Kategori: Hela Sverige ska leva

Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet!

Av , , Bli först att kommentera 5

Det tål att upprepas. Under regeringsförklaringen i går betonade Stefan Löfven återigen att Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet. Som vi kunnat konstatera är bygget i full gång. Det känns därför tryggt att beskeden upprepas och att vi äntligen är på gång med denna stora och viktiga infrastruktursatsning som kommer att utveckla vår region – och hela Sverige – ekonomiskt, socialt och hållbart.

Förhoppningsvis lyssnade även de moderata riksdagsledamöter som sprider påståendet om att Norrbotniabanan är en bluff. Kanske för att dölja det faktum att det var deras parti som skrotade planerna på järnvägsbygget när de tog makten 2006. Vi får hoppas att det inte blir en repris på detta efter valet nästa år.

Är Norrbotniabanan en bluff?!

Av , , Bli först att kommentera 9

Att Norrbotniabanan är en bluff har i vart fall riksdagsledamoten Edward Riedel (M) påstått senaste månaden. Magstarkt kan tyckas, eftersom det var hans regering som efter valet 2006 tog bort järnvägen ur den nationella infrastrukturplanen.

Ni hörde rätt. Den skulle byggas, men efter maktskiftet skrotades alla planer. Sannolikt för att sänka skatten.

Norrbotniabanan är en avgörande del av framtidens infrastruktur för ett hållbart Sverige och för en god social och ekonomisk utveckling i de norra regionerna.

Skulle järnvägen vara en bluff vore det oerhört märkvärdigt att den annonserats av den S-ledda regeringen och att Trafikverket påstår att bygget är igång. Så därför ville jag undersöka saken så nära man kan.

Jag begav mig ut med min kollega Peter Vigren (S), gymnasienämndens ordförande, till den plats i Umeå där bygget påstås pågå för att en gång för alla undersöka om Norrbotniabanan byggs eller inte.

Häng med i klippet nedan.

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem!

Av , , Bli först att kommentera 1

I går besökte jag, tillsammans med Luleås kommunalråd Niklas Nordström (till höger på bilden ovan) och Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén (i mitten på bilden ovan), Regeringskansliet för att framföra våra synpunkter på Kostnadsutjämningsutredningens betänkande samt ge regeringen en beskrivning av de särskilda förutsättningar som råder för större kommuner i norra Sverige. Det remissvar som Umeå kommun avgett till utredningen tidigare i våras finns att ta del av här.

Kostnadsutjämningssystemet är en modell genom vilken kommunerna omfördelar resurser sinsemellan enligt regler föreskrivna i lag.

I grund och botten är det bra med ett kostnadsutjämningssystem som balanserar upp skillnader i strukturella, opåverkbara förutsättningar så att samtliga kommuner i landet kan klara av att leverera service och välfärd till medborgarna på så jämlika villkor som möjligt.

Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att små kommuner med åldrande befolkning i glesbygd ska gynnas i omfördelningen. Annars skulle kommuner som Dorotea, Arjeplog och Storuman ha stora svårigheter att leva upp till välfärdsuppdraget.

Det finns dock skäl att vara kritisk till omfördelningssystemet, inte minst från vår sida i norra Sverige.

Det finns en allmän föreställning om de norra länen som ”tärande” eller ”bidragstagare” medan vi i själva verket har många kommuner som är nettoinbetalare till systemet. Samtidigt som vi försörjer systemet med resurser finns det kommuner i stockholmsområdet som är stora vinnare.

Även om det bara är två kommuner i Västerbotten, Umeå och Skellefteå, som är nettobetalare (medan övriga kommuner tar del av resurser ur systemet) så förlorar västerbottningarna totalt sett 283 miljoner kronor i kostnadsutjämning samtidigt som kommuner i Stockholmsområdet går plus på systemet med 714 miljoner kronor.

