wererdsf

Regeringen satsar på Norrland!

Av , , Bli först att kommentera 6

Den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson hade Norrbotniabanan i sin plan för satsningar på Norrland. När den borgerliga regeringen tillträdde efter valet 2006 var ett av deras första beslut att plocka bort den ur planen.

Med en socialdemokratisk regering ånyo har Norrbotniabanan förts in i plan igen och Stefan Löfven har lovat att järnvägen ska börja byggas under innevarande mandatperiod. Regeringen har visat att man ser utvecklingspotentialen i Norrland.

Norrbotniabanan kommer att bli en tillväxtmotor och skapa större frihet för människor i Norr- och Västerbotten. Det kommer att bli enklare att resa och lättare att arbetspendla. Norrbotniabanan är därmed en viktig del i att lösa kompetensförsörjningen i Norrland.

Jag träffade i dag näringsminister Mikael Damberg under dennes besök i Umeå. Vi samtalade om Umeås, Västerbottens och hela Norrlands fortsatta utveckling. Dambergs besked var tydligt. Den socialdemokratiska regeringen vill arbeta tillsammans med oss för att förbättra livet för oss i norra Sverige.

Den socialdemokratiska regeringen ser Norrlands styrka och potential. Det är av oerhörd vikt för vår fortsatta utveckling i Västerbotten att vi får en norrlandsvänlig, socialdemokratisk regering efter valet i höst!

Bostad

Vi vill bygga bort bostadsbristen!

Av , , Bli först att kommentera 4

Som jag skrev om i går antog Socialdemokraterna i Umeå i söndags ett nytt kommunalpolitiskt handlingsprogram. En viktig del i handlingsprogrammet är att vi höjer ambitionerna för bostadsbyggandet i Umeå. Bostad är en social rättighet och vi vill säkra denna rättighet i ett växande Umeå. I filmen nedan presenteras några av våra visioner och mål för bostadspolitiken under nästa mandatperiod.

Vi vill lägga in en högre växel för byggandet, agera aktivt för att säkra bostadsförsörjningen för Umeås äldre och se till att vi bygger socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara bostadsområden. En viktig del i att skapa trygghet är att planera för blandade och icke-segregerade bostadsområden. Det ska finnas en god blandning av hyresrätter och bostadsrätter i Umeås bostadsområden. Det är också viktigt att planera för trevliga och trygga offentliga miljöer, sociala mötesplatser, goda möjligheter till fritidsaktiviteter och rörelse i anslutning till bostäder, god tillgång till kollektivtrafik, förskolor och skolor när vi bygger Umeå. Tillsammans bygger vi ett Umeå som blir allt mer trevligt att bo och leva i! 

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,
umesosse fana

(S) i Umeå har antagit nytt kommunalpolitiskt handlingsprogram!

Av , , Bli först att kommentera 4

Socialdemokraterna i Umeå antog söndagen den 25 mars ett nytt kommunalpolitiskt handlingsprogram. I handlingsprogrammet formuleras Socialdemokraternas visioner och konkreta mål för nästa mandatperiod.

I det nyantagna handlingsprogrammet framgår att välfärden alltid går först för Socialdemokraterna. Investeringar i välfärden ska prioriteras framför andra investeringar. Umeå befinner sig i en snabb tillväxtfas och vi vill bejaka tillväxten och dra nytta av den för att satsa på välfärden.

Samtliga Sveriges kommuner står inom de närmsta åren inför tuffa utmaningar för att klara den mest grundläggande välfärden. Det finns inte utrymme att sänka skatten. Socialdemokraterna i Umeå vill under nästa mandatperiod anställa fler personer i välfärden, prioritera investeringar i välfärden framför andra investeringar och säkerställa att välfärden drivs efter behov och i offentlig regi – inte för att gynna privata vinstintressen. Välfärden måste vara god och tillgänglig i hela kommunen – såväl i centrala Umeå som på landsbygden.

