norrbotniabanan

Angående Norrbotniabanans dragning genom Sävar

Av , , Bli först att kommentera 3

Norra Skogsägarnas vice VD Mats Boström har skrivit en debattartikel i VK (16/5) angående dragningen av Norrbotniabanan genom Sävar. Jag skulle vilja nyansera bilden den bild Boström ger av den process som ägt rum och varför Umeå kommun inte ställt sig bakom det norra stationsläge som Boström förordar.

Planeringen av Norrbotniabanan har pågått under flera års tid. Planeringsprocessen har föregåtts av ett utredningsskede under åren 2010-2011 där Trafikverket tog ställning till vilken korridor som skulle förordas för fortsatt planering. Under utredningsskedet diskuterades de viktigaste målpunkterna längs sträckan. Sävar såg, som är en viktig näringsidkare i kommunen, var en av dessa målpunkter som beaktades. I processen ingick samråd och möjligheter att yttra sig över planeringen, även för Sävar Såg.

Arbetet har därefter fortlöpt och Trafikverket gör nu en järnvägsplan för sträckan. Inför detta arbete har kommunen gjort en utredning som underlag för en fördjupad översiktplan.

Ett centralt stationsläge förordas av Umeå kommun efter en sammanvägning av många olika faktorer. De samlade skälen framgår av dokumentet Fördjupning för Sävar, samrådshandling maj 2018. Låt mig återge några av de skäl som vägts in.

Ett centralt stationsläge möjliggör utveckling av ett attraktivt centrumstråk med bostäder och verksamheter mellan befintligt centrum och framtida resecentrum, vilket ger liv, rörelse och ökad trygghet åt stationsområdet samtidigt som det ger förutsättningar för service vid resecentrum och därmed underlättar vardagslivet för de som pendlar. Det är viktigt att komma ihåg att Norrbotniabanan syftar till att både tillgodose intresset av bättre godstransporter och persontransporter samt övergripande tillväxtambitioner.

Ett centralt läge innebär det största resandeunderlaget utifrån dagens förutsättningar med 2 000 boende, 650 arbetsplatser och i princip all offentlig och kommersiell service i Sävar inom gångavstånd på 1 km. Två tredjedelar av dagens invånare kommer att nå resecentrum inom 1 km medan i princip samtliga kommer att kunna nå det inom 2 km, med ett centralt läge.

En dragning av Norrbotniabanan nära Sävar centrum möjliggör en fortsatt hållbar utveckling av Sävar i linje med kommunens planförslag där Sävar på lång sikt kan växa med uppemot 6 000 nya invånare inom ett cykelavstånd på 2 km från stationsläget. Cirka hälften av de nya invånarna kommer att ha gångavstånd till stationsläget som är kortare än 1 km.

Den alternativa dragningen av järnvägen till norr har övervägts men Umeå kommun har inte valt att förorda denna. Det skulle innebära att det omtyckta idrottsområdet med Skogvallens IP och motionsspår inte skulle kunna ligga kvar. Samtidigt skulle det ha negativ påverkan på Pålböleområdets öppna odlingslandskap som har höga ekologiska värden och högt rekreationsvärde.

Ett nordligt stationsläge skulle också innebära ett sämre resandeunderlag med cirka 500 färre boende och 300 färre arbetsplatser inom 1 km jämfört med ett centralt stationsläge. Det innebär också ett långt avstånd mellan resecentrum och befintligt centrum, vilket gör att det inte finns någon service i närområdet att bygga vidare på.

Det är svårt att utveckla bostadsbebyggelse i närheten av ett resecentrum i nordligt läge. En stor markyta utgörs i dag av industriverksamheter, bland annat Sävar Såg. Att etablera bostäder i närheten av detta verksamhetsområde skulle hämma verksamheternas möjligheter att fortsätta utvecklas, samtidigt som det inte skulle bli goda boendemiljöer. En stor del av området norr om stationsläget utgörs också av riksintresseområde för rennäring och bostadsbyggande i området skulle försvåra för rennäringen. Samma område utgörs också av Sävaråsen – en viktig grundvattenresurs för ett växande Sävar.

När det gäller den här typen av avvägningar så är de aldrig lätta och jag respekterar de invändningar Boström framställer. Som kommun måste vi göra en sammanvägning av många olika faktorer för att landa i bästa möjliga alternativ.