Trots de geografiska och demografiska utmaningar vår landsände har så skickar vi alltså resurser från Västerbotten till kommuner i Stockholmsområdet. Vinnare på systemet är bland annat välmående kommuner som Danderyd, Nacka och Lidingö. Dessa effekter förstärks av Kostnadsutjämningsutredningens förslag, trots att utredningens uppdrag har varit att kompensera för svåra geografiska förutsättningar och gles befolkning.

Samtidigt ligger tillväxtkommunerna i Västerbotten generellt sett högre i skatt än kommuner i stockholmsområdet, vilket är en direkt följd av att behoven är större här, inte minst när det saknas närhet till andra större kommuner.

I vår glesa landsände måste de stora kommunerna ta ett större ansvar. Medan man i Stockholm har korta avstånd och varje kommun kanske inte behöver stå för all infrastruktur själv (kulturinrättningar, badhus, idrottsanläggningar, skolor med mera) så måste de större kommunerna i norra Sverige ta ett större ansvar för service, fritidsliv, kultur med mera eftersom närliggande alternativ saknas.

Umeå är också den kommun som växer snabbast i Norrland, vilket gynnar hela regionen. Samtidigt straffas vi i utjämningssystemet för att vi växer och bidrar till utveckling.

Ett kostnadsutjämningssystem som fortsätter att dränera Västerbotten totalt sett har såklart negativa konsekvenser för hela länet, även för de mindre kommuner som var för sig tar del av stöd.

Vi vet att Norrlands tillväxt och utvecklingsmöjligheter är beroende av att det finns starka regionala knytpunkter och växande städer. Detta är viktigt för hela länets fortsatta attraktivitet och ekonomiska konkurrenskraft.

Med Kostnadsutjämningsutredningens förslag skulle Umeås avgift öka med 64 miljoner kronor per år. Detta i en situation där vi redan i dag har svårigheter att få ekonomin att gå ihop till följd av de tuffa utmaningar som följer av att vara en tillväxtkommun i en glesbefolkad landsände.

Sammantaget blev det ett bra möte och vi hoppas att regeringen gör en översyn av förslaget för att rätta till de skevheter dess genomförande skulle ställa till med!

Hela Umeå kommun ska leva – vi vill att det byggs i hela kommunen

Av , , Bli först att kommentera 2

Det här blogginlägget är en fortsättning på min serie med blogginlägg om de frågor som behandlades på VK:s sista debatt inför kommunvalet i onsdags. Alla partier fick presentera ett vallöfte som sedan diskuterades. Jag fick tillfälle att diskutera de frågor som lyftes av Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Samt presentera ett eget vallöfte, såklart.

Centerpartiet valde att ta upp frågan om byggande i kommundelarna. De föreslår en kvot för AB Bostadens byggande, där en viss andel av alla nya bostäder ska byggas i kommundelarna.

Jag tror inte att det är en klok lösning. En sådan bestämd kvot riskerar att driva upp hyrorna.

Istället vill vi socialdemokrater skriva in i ägardirektiven till AB Bostaden att bolaget ska bygga mer i kommundelarna.

Härutöver föreslår vi en kommunal byggstimulans för byggande för äldres behov. Denna byggstimulans finns i vår budget för 2019. Detta är ett sätt att uppmuntra till och underlätta byggande i kommundelarna.

Vi går också till val på pendeltågstrafik till Holmsund, något som ökar ortens attraktivitet och möjliggör nya investeringar.

Vi har också säkerställt finansiering av en ny färja mellan Holmsund och Vasa, vilket givetvis också gagnar lokalsamhället.

Härutöver har den socialdemokratiska regeringen sett till att Norrbotniabanan äntligen ska byggas. Något som kommer att betyda ännu bättre förutsättningar för tillväxt i Sävar. Låt oss komma i håg att den regering Centerpartiet ingick i skrotade planerna på Norrbotniabanan.

Norrbotniabanan kommer göra Sävar attraktivt för ytterligare investeringar. När kommunikationerna förbättras kommer fler också att ha möjlighet att bo i Sävar. Det kommer att leda till en spirande utveckling för orten.