Våra äldre medborgares välfärd står högt upp på dagordningen för oss socialdemokrater. Det är en rättvisefråga! Den som deltagit i samhällsbygget ett helt liv måste kunna räkna med en värdig ålderdom. Därför sätter vi välfärden först i alla lägen, prioriterar heltidsinförandet inom vård och omsorg framför skattesänkningar och vill fortsätta satsa på kompetensförsörjningar och kvalitetsförbättringar i äldreomsorgen. Vi vill också säkerställa att Umeås äldre har god tillgång till bostäder. Det är också därför vi vill använda AB Bostaden mer aktivt för att bygga seniorboenden och trygghetsboenden. Vi vill också införa en byggbonus för nybyggnation av trygghetsboenden och fortsatt prioritera bostäder för äldre i vår plan för bostadsbebyggelse.

En viktig del av vår gemensamma välfärd är förskola och skola. När Umeå växer ökar också behoven. (S) vill att Umeå ska kunna växa med bibehållen hög kvalitet i skolan. En bra skola för alla är viktig för att bryta klassamhällets barriärer och se till att alla barn och unga kan fullfölja sina drömmar. Under nästa mandatperiod ska (S) därför genomföra en kraftig utbyggnad av förskolan och grundskolan. (S) vill ta fram strategier för byarnas utveckling så att byaskolorna kan hålla hög kvalitet och finnas kvar. (S) vill vidare garantera skolbusskort till alla gymnasieelever i kommunala skolor och bredda gymnasieskolans programutbud, bland annat erbjuda ett humanistiskt program.

Vi prioriterar välfärd och investeringar framför skattesänkningar. Den svenska modellen är världsunik i sin förmåga att utjämna klasskillnader och möjliggöra ett gott liv för människor. Vi vill utveckla den svenska modellen, inte avveckla den.

Socialdemokraterna i Umeå vill att kommunen ska växa på ett sätt som är förenligt med principerna för en hållbar utveckling. Under mandatperioden har kollektivtrafiken byggts ut och Socialdemokraterna vill fortsätta på den inslagna vägen. Under nästa mandatperiod vill (S) ta fram en åtgärdsplan för att göra Umeå kommun oberoende av fossila bränslen till 2030 samt en åtgärdsplan för förbättrad status på vatten- och havsmiljön.

(S) vill ställa miljö- och sociala hållbarhetskrav vid upphandlingar och bygga ut kollektivtrafiken ytterligare. När Västra länken nu fått klartecken att börja byggas öppnar sig också fantastiska möjligheter att bygga om Västra esplanaden, leda bort tung trafik och därigenom förbättra luftkvaliteten i centrala Umeå.

Att motverka klimatförändringar och dålig miljö är en ödesfråga för mänskligheten. Vi vill att Umeå kommun tar sin del av ansvaret för en ekologiskt hållbar utveckling.

I det nya handlingsprogrammet står det klart att (S) är löntagarnas parti. Under nästa mandatperiod vill (S) säkerställa att det vid Umeå kommuns upphandlingar ställs krav på kollektivavtal samt att kommunen och dess bolag inte använder sig av bemanningsföretag. (S) vill också tillskjuta resurser så att alla tillsvidareanställda ska ha rätt att arbeta heltid. (S) har hittills genomfört detta inom vård och omsorg och vi vill successivt utöka denna reform. Heltidsreformen är en viktig jämlikhets- och jämställdhetsreform. (S) vill också se till att kommunens medarbetare får en tillsvidareanställning så fort som möjligt och att ingen ska behöva vara visstidsanställd mer än ett år. Av handlingsprogrammet framgår att (S) också vill satsa på kompetensutveckling för personalen, att kommunen och de kommunala bolagen erbjuder fler praktikplatser och arbeten som är anpassade till olika funktionsvariationer. (S) vill också öka de fackliga organisationernas förtroendemannatid för att arbeta med arbetsmiljöfrågor. (S) vill också stärka och påskynda etableringskedjan – detta är avgörande för att vi ska klara kompetensförsörjningen och integrationen.

Det socialdemokratiska partiet grundades som fackföreningsrörelsens politiska gren. Jag har själv facklig bakgrund och förstår vikten av att det finns ett parti som står på löntagarnas sida och bedriver en aktiv politik för ett bättre arbetsliv.

När Umeå växer måste rätten till bostad garanteras. Under mandatperioden har byggandet av nya bostäder mer än fördubblats i jämförelse med tidigare mandatperiod. Den årliga byggtakten ligger nu på 1 000 nya bostäder. Socialdemokraternas ambition är att byggandet ska uppgå till 2 000 nya bostäder årligen. Detta ska åstadkommas genom att utveckla samarbetet med aktörer som vill bygga, öka kommunens planberedskap, starta en tomtbank för kommunala behov av färdigplanerad mark och fortsatt se till att handläggningstiden för bygglov är kort. Inte minst äldres behov av bostad måste tillgodoses. (S) vill därför införa en byggbonus för byggande av trygghetsboenden under nästa mandatperiod. (S) vill att det byggs mycket, men byggandet måste också vara socialt och ekologiskt hållbart. Nya bostadsområden ska vara välplanerade, bostadsrätter och hyresrätter ska blandas för att motverka segregation och de offentliga miljöerna ska vara trevliga och trygga.

Rätten till bostad är en grundläggande social rättighet. Vi vill se till att byggandet går tillräckligt snabbt för att tillgodose medborgarnas behov, samtidigt som vi ställer höga krav på social och ekologisk hållbarhet.

När Umeå växer ska det ske med den lilla stadens trygghet i behåll. Grunden för ett tryggt samhälle är att det finns en välfärd att lita på, att människor har arbete och möjlighet till utbildning och meningsfull fritid. Det behövs också förebyggande och socialt arbete mot brott och otrygghet. Under nästa mandatperiod vill (S) därför öka stödet till tjej- och kvinnojourerna, stärka och utveckla Centrum mot våld, starta ett kommunalt skyddat boende och i kommunens skolor arbeta med att motverka skadliga maskulinitetsnormer. (S) vill ha ett fortsatt tätt samarbete med förenings- och näringsliv i det förebyggande arbetet. Vi sätter tryggheten framför skattesänkningar.

Detta är ett axplock av den politik vi går till val på. Årsmötet tog sin tid med långa diskussioner – men det var det verkligen värt, när vi nu har kunnat lägga fast goda mål och visioner för framtidens Umeå!

bilden

Årsredovisning Umeå kommun

Av , , Bli först att kommentera 6

Kommunfullmäktiges möte pågår för fullt och just nu avhandlas Umeå kommuns årsredovisning. En mycket glädjande nyhet, som jag vill notera omedelbart, är att sjukskrivningstalen inom Umeå kommun har gått ned. Vi måste dock fortsätta att arbeta målinriktat för att de ska minska ytterligare.

Vi kan också konstatera att Umeås tillväxt är fortsatt stark och kommunens ekonomi är på rätt väg. De senaste åren har underskott vänts till överskott. 2015 var resultatet –42 mnkr. 2016 vändes detta till 85 mnkr. För 2017 är det resultatet 259 mnkr. En god ekonomi är en grundläggande förutsättning för att vi ska klara utmaningarna för vår växande kommun. Det går bra för Umeå och kommunen presterar väl på flera områden.

Ett kvitto på detta fick vi när vi 2017 utsågs till årets superkommun av tidningen Dagens Samhälle. Utmärkelsen baseras på attraktivitet mätt i inrikes flyttnetto, hur många som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet, hur bra det går för den kommunala ekonomin, kommunens kultursatsningar och antal företag i kommunen.

Vad gäller kultursatsningar kan vi med glädje konstatera att Umeå satsar omkring 50 procent mer på kulturen än jämförbara kommuner. Ett rikt och levande kulturliv är en viktig del i varför Umeå är en trevlig kommun att bo och verka i. Under 2017 ökade Umeås befolkning med 2 188 personer, vilket är ett positivt steg på vägen mot kommunfullmäktiges mål om 200 000 medborgare år 2050. Med en växande befolkning ställs höga krav på den kommunala servicen. Det sker också demografiska förändringar som innebär att de yngre och äldre åldersgrupperna ökar i förhållande till den övriga befolkningen. Detta innebär att de verksamheter som ska tillgodose dessa ålderskategoriers behov måste prioriteras. I det ligger att satsa på bland annat skola samt barn- och äldreomsorg. För att klara detta måste den höga tillväxttakten och den höga byggnadstakten bejakas. Bostadsförsörjningen måste säkras.

Vad gäller bostadsbyggandet så motsvarar det nu rekordåren under början av 90-talet. Omkring 1 000 nya bostäder tillkom under 2017 och under 2018 har hittills nästan 2 000 bostäder fått startbesked. Umeå kommun har den högt ställda ambitionen om en planberedskap på 2 000 nya bostäder årligen. Vår utmaning ligger i att presentera mer byggklar mark och fortsatt hålla korta handläggningstider för bygglov. I det sistnämnda hänseendet har kommunens personal gjort ett enastående arbete. Handläggningstiderna för bygglov i Umeå är nu bland de lägsta i riket, med ett snitt på drygt tre veckor.

Umeås näringsliv uppvisar också en positiv utveckling, med många växande företag och god lönsamhet. Sedan en tid tillbaka tillkommer 1 100 nya arbetstillfällen i Umeå per år. De senaste åren har tillväxten varit hög i näringslivet, både vad gäller förädlingsvärde (32 procent), anställda (17 procent) och företag (36 procent). Umeå utmärker sig med en högre tillväxttakt än riket överlag och ligger i topp bland Sveriges kommuner. Näringslivet fortsätter att ge höga betyg till Näringslivsservice vid Umeå kommun. Betyget för kontorets förmåga att sköta kontakterna med Umeås företag har stadigt legat mellan 5 och 6 på en 6-gradig skala. Sammantaget visar detta på ett gott företagsklimat som fortsatt måste bejakas.

Umeås tillväxt ska ske på ett hållbart sätt, precis som slås fast i den strategiska plan som beslutats av kommunfullmäktige. Umeå har Sveriges snabbast växande kollektivtrafik och vi är Europas mest cyklande stad. Umeborna visar därmed att de vill ta ansvar för hållbarhet. Under 2016 beviljades också flera stora projektansökningar, för projekt som pågår alltjämt. Dessa projekt (bland annat Stadsmiljöavtalet, RUGGEDISED och Den koldioxidsnåla platsen) syftar till att stärka en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Det är framöver viktigt att vi är politiskt överens i flera stora frågor, till exempel översiktsplanen, så att vi får en långsiktig stabilitet i kommunens utveckling.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,
Samtyckeslag

Äntligen skarpt förslag på samtyckeslag!

Av , , Bli först att kommentera 0

Efter de senaste årens debatt om behovet av att modernisera sexualbrottslagstiftningen har nu den socialdemokratiskt ledda regeringen (äntligen!) lagt ett skarpt förslag på området (prop. 2017:18:177). Den nya lagstiftningen syftar till att tydligt signalera att sexuellt umgänge ska bygga på frivillighet och samtycke. Förslaget innebär att:

  • Gränsen för straffbar gärning ska gå vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte. Det ska inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för till exempel våldtäkt.
  • Det införs ett särskilt oaktsamhetsansvar för vissa allvarliga sexualbrott.
  • Minimistraffet för grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjs från fängelse i fyra år till fängelse i fem år.
  • Vid bedömningen av om bland annat ett våldtäktsbrott är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen med hänsyn till offrets låga ålder visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
  • Det straffrättsliga skyddet vid sexualbrott mot barn stärks vid oaktsamhet hos gärningsmannen i fråga om barnets ålder.
  • När en förundersökning avseende ett sexualbrott har inletts eller återupptagits ska anmälan om målsägandebiträde göras omedelbart, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde.

Det rör sig med andra ord om ganska stora förändringar för att stärka skyddet mot sexualbrott, stärka målsägandens rättigheter och för att lagstiftningen ska avspegla det självklara att allt sexuellt umgänge ska bygga på frivillighet. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. 

Lunchmöte på Öppen Gemenskap

Av , , Bli först att kommentera 3

I går deltog jag vid ett lunchmöteÖppen Gemenskap i Umeå, tillsammans med Andreas Lundgren (S), ordförande för individ- och familjenämnden.

Det var ett av de bästa möten jag haft på länge!

Jag fick delta i många fina samtal om politik med mötesdeltagarna och ta del av viktiga synpunkter på hur vi bäst utvecklar vår kommun.

Jag fick bland annat en fråga om hur vi socialdemokrater ser på nätläkartjänster. Generellt sett är vi positiva till teknikutveckling inom vården, på de områden det kan ske utan att äventyra patientsäkerheten. Vi är dock kritiska till privata aktörer som förbrukar det offentligas resurser på ett oansvarigt sätt.  Det handlar helt enkelt om hur man implementerar tekniken. Den ska inte implementeras för att få så många ”kunder” som möjligt, utan för att se till att vården fungerar bättre, blir mer tillgänglig och effektiv. Detta tangerar debatten om vinster i välfärden, där vi socialdemokrater vill ha tydligare regler och begränsningar av vinstuttag.

Öppen Gemenskap är en ideell förening som bedriver social verksamhet för utsatta människor. De har varit verksamma sedan 1972 och bedriver i dag bland annat ett öppet hus, cykelverkstad, en kvinnojour med skyddat boende och ett akutboende. Deras arbete är en omistlig del i att skapa social trygghet i Umeå.

Därför är vi glada att från kommunens sida kunna stötta verksamheter som Öppen Gemenskap ekonomiskt. Det är många gånger viktigare än skattesänkningar. 

newspaper-3208823_960_720

Svar till Edward Riedl (M)

Av , , 6 kommentarer 10

Edward Riedl har i dag en debattartikel i Folkbladet där han säger sig bemöta mitt tidigare debattinlägg angående Moderaternas drev i sociala medier mot en av kommunens tjänstepersoner.

I artikeln anklagas jag för att vilja förskjuta debatten från sakfrågan. Det är helt felaktigt.

Jag har med anledning av Moderaternas filmer tagit debatten om trygghetsfrågorna här på bloggen vid två tillfällen [1] [2], men också i en debattartikel i Västerbottens-Kuriren. Jag har dessförinnan under våren medverkat vid en presskonferens tillsammans med Polismyndigheten angående de riktade trygghetsskapande insatser vi sjösatt inom ramen för UmeBrås verksamhet.

Varken Riedl eller Moderaterna har fullt ut bemött de argument jag framfört här på bloggen eller i debattartikeln. De känner till sitt eget track record och vet att deras skattesänkningar skulle drabba det förebyggande arbetet hårt.

Tack vare det myndighetsöverskridande samarbetet inom UmeBrå kan vi tidigt upptäcka trygghetsproblem och på kort tid sjösätta riktade insatser. Umeå är en trygg stad och därför agerar vi långsiktigt förebyggande men också snabbfotat med särskilda insatser när nya problem uppdagas – för att Umeå ska kunna växa med tryggheten i behåll.

Edward Riedl känner väl till detta, eftersom hans partikamrat sitter i UmeBrås styrgrupp, men väljer ändå att förmedla den falska bilden av att vi står handfallna i Umeå.

Det gör vi inte. Vi tar de problem som faktiskt förekommer på allvar och har satsat på en särskild aktivitetsplan med vetenskaplig förankring för att möta upp dessa.

Riedls falska retorik är bekymmersam och vittnar om att Moderaternas kampanj handlar mindre om omsorg om umeborna och mer om att försöka plocka politiska poäng med skrämselpropaganda. 

Moderaternas trovärdighet i trygghetsfrågorna får anses ha sjunkit kraftigt sedan de, mot polisens inrådan och i strid med tillgänglig kunskap, väljer att sprida alarmism och rädsla i en kommun som är trygg och har ett effektivt brottsbekämpande arbete från polisens sida och ett effektivt förebyggande arbete från kommunens och andra myndigheters sida.

Vill Moderaterna återfå trovärdighet i dessa frågor bör de återgå till en konstruktiv diskussion om hur vi bäst löser Umeås utmaningar och överge sin enögda skattesänkarpolitik som skulle slå oerhört hårt mot det förebyggande arbetet. 

Riedl framhärdar också att Moderaterna inte gör annat än att presentera fakta om situationen i Umeå. När det gäller kriminalstatistik så vet Edward Riedl lika väl som alla andra att just anmälningsfrekvens är svårtolkad materia och generellt sett inget gott underlag för att dra slutsatser om faktisk brottslighet.

Därför finns experter, forskare och myndigheter som analyserar många olika datakällor fortlöpande för att få en så sanningsenlig bild som möjligt. I UmeBrå har vi informationsutbyte med Polisen för att snabbt få koll på läget.

I Moderaternas filmer kan man också se hur de i vissa fall använder godtyckliga mätpunkter för att framställa ökningar av anmälningar som större än de faktiskt är över tid.

Moderaterna är under alla omständigheter inte mer auktoritativa uttolkare av kriminalstatistik än meriterade forskare.

Det var för övrigt just när kriminologen Tage Alalehto avfärdade Moderaternas skrämselpropaganda som Moderaterna i sociala medier började spåra ur i diskussionen.

När en tjänsteperson från Umeå kommun senare berättade om kommunens arbete med trygghet och den bild UmeBrå har av trygghetssituationen på grundval av den kunskap man samlat in, valde Edward Riedl – inte jag – att förskjuta diskussionen ytterligare genom att gå till personangrepp istället för att diskutera i sak.

Jag är alltså beredd att ta diskussionen om trygghetsfrågorna varje dag i veckan. I Umeå kommun har vi ett välfungerande samarbete i UmeBrå och vi satsar på förebyggande arbete. Moderaterna har genom sin politik i flera fall velat slakta det förebyggande arbetet. De vet att de inte har något att erbjuda och hemfaller därför till skrämselpropaganda.

Vi har härutöver en socialdemokratiskt ledd regering som, vilket jag berört tidigare på bloggen, varit väldigt aktiv kriminalpolitiskt och tagit de problem vi har i storstadsregionerna på allvar.

Men även om jag gärna diskuterar kriminalpolitik och trygghet så innebär det inte att jag tänker vara tyst när Moderaterna smutskastar tjänstepersoner som gör sitt jobb. Det är ett demokratiproblem som i allra högsta grad måste belysas och diskuteras. 

I sin debattartikel påstår Riedl att tjänstepersonen från Umeå kommun valde att ”recensera moderaternas politik”. Den uppfattningen är han tämligen ensam om att ha.

Tjänstepersoner med varierande politisk bakgrund har hört av sig under den gångna veckan och uttryckt stor oro för det debattklimat Moderaterna etablerat i sociala medier. Ingen har upplevt att tjänstepersonen gjort något annat än att förmedla information från sin myndighet.

För egen del är de som hört av sig oroliga för hur de ska kunna nyttja sin demokratiska rätt att ta fritidspolitiska uppdrag, om priset för detta är att hängas ut i sociala medier när man gör sitt jobb. 

Riedl försöker också lägga ut dimridåer när han säger att hans drev i sociala medier handlade om att kritisera media. Till att börja med finns det ingen erfaren publicist som skulle säga att partibeteckning är relevant när en myndighetsföreträdare uttalar sig i tjänsten och inte ger uttryck för ett politiskt ställningstagande. Oavsett så är det upp till de ansvariga utgivarna vid respektive tidning, radiokanal eller TV-kanal att göra dessa bedömningar.

Det allvarliga i sammanhanget är att Riedl iscensätter ett drev mot en tjänsteperson. Att han i ett inlägg på sociala medier försöker ta heder och ära av en myndighetsföreträdare som fullföljt sina arbetsuppgifter och dessutom använder en högst privat bild på denne utan tillåtelse.

Vore Riedls avsikt att lämna synpunkter till media hade han kunnat lyfta på telefonen och ringa de berörda redaktionerna. Det fanns ingen som helst anledning att hänga ut en tjänsteperson, bedriva smutskastning och använda en privat bild på ett förminskande sätt.

Riedl påstår också att avsikten aldrig var att tjänstepersonen skulle behöva frånträda sina ideella uppdrag. Det är inget annat än trams. Om man som tjänsteperson får sin trovärdighet underminerad av ledande politiker, för att man utövar sin demokratiska rätt att engagera sig på fritiden, finns det ju inget annat alternativ än att antingen säga upp sig eller avsluta sina ideella åtaganden.

Detta bekräftas av de tjänstepersoner som hört av sig och uttryckt att de nu är osäkra på om de alls vill ta fritidspolitiska uppdrag efter detta. 

Det är, sammanfattningsvis, djupt bekymmersamt att Riedl i sin debattartikel undflyr ansvar för det inträffade.

Det bådar inte gott att Moderaterna, som tidigare varit måna om ett hederligt debattklimat, nu hemfaller till elaka metoder som äventyrar en god arbetsmiljö och demokratiska rättigheter för kommunens tjänstepersoner. 

etableing-i-skuggan-av-hg-arbetslshet-om-flykting-och-anhriginvandrares-arbetsmarknadsetablering-7-638

I dag firar vi kollektivavtalet och fackföreningsrörelsen!

Av , , Bli först att kommentera 5

I dag firas kollektivavtalets dag, en dag där vi får tillfälle att uppmärksamma hur betydelsefull fackföreningsrörelsen och kollektivavtalen är för att åstadkomma och upprätthålla ett anständigt arbetsliv.

Det finns alla anledning att fira kollektivavtalet. Kollektivavtalet är hörnstenen i den svenska arbetsmarknadsmodell som framgångsrikt lett till stadigt förbättrade villkor för löntagarna. I dag omfattas 90 procent av Sveriges löntagare av kollektivavtal. Utan kollektivavtalen skulle vi ha lägre löner, mindre semester och ett svagare skydd på arbetsmarknaden. För löntagarna innebär kollektivavtalen:

1. Extra semesterdagar. Enligt semesterlagen har man rätt till 25 semesterdagar. De flesta kollektivavtal berättigar till mer än så och innebär i många fall betald semester även under det s.k. intjänandeåret.

2. Ingen lönedumpning. Kollektivavtalen säkerställer att löntagare inte måste bjuda under varandra i konkurrensen om arbeten. Kollektivavtalen förebygger på så vis effektivt lönedumpning.

3. Rätt till övertidsersättning. Det saknas rätt till övertidsersättning i lagstiftningen. Denna rätt tillkommer löntagarna genom kollektivavtalen.

4. Högre pension. Kollektivavtalens bestämmelser som tjänstepension innebär en tryggare ekonomi när man slutar jobba och går i pension.

5. Högre ersättning vid föräldraledighet. Många kollektivavtal ger extra ersättning från arbetsgivaren när man som löntagare tar ut föräldraledighet. Kollektivavtalen ger alltså ett påslag i förhållande till den statliga föräldraförsäkringen.

6. Löntagare blir försäkrade. Utan kollektivavtal behöver inte arbetsgivaren försäkra sina arbetstagare.

Dessa förmåner och av fackföreningsrörelsen hårt vunna framgångar kan dock inte tas för givet. Under den borgerliga regeringen fördes en antifacklig politik som underminerade förutsättningarna för Sveriges löntagare att göra nya landvinningar. Den socialdemokratiskt ledda regeringen bröt med denna politik och tog sitt uppdrag som löntagarparti på allvar. Därför är det av yttersta vikt att vi får en socialdemokratiskt ledd regering även efter nästa val.

På sistone har regeringen genomfört flera viktiga reformer för Sveriges löntagare. Regeringen vill se till att alla som arbetar inom vård och omsorg har rätt till kostnadsfria arbetskläder.

För några veckor sedan lämnade regeringen en remiss till Lagrådet angående ett förslag som går ut på att återinföra rätten till skatteavdrag för fackföreningsavgiften. Detta är i grunden en rättvisefråga. Förslaget ska bli verklighet den 1 juli 2018. Avdragsrätten för fackavgiften avskaffades av den borgerliga regeringen för snart 11 år sedan som en av de moderata ministrarna Anders Borgs och Sven-Otto Littorins första åtgärder vid makten.

För mig som har facklig bakgrund är detta en oerhört viktig reform. Fackföreningarna är och har under det senaste seklet varit en motor i strävan efter jämlikhet och sjysta arbetsvillkor.

Återinförandet av avdragsrätten är en av många delar i den politik socialdemokratin bedriver i syfte att förbättra tillvaron för svenska löntagare – för att stärka rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden. Facklig organisering är en grundbult för den svenska modellen. Utan starka fackföreningar fungerar inte den svenska modellen och utan starka fackföreningar blir löntagarrättigheter i praktiken innehållslösa.

Häromveckan rapporterades också att EU:s medlemslönder (äntligen!) har kommit överens om ändrade regler för människor som jobbar tillfälligt i ett annat land än sitt hemvistland inom EU.

