I dag, på årsdagen för novemberpogromerna (eller Kristallnatten som dessa fruktansvärda händelser också brukar kallas) samlades vi på Rådhustorget i Umeå för en manifestation mot antisemitism, rasism och förtryck. En manifestation för människovärdet
Nazitysklands ondska får inte falla i glömska. Det otänkbara kan inträffa igen om vi inte varje dag tar strid för demokrati och alla människors lika värde.
Jag vill tacka alla Umebor som slöt upp vid denna viktiga sammankomst.
Jag hade förmånen att få hålla en appell, som återges nedan, under dagens manifestation.
***
Mötesdeltagare och vänner,
Vi står här av två skäl:
Nazitysklands ondska får inte falla i glömska, en ondska som trappades upp natten mellan den 9 och 10 november 1938
Dagens ökande antisemitism, judehat och rasism får inte stå oemotsagd – oavsett vilket håll det än kommer från.
Denna natt för drygt 80 år sedan genomfördes systematiska våldsaktioner mot judar i Tyskland. Affärer vandaliserades, synagogor plundrades, judar mördades och deporterades till koncentrationsläger. Bara några år senare hade miljoner judar från hela Europa mördats genom den nazistiskautrotningspolitiken.
När vi samlas här i dag är det för att visa vikten av gemenskap, medmänsklighet och solidaritet. Vi minns alla de som fallit offer för antisemitisk förföljelse, antiziganism, homofobi, funkofobi och rasism. Det är genom att gå samman i medmänsklighetens namn som vi kan se till att det otänkbara inte händer igen.
Att vi går samman för människovärdet i dag är viktigare än på länge. Åter igen blåser kalla vindar över Europa. I flera Europeiska länder går partier och politiker till val med en öppet antisemitisk och rasistisk retorik.
Vi ser det i Ungern, vi ser det i Polen, vi ser det i Frankrike, vi ser det i Tyskland och vi ser det i Sverige.
På många håll är säkerhetssituationen för judar och judiska församlingar svår. Enligt EU:s senaste rapport om antisemitism har var fjärde jude i Europa råkat ut för antisemitiska trakasserier under det senaste året och åtta av tio under de senaste fem åren. Mer än var tredje europeisk jude väljer att inte bära judiska symboler av rädsla för att bli angripen. Detta kan vi aldrig acceptera.
I början på oktober sköt en nynazist ihjäl två personer när han gick till attack mot en synagoga i den tyska staden Halle. Det är ett av alltför många exempel under de senaste åren på de blodiga konsekvenserna av antisemitismen.
Antisemitismen och rasismen har normaliserats.
Detta gäller även Sverige. Judar och judiska församlingar i hela landet kan vittna om ett hårdare klimat. I december 2017 gick ett tiotal män till angrepp mot judiska församlingen i Göteborg med brandbomber. Detta är en utveckling vi aldrig kan acceptera.
Samtidigt som det finns mycket att oroas över så finns det anledning att kännas hopp. Runtom i Sverige och Europa anordnas demonstrationer mot rasismen. Människor går samman i föreningar och engagerar sig för att stå upp för demokrati och alla människors lika värde.
Det har nu gått drygt 80 år sedan kristallnatten. Vi vet att historien kan upprepa sig om vi inte är vaksamma. Förändringarna kommer ofta gradvis och vi måste hela tiden, varje dag, agera för att hindra antisemitismen och hatet från att förgifta vårt samhälle. Vi kan inte vänta tills det är för sent.
Det otänkbara kan inträffa igen och det är allas vår uppgift attta strid för ett Umeå, ett Västerbotten, ett Sverige och ett Europa där allas mänskliga rättigheter respekteras.
Ett samhälle där ingen ska känna sig hotad på grund av vilken gud man ber till, var i världen man kommer ifrån, vilken hudfärg man har eller vem man älskar.
Vi ska inte vänta tills det är för sent.
Därför står vi här i dag.
Därför stod vi här i fjol.
Därför kommer vi att stå här nästa år.