Min förhoppning är dock att det ska gå att föra produktiva samtal framöver för att hitta andra lösningar som så bra som möjligt tillgodoser Sävar Sågs behov – de är en viktig aktör i Sävar och ska givetvis värnas. Det har kommit till min kännedom att Sävar Såg inom kort ska träffa Trafikverket igen. Min förhoppning är att deras önskemål, förslag på lösning och finansiering framkommer tydligt då.

 

Stora satsningar på boenden för äldre

Av , , Bli först att kommentera 3

Vi inför även en byggbonus för privata aktörer, för att uppmuntra dem att bygga boenden för äldre. Rösta på oss i september för en fortsatt stark äldreomsorg!

Bli först att kommentera
DELNINGSBILD-24-maj-viktigaste-argumenten

I dag kan vinstjakten stoppas!

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag röstar riksdagen om Socialdemokraternas förslag till att stoppa vinstjakten i välfärden. Detta är en viktig dag. Tyvärr har Moderaterna och Sverigedemokraterna aviserat att de kommer att rösta NEJ till förslaget. SD sviker därigenom sina väljare, som man lovade att agera mot vinstuttagen. Men efter att ha smörjts av näringslivets lobbyister svängde SD. Det bevisar än en gång att SD är ett högerparti som inte företräder vanligt folks intressen. Jag har sagt det förut, och min tes stärks än en gång; en röst på SD är en röst på M och vice versa.

Hur föreslås vinstjakten stoppas?

I propositionen, alltså lagförslaget som regeringen överlämnat till riksdagen att rösta om, föreslås ett särskilt tillstånd att ta emot offentliga medel. Tillståndet inbegriper i huvudsak följande:

  • En vinstbegränsning som innebär att tillåtet rörelseresultatet högst får uppgå till statslåneräntan plus sju procentenheter av det operativa kapitalet. Resultat därutöver ska återföras till verksamheten. Förslaget omfattar verksamhet som bedrivs enligt skollagen, socialtjänstlagen samt LSS.
  • Privata medel ska separeras från offentliga genom krav på att verksamheterna bedrivs i olika juridiska personer. Syftet är att kunna följa de offentliga medlens användning och att dessa inte används till att finansiera privat finansierade tjänster. Ex. när detta kan vara aktuellt är när företag som bedriver hemtjänstverksamhet även erbjuder RUT-tjänster.
  • Förbud mot värdeöverföringar som exempelvis icke-marknadsmässiga löner eller hyror.
  • Möjlighet finns att föra över outnyttjat vinstutrymme maximalt tre år framåt i tiden.
  • Sanktioner kan riktas mot juridiska personer som bryter mot reglerna och tillståndet kan återkallas.

Förslaget har tagit sikte på att skattemedel i större utsträckning ska stanna i välfärden, men tillåter ett rörelseresultat i förhållande till det operativa kapitalet som motsvarar den marknadsmässiga kapitalkostnaden i tjänstesektorn över tid. Den tillåter en rimlig ersättning utan möjlighet att göra övervinster.

Varför är detta viktigt?

Det finns många goda skäl till att detta är ett viktigt lagförslag. Årligen försvinner åtskilliga miljarder från välfärden som tas ut i privata vinstuttag och hamnar på konton i skatteparadis. Situationen i Sverige är extrem. Till exempel är Sverige det enda land i världen där skattefinansierade friskolor kan ta ut obegränsat med vinster. Detta är extremt och något vi måste göra något åt. Vi ser också att det är personalen, eleverna och patienterna som hamnar i kläm när vinsterna ska maximeras. Privat äldreomsorg har lägre bemanning i snitt än kommunal äldreomsorg. På friskolor är snittlönerna för lärare, rektorer och annan personal flera tusenlappar lägre i genomsnitt, jämfört med kommunala skolor.

Välfärden står inför stora utmaningar och då måste vi hushålla med resurserna och se till att de används för det de är avsedda för. Då är det inte rimligt att det saknas begränsningar för vinstuttaget. Välfärden är ingen fabrik där man kan göra hur stora produktivitetsvinster som helst utan att kvalitén äventyras. Mänsklig närvaro, tid för patienter och äldre, kan inte rationaliseras bort till förmån för privata vinster. Då sargas välfärden.