Vi socialdemokrater har länge arbetat för att få det så kallade utstationeringsdirektivet ändrat så att en princip om lika lön införs. Utstationeringsdirektivet reglerar villkoren för arbetare som jobbar i ett EU-land men som också under vissa perioder jobbar i ett annat EU-land. Det kan röra sig om personer som jobbar inom exempelvis transportnäringen eller på byggarbetsplatser i ett annat land än sitt hemland.

Den fria rörligheten inom EU är i grunden bra. Men den kan inte tillåtas leda till social dumpning och sämre arbetsvillkor. Det nya direktivet som nu förhandlats fram, efter påtryckningar från bland annat den svenska regeringen och socialdemokratiska EU-parlamentariker, innebär att lika lön och ersättningar ska gälla både svensk och utländsk arbetskraft.

När man arbetar i Sverige ska man ha en sjyst lön, oavsett om man kommer till Sverige som byggnadsarbetare från Polen eller bor och jobbar i Sverige!

I de fackliga frågor blir skillnaderna i svensk politik särskilt tydliga. Socialdemokratin ger inte vika i sitt försvar av den svenska modellen och svenska löntagares rättigheter. De borgerliga, tillsammans med Sverigedemokraterna, har en uttalat anti-facklig hållning och föreslår förändringar som handlar om att försvaga fackföreningsrörelsen. Oavsett om man röstar på Moderaterna eller SD så är resultatet detsamma – en politik som handlar om sänkta löner, minskad facklig organisering och försvagat skydd för enskilda löntagare i den svenska lagstiftningen.

Socialdemokraterna vill höja habiliteringsersättningen

Av , , Bli först att kommentera 0

I slutet av förra veckan kunde vi dela med oss av den glädjande nyheten att vi socialdemokrater kommer att lägga ett förslag i individ- och familjenämnden om att habiliteringsersättningen ska höjas för personer som deltar i daglig verksamhet inom ramen för LSS.

Vi vill att ersättningen höjs från dagens nivå på 30 kronor till 46 kronor. Vår avsikt är att verka för att habiliteringsersättningen fortsatt följer 0,1 procent av prisbasbeloppet, vilket länge har varit ett önskemål från funktionshinderrörelsen.

Andreas Lundgren (S), ordförande i individ- och familjenämnden, berättar mer om förslaget i filmen nedan. Läs gärna hans debattartikel i ämnet i Folkbladet (12/3).

IMG_0211

Umeå kommun klarar jämställdhetsmålet för bolagsstyrelserna

Av , , Bli först att kommentera 0

I samband med internationella kvinnodagen förra veckan skrev jag ett inlägg om den för hela samhället avgörande uppgiften att arbeta aktivt och resultatinriktat mot målet om jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter.

Ojämställdheten i dag består inte minst i en ojämlik fördelning av den ekonomiska makten mellan kvinnor och män.

I börsnoterade bolag i Sverige är endast 29 procent av styrelseledamöterna kvinnor, något som knappast beror på kompetensbrist. Det har snarare att göra med att kvinnor hålls tillbaka av strukturer i samhället som systematiskt missgynnar dem.

I Umeå kommun har vi haft som ambition att aktivt arbeta för jämställdhet i de kommunala bolagens styrelser. Vi arbetar utifrån det mål om minst en 60-40-representation för vardera könet som Sveriges kommuner och landsting uppställt. Därför är det glädjande att vi nu kan konstatera att vi för de av Umeå kommun helägda bolagen uppnått detta mål.

Men som min kollega Emma Vigren (S), ordförande för Umeå kommuns jämställdhetsutskott, framhöll i sin kommentarer till SVT Västerbotten har vi dock fortfarande mycket kvar att göra: ”Det är jättekul att vi kan ha 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna, men man måste ju ändå sikta längre”.

Till skillnad från högern tänker vi inte förhålla oss passiva och hoppas på att jämställdheten uppnås utan målinriktat politiskt arbete. Som vi ser i föräldraförsäkringen skulle det med nuvarande utvecklingstakt ta flera decennier innan ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen uppnås. Det är inte okej. Vi måste med politiken som verktyg aktivt arbeta för att avskaffa orättvisor.