Ökad katastrofmedicinsk beredskap

Av , , Bli först att kommentera 4

Sverige har under lång tid varit förskonat från krig och riktigt allvarliga naturkatastrofer. Men i takt med att klimatet förändras och med tanke på att situationen i vår omgivning kan förändras snabbt, finns såklart goda skäl för oss att se över hur vi ska hantera katastrofsituationer. Regeringen beslutade därför förra veckan att ge Socialstyrelsen i uppdrag att stödja landstingen i deras arbete med katastrofmedicinsk beredskap och planering för civilt försvar inom hälso- och sjukvården.

På senare år har flera utredningar lyft behovet av att stärka traumavården, utveckla och förbättra samordningen mellan landstingen samt att på nationell nivå ansvara för utbildning och övning.

Socialstyrelsen får för uppdragets genomförande använda 4 000 000 kronor under 2018. I uppdraget ingår det att:

• göra en förstudie av vilka kunskapsunderlag som landstingen har behov av som stöd för sin planering. Förstudien ska särskilt fokusera på frågan om förutsättningarna att ta fram kunskap om vårdprinciper i kris och krig utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

• analysera landstingens behov av övnings- och utbildningsinsatser.

• ta fram förslag till upplägg för en utvecklad nationell utbildnings- samt övningsverksamhet för hälso- och sjukvården i frågor som rör katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar.

• beskriva hur de föreslagna övnings- respektive utbildningsinsatserna bör organiseras.

• presentera plan för övnings- respektive utbildningsinsatser för de kommande fem åren (2019–2024). Planerna ska omfatta såväl hälso- och sjukvårdens roll i det civila försvaret som katastrofmedicinska insatser i fredstid, t.ex. terrorismhändelser eller hälsohot.

• stödja landstingen i frågor som identifieras inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om hälso- och sjukvården och civilt försvar.

Uppdraget ska genomföras i samverkan med landstingen och med Sveriges Kommuner och Landsting. Socialstyrelsen ska under arbetet även inhämta synpunkter från Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Polismyndigheten samt Säkerhetspolisen.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2020.

Regeringen har visat föredömlig handlingskraft i att stärka Sveriges försvarsberedskap. Det tycker jag är bra. Under Alliansregeringen blev både det militära och civila försvaret lidande av att statens resurser främst prioriterades till skattesänkningar.