7 av 10 svenskar vill att vinstjakten ska stoppas!

De viktigaste argumenten för vinstbegränsning kan sammanfattas enligt följande.

  1. Våra gemensamma skattepengar ska gå till att göra skolan och omsorgen bättre. Välfärden är till för våra barn, elever och brukare – inte för att berika ägarna.
  2. En majoritet av Sveriges befolkning vill stoppa vinstjakten i välfärden.
  3. Vinstjakten kan försämra välfärdens kvalitet. Felaktiga drivkrafter kan leda till konkurser när lönsamheten försämras eller allt för mycket pengar lämnat verksamheten, glädjebetyg för att locka till sig elever, lägre lärartäthet och lägre löner. Det leder också till lägre bemanning i äldreomsorgen, och till otryggare anställningar för personalen.
  4. Vinstjakten lockar extremt oseriösa och ibland kriminella aktörer till välfärden, för att tjäna helt andra syften än att skapa god verksamhet för brukare. Därför ska vinstjakt inte vara drivkraften i välfärden och oseriösa och kriminella aktörer avvisas.

I dag kommer jag att hålla tummarna för att regeringens förslag går igenom riksdagen!

Äldres hälsa och välbefinnande måste gå före skattesänkningar

Av , , Bli först att kommentera 2

Socialdemokraterna går till val på att bygga ett Sverige som är starkare och tryggare. Ett samhälle som tillvaratar varje medborgares rätt till ett gott liv. I ett sådant samhälle ska våra äldre medborgare kunna finna gemenskap i föreningslivet och de äldre som har hemtjänst ska kunna få hjälp av personal som de känner.

I Umeå har vi äldrenämndens verksamhet genomfört rätt till heltid under mandatperioden. Detta har ökat kontinuiteten i vården, vilket såklart är en viktig faktor för att våra äldre ska känna trygghet i den omvårdnad de erhåller. Heltidsinförandet har också stärkt personalens ställning vilket så klart renderar i en bättre service för de äldre. När personalen har goda förutsättningar kan de också göra ett bättre jobb!

Det blir allt fler äldre i Sverige och många pensionärer lever aktiva liv. Faktum är att svenska pensionärer är friskast i hela EU. Samtidigt känner sig över en fjärdedel av alla över 65 år ensamma och var tionde visar tecken på depression. Ofrivillig ensamhet medför risk för isolering, nedsatt hälsa och sämre livskvalitet. Att bryta ensamheten bland äldre är angeläget för oss socialdemokrater.

Detta är ett problem som vi identifierat och verkat mot lokalt, även om det finns mycket kvar att göra. Ett exempel på arbetet för bättre livsvillkor för äldre är samverksanshuset Nordstjärnan som inhyser både ett vård- och omsorgsboende och en förskola. Husets gemensamma ytor öppnar upp för samverkan och gemenskap mellan äldre och barn.

På entréplanet finns ett torg med café och scen där barnen och de boende kan delta i gemensamma aktiviteter som vernissager, storsjung eller luciatåg. Förskolans ateljéer kan användas av både barnen och de äldre.

På gården finns ett växthus som alla ska kunna ta del av. Tanken är att barnen ska så och sköta växterna och när barnen har sommarlov ska de äldre vattna dem. Huset har även en vinterträdgård med möjlighet till odling vintertid.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har å sin sida stärkt äldres ekonomi och gjort stora investeringar i vård och omsorg för äldre. Nu vill vi gå vidare med konkreta förslag på hur vi bygger ett starkare samhälle med mer trygghet och gemenskap för äldre. Det här är en del i det största trygghetsprogrammet i modern tid som Socialdemokraterna går till val på.

Förslagen i korthet:

· Livslångt idrottande och friluftsliv – en folkhälsosatsning för äldre

· Handslag med föreningslivet för att bryta äldres isolering

· Fast omsorgskontakt – ordning och reda i hemtjänsten

Att satsa på våra äldre måste gå före stora skattesänkningar för de med höga inkomster. Alla ska kunna åldras tryggt och värdigt i Sverige och Umeå! 

 

32821350_10156210378055281_5925314741005189120_n

Ungas psykiska hälsa måste prioriteras!

Av , , Bli först att kommentera 1

I ett gott samhälle ska unga människor snabbt få hjälp med psykiska besvär. De senaste åren har psykisk ohälsa bland unga ökat kraftigt. Detta är ett samhällsproblem som måste tas på största allvar!

Den som gått ut skolan ska ha fått en utbildning – inte obehandlad ångest, depression eller utmattningssyndrom. Barn och ungas psykiska hälsa är en högt prioriterad fråga för oss socialdemokrater. En fråga som vi prioriterar framför skattesänkningar varje dag i veckan. De unga är vår framtid. Deras framtid ska inte behöva grusas av att inte ha fått den hjälp man behöver.

Vi måste alla vara självkritiska. Ökningen av ungas psykiska ohälsa har skett över flera års tid och vi måste alla reflektera över orsakerna till detta. De senaste trettio åren har psykisk ohälsa bland tonåringar fördubblats. Varannan 15-årig tjej och nästan var tredje 15-årig kille har återkommande flera besvär som sömnsvårigheter, ont i magen eller nedstämdhet

Det är en fråga samhället måste agera mot på många olika sätt. Vi måste ha en fungerande sjukvård och en bra skola. Unga ska inte behöva känna orimlig stress inför sin framtid och inträdet på arbetsmarknaden. De måste veta att man får nya chanser om man skulle ha en tuff tid och inte lyckas med alla sina åtaganden.

Vi måste också betänka hur vi behandlar våra barn och unga, vilka krav och ideal vi förmedlar till dem och hur vardagens påfrestningar gestaltar sig på ett sätt som skapar slitningar och psykisk ohälsa för många unga.

Detta är under alla omständigheter en utveckling vi måste ta på allvar.

I Västerbotten har vi det senaste året lyckats kapa köerna till Barn- och ungdomspsykiatrin rejält. Vi är på rätt väg, men vi är inte i mål än.

Samhället ska vara som starkast och erbjuda stöd när individen är som svagast. Därför har vi socialdemokrater i regeringsställning också dubblerat satsningarna på psykisk ohälsa.

Det gläder mig att mitt parti för ett par veckor sedan presenterade en kraftsamling mot ungas psykiska ohälsa med bland annat följande innehåll:

• Alla ska få vård utan väntan

• Det ska finnas möjlighet till stöd direkt i mobilen

• Rätt stöd och snabb hjälp vid självmordstankar

• Elevhälsan ska ha verktyg för att upptäcka elevers psykiska ohälsa

Detta arbete måste få fortsätta. Men då måste vi prioritera resurserna till att kämpa för barn och ungas psykiska ohälsa – inte till att sänka skatten för de med höga inkomster.

sunset-1021083_960_720

Hela Umeå ska leva!

Av , , Bli först att kommentera 1

En livskraftig landsbygd är avgörande för att Umeå kommun ska vara en attraktiv kommun att bo i.

En mångfald av boendeformer och boendemiljöer är viktigt för kommunens fortsatta utveckling. Centrala Umeå gynnas av en god utveckling på landsbygden och landsbygden gynnas av att centrala Umeå växer. Denna växelverkan mellan stad, tätorter och landsbygd skapar förutsättningar för ett vitalt näringsliv, infrastruktursatsningar och en variation av goda livsmiljöer.

Satsningar på att vidareutveckla företagsamhet och engagemang är viktigt för att öka attraktionskraften på landsbygden. Umeå landsbygd är en stadsnära landsbygd och befolkningen på landsbygden ökar i dag i samma takt som stadens.

Detta är resultatet av en aktiv politik och lokalt arbete för att se till att hela kommunen kan växa på ett hållbart sätt mot målet om 200 000 invånare år 2050. Landsbygdens utveckling är en prioriterad fråga för oss Socialdemokrater.

Socialdemokraterna har under mandatperioden utvecklat samverkan med byar och nätverk på Umeå landsbygd. Denna samverkan har skett bland annat vid utbyggnaden av fibernätet på kommunens landsbygd samt vid samrådsförfarandet för översiktsplanen.

Socialdemokraterna har under mandatperioden arbetat med att utveckla det tematiska tillägget för landsbygden i kommunens översiktsplan. Syftet är att skapa förutsättningar för en positiv utveckling på landsbygden. I tillägget behandlas bland annat hur marken ska användas för att bäst värna landsbygdens utveckling. Även strategiska frågor rörande exempelvis vägar, naturresurser och bostadsbyggande behandlas.

Socialdemokraterna ser positivt på utvecklingen i alla delar i kommunen och vi har därför ställt oss bakom att fler stråk som går till och från staden, via landsbygden, ska ses som tillväxtstråk. Ett exempel på detta är Sävaråstråket.

Att beteckna ett stråk som ett tillväxtstråk innebär att kommunen markerar att man ställer sig positiv till större etableringar och bebyggelseutveckling. Detta innebär större möjligheter för olika aktörer att investera i landsbygden och öppnar upp för investeringsmedel för den som vill bygga nytt på landsbygden.

Det samarbete som har inletts med Bygderådet har utmynnat i en överenskommelse tecknad 2018-01-25 med beteckningen Samverkansmodell för landsbygdsutveckling. Samverkansmodellens syfte är att göra landsbygden attraktiv genom att stödja lokala aktiviteter inom miljö, kultur, rörliga friluftslivet, sevärdheter, upplevelser och utveckling av lokalt näringsliv.

Samverkansmodellens mål är att med självständiga byar och grupper driva lokal utveckling på landsbygden ur ett underifrånperspektiv.

Ideella föreningar som utarbetar lokala byaplaner samt bedriver verksamhet på Umeå landsbygd inom området lokal utveckling och är registrerade i kommunens föreningsbyrå, kan söka stöd från Umeå kommun.

Syftet med stödet är att ge ideella föreningar på Umeå landsbygd större möjlighet att jobba med utvecklingsfrågor, initiativ och aktiviteter som bidrar till lokalt ledd utveckling.

Stödet ges till initiativ, projekt och aktiviteter, och insatserna ska bidra till uppfyllelse av målsättningarna för hållbar landsbygdsutveckling i Umeås översiktsplan.

Vi har under mandatperioden förstärkt arbetet med landsbygdsutveckling genom ett Landsbygdsutvecklingsråd. I rådet ingår valda politiker och företrädare för Bygderådet Umeå.

 

Åren 2019 – 2022 går vi vidare!

 

Vi Socialdemokrater vill att hela Umeå ska växa så att varje invånare i kommunen ges bättre möjligheter att växa och förverkliga sina drömmar. Detta är dock inget som sker av sig själv. Det kräver politiska prioriteringar.

För att Umeå som helhet ska fortsätta utvecklas behöver såväl landsbygd, tätorter som staden utvecklas. Närheten till god välfärd och bra service skapar trygghet, detta måste finnas i hela kommunen.

Vi ska arbeta med strategier för byarnas utveckling för att säkerställa att byaskolorna, och annan samhällsservice, kan hålla hög kvalitet och finnas kvar.

Vi ska sätta upp mål för att bostäder byggs i varje del av kommunen, skapa förenings- och aktivitetslokaler i tidigare kommundelskontor samt andra underutnyttjande kommunala byggnader i byar och samhällen.

Kultur-, idrotts- och föreningslivet fyller Umeå kommun med liv. Utan en stark ideell sektor, idrott och levande kultur hade staden, kommundelarna och landsbygden varit mycket fattigare, tråkigare och mindre trygg.

Vår politik syftar till att skapa goda förutsättningar för människors arbete, kreativitet och företagande i hela kommunen.

Framväxten av små, medelstora och stora företag i såväl staden, de tre tätorterna som på landsbygden är också viktig för att vi ska få en arbetsmarknad med en bredd. Särskilt stöd ska ges till sociala företag.

Att välfärd ägs och drivs gemensamt eller utan vinstintressen är viktigt för att öka det demokratiska inflytandet och för att säkerställa att resurser fördelas efter behov. Tillgången till hemtjänst, vård och omsorg ska utvecklas i hela kommunen.

En likvärdig skola är en skola och förskola som finns tillgänglig i hela kommunen. Vi vill värna närhetsprincipen där alla elever ska ha möjlighet att gå i en skola i sitt närområde.

Det innebär också att vi måste arbeta med strategier för byarnas utveckling så att byaskolorna kan hålla hög kvalitet och finnas kvar.

När Umeå växer ska hela Umeå växa. För att klara det och för att bygga bort bostadsbristen behövs byggklar mark för nya bostäder, företag och andra verksamheter i såväl tätorterna, på landsbygden, i stadsdelarna som i centrala Umeå.

Anpassade boendeformer för äldre behöver byggas i alla delar av kommunen. Därför vill vi införa en byggbonus på 2 miljoner kr till de som bygger trygghetsboenden.

AB Bostadens roll är att säkerställa att det byggs för alla invånares sociala bostadsbehov.

Att hyresrätter kan erbjudas på landsbygden, att det byggs såväl i låg- som i högkonjunktur och att det byggs även för kommunens eget behov av bland annat vård- och omsorgsboenden och förskolor är en del i det.

Socialdemokratisk kulturpolitik går ut på att göra kulturens olika uttrycksformer tillgängliga för alla invånare i kommunen. Och den syftar till att stimulera till eget skapande och mer kulturell delaktighet.

I vårt kulturliv har biblioteken och bokbussen en central roll. De är naturliga mötesplatser för kultur och möten mellan människor.

Socialdemokratin vill skapa ett verkligt kunskapssamhälle, byggt på bildning och utbildning, öppet och tillgängligt för alla på lika villkor. I en sådan strävan ingår naturligt folkbildningen med bland annat studieförbund och folkhögskolor och stödet till dessa.

Föreningsliv för barn- och unga behöver ett bidrag till sin verksamhet för att motverka ekonomiska hinder och kommersialisering. Föreningsstödet ska fördelas med jämlikhet och jämställdhet som ledstjärnor i hela kommunen.

Vi behöver utveckla kollektivtrafiken ytterligare för att minska bilberoendet. För att öka möjligheterna och göra det enklare att resa kollektivt i alla delar av kommunen vill vi undersöka möjligheterna att all kollektivtrafik inom kommunen bör organiseras med ett gemensamt biljett- och taxesystem för hela kommunen.

Kommunens upphandling ska premiera ekologiskt, när- och säsongsodlat samt djurskydd.

Detta är ett axplock av vad vi vill genomföra den närmsta mandatperioden. Umeå behöver en politik som verkar enligt devisen ”hela Umeå ska leva”. Jag och mina kamrater i Socialdemokraterna tar denna devis på stort allvar och är fast beslutna om att verka i dess anda.

En god utveckling på landsbygden måste alltid prioriteras framför stora skattesänkningar!

osudden-3382105_1920

Hela Sverige ska leva!

Av , , Bli först att kommentera 4

För Umeå landsbygds och Västerbottens fortsatta utveckling behövs en regering som verkar under devisen ”hela Sverige ska leva”.

Därför gläder det mig att den socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt om kursen i landsbygdspolitiken. Nu genomför man de satsningar som lyste med sin frånvaro under de borgerliga regeringsåren – en passivitet som ledde till att kraften och potentialen i landsbygden och i hela Norrland inte togs till vara.

Regeringen har aviserat att Norrbotniabanan ska börja byggas redan i år. Norrbotniabanan togs bort ur infrastrukturplanen av den borgerliga regeringen – nu har den förts tillbaka dit där den hör hemma. Norrbotniabanan kommer att bli en tillväxtmotor och öka friheten för människor i norra Sverige.

Utöver detta har regeringen utökat företagsutlåningen i Norrlandsfonden för att ytterligare förbättra förutsättningarna för näringslivet i norr. Detta lyckades regeringen göra trots motstånd från Moderaterna.

Regeringen har också föreslagit förändringarna i strandskyddsreglerna, för att det i högre utsträckning ska vara möjligt att bygga strandnära i glesbefolkade områden på landsbygden. Det är ett välkommet initiativ!

Med landsbygdspropositionen har regeringen tagit nästa steg i kursomläggningen för landsbygdspolitiken.

Utöver tidigare mångmiljardsatsningar på landsbygden satsar regeringen totalt 1,5 miljarder 2019–2020 och därefter 400 miljoner årligen på att förverkliga merparten av landsbygdskommitténs förslag.