Vi Socialdemokrater vill att hela Umeå kommun ska leva och vi har under mandatperioden sett att tillväxten i kommundelarna tagit fart.

Det planeras för omfattande bostadsbebyggelse i både Hörnefors, Holmsund och Sävar. Det är resultatet av en aktiv politik för tillväxt i hela kommunen och vi vill fortsätta på den vägen med ännu bättre planberedskap, god välfärd i hela kommunen, investeringar i infrastruktur (såsom pendeltåg till Holmsund) och en byggstimulans. 

Centerpartiet har å sin sida inte presenterat den här typen av aktiva förslag utan endast en kvot som dessvärre skulle verka kostnadsdrivande och leda till onödiga hyreshöjningar.

Hela Sverige ska leva!

Av , , Bli först att kommentera 4

För Umeå landsbygds och Västerbottens fortsatta utveckling behövs en regering som verkar under devisen ”hela Sverige ska leva”.

Därför gläder det mig att den socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt om kursen i landsbygdspolitiken. Nu genomför man de satsningar som lyste med sin frånvaro under de borgerliga regeringsåren – en passivitet som ledde till att kraften och potentialen i landsbygden och i hela Norrland inte togs till vara.

Regeringen har aviserat att Norrbotniabanan ska börja byggas redan i år. Norrbotniabanan togs bort ur infrastrukturplanen av den borgerliga regeringen – nu har den förts tillbaka dit där den hör hemma. Norrbotniabanan kommer att bli en tillväxtmotor och öka friheten för människor i norra Sverige.

Utöver detta har regeringen utökat företagsutlåningen i Norrlandsfonden för att ytterligare förbättra förutsättningarna för näringslivet i norr. Detta lyckades regeringen göra trots motstånd från Moderaterna.

Regeringen har också föreslagit förändringarna i strandskyddsreglerna, för att det i högre utsträckning ska vara möjligt att bygga strandnära i glesbefolkade områden på landsbygden. Det är ett välkommet initiativ!

Med landsbygdspropositionen har regeringen tagit nästa steg i kursomläggningen för landsbygdspolitiken.

Utöver tidigare mångmiljardsatsningar på landsbygden satsar regeringen totalt 1,5 miljarder 2019–2020 och därefter 400 miljoner årligen på att förverkliga merparten av landsbygdskommitténs förslag.

I korthet innebär detta:

Näringsliv och företagande : 430 mkr/år

o Stärkt digitalisering hos företag

Speciellt inom jordbruk, skogsbruk och besöksnäring finns en stor utvecklingspotential kopplat till digitaliseringen.

o Bättre teknikutveckling för landsbygdsföretag

Kontinuerlig utveckling och tillgång till ny teknik är nödvändig för att öka innovationstakten och bättre tillvarata företagens tillväxtpotential.

o Förbättrad möjlighet till finansiering för landsbygdsföretag

Det behövs finansiellt kapital för att landsbygdsföretagen ska kunna starta och växa, samtidigt är detta förenat med risker för kreditinstituten. Därför har regeringen valt att förbättra möjligheterna till finansiering för landsbygdsföretag.

o Förbättra förutsättningar för besöksnäringen

Det går bra för besöksnäringen i Sverige och med rätt förutsättningar kan den växa ännu mer. Det gäller inte minst den landsbygdsanknutna lokala besöksnäringen som ofta är kopplad till upplevelser i vår svenska natur.

Innovation och kunskapsutveckling: 49 mkr/år

o Fler innovativa företag på landsbygden

De företag som har längre till marknader och kunskapsutvecklande aktörer har svårare att få hjälp med att utveckla sina idéer och ta del av ny kunskap. Detta vill regeringen ändra på och utökar därför inkubatorers, science parks och accelerationsmiljöers möjlighet att arbeta med företag i hela landet. