medborgarnas behov. Det kan vara fråga om att kommunen hyr idrottshallar för att möta det egna och föreningslivets behov, när utrymme för omfattande investeringar saknas. Detta gör vi redan i många fall och vi undersöker just nu möjligheterna till förhyrning av de multihallar som Thoréngruppen överväger att anlägga i Umeå. I just detta ärende finns ett stort engagemang från föreningslivet.

När det gäller att möta lokalförsörjningsbehoven i en stad med påtaglig växtvärk är det alltså viktigt att inte försättas i pseudoideologiska låsningar utan att omdömesgillt se över de möjliga lösningar som står till buds – utan att dagtinga med grundläggande principer och utan att fatta oöverlagda beslut.

Socialdemokratin har alltid varit samhällsbyggare med siktet inställt på att tillgodose befolkningens intressen. Vår politiks målsättning är en jämlik och hållbar utveckling i Umeå som möter medborgarnas behov på bästa sätt. Umeå är och ska fortsatt vara en bra plats att leva på, där tillgången till bostäder samt lokaler för olika verksamheter, inte minst föreningslivet, är god.