I korthet innebär detta:

Näringsliv och företagande : 430 mkr/år

o Stärkt digitalisering hos företag

Speciellt inom jordbruk, skogsbruk och besöksnäring finns en stor utvecklingspotential kopplat till digitaliseringen.

o Bättre teknikutveckling för landsbygdsföretag

Kontinuerlig utveckling och tillgång till ny teknik är nödvändig för att öka innovationstakten och bättre tillvarata företagens tillväxtpotential.

o Förbättrad möjlighet till finansiering för landsbygdsföretag

Det behövs finansiellt kapital för att landsbygdsföretagen ska kunna starta och växa, samtidigt är detta förenat med risker för kreditinstituten. Därför har regeringen valt att förbättra möjligheterna till finansiering för landsbygdsföretag.

o Förbättra förutsättningar för besöksnäringen

Det går bra för besöksnäringen i Sverige och med rätt förutsättningar kan den växa ännu mer. Det gäller inte minst den landsbygdsanknutna lokala besöksnäringen som ofta är kopplad till upplevelser i vår svenska natur.

Innovation och kunskapsutveckling: 49 mkr/år

o Fler innovativa företag på landsbygden

De företag som har längre till marknader och kunskapsutvecklande aktörer har svårare att få hjälp med att utveckla sina idéer och ta del av ny kunskap. Detta vill regeringen ändra på och utökar därför inkubatorers, science parks och accelerationsmiljöers möjlighet att arbeta med företag i hela landet. Dessutom satser regeringen på att företag ska få resurser att ta in kompetens i företaget.

o Nytt kunskapscentrum på landsbygdsutvecklingsområdet

Forskning och kunskap som finns inom landsbygdsutvecklingsområdet på olika lärosäten runt om i landet behöver samordnas. Därför bildas ett nytt kunskapscentrum.

Utbildning: 44 mkr/år

o Ökade möjligheter till distansutbildning

Valet av bostadsort ska inte vara avgörande för möjligheten att utbilda sig. Regeringen vill utveckla den digitala pedagogiken med särskilt fokus på utbildningsbehovet i landsbygdskommuner.

o Satsning på fjärrundervisning

Att vara barn och landsbygdsbo kan i vissa fall innebära flera timmars resväg till och från skolan varje dag. Regeringen satsar på att underlätta för kommuner att genomföra investeringar för att etablera fjärrundervisning med informations- och kommunikationsteknik.

o Förbättrad kompetensförsörjning på landsbygden

Regeringen kommer analysera inom vilka sektorer som arbetsgivare har svårt att hitta kompetens på landsbygden samt återkomma om lämpliga åtgärder. Den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag om avskrivning av studielån kommer vara ett viktigt underlag i detta arbete.

Boende och transporter: 105 mkr/år

o Enskilda vägar och godstransporter på järnväg

Regeringen tillför extra medel för att rusta upp de enskilda vägarna. En satsning görs också på att förbättra förutsättningarna för hållbara godstransporter på järnväg.

o Utvidgat transportbidrag

Transportbidraget syftar till att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för långa transportavstånd. Transportbidraget görs nu tillgängligt för företag även inom livsmedelssektorn.

Kultur: 22 mkr/år

Landsbygdernas attraktivitet är beroende av att det finns ett utbud av tjänster och upplevelser, inte minst i form av kultur. Därför satsar regeringen på att stärka kulturaktiviteterna i de glesaste områdena men också på ett samlat regeringsuppdrag för att analysera tillgänglighet och deltagande i kulturaktiviteter i Sveriges landsbygder.

Norrlandsstödet: 100 mkr/år i ökning

Regeringen har tidigare beslutat att i år höja stödet till norrländskt jordbruk med 100 miljoner kronor, eller ca 35 procent. Norrlandsstödet, som infördes i samband med Sveriges anslutning till EU, har legat på ungefär samma nivå sedan EU-inträdet 1995. Regeringen har fattat två beslut om att höja stödet under den här mandatperioden, nu med 100 miljoner kronor för 2018. EU-kommissionens beslut att tillåta en högre stödnivå för Sverige träder i kraft 2018 och gäller från 1 januari. Efter höjningen är det totalt tillåtna stödbeloppet på 423 miljoner kronor per år.

Min förhoppning är att vi kan fortsätta på den inslagna vägen efter valet i höst. Vi behöver en Norrlandsvänlig regering som prioriterar landsbygdsutveckling och infrastruktur framför stora skattesänkningar på höga inkomster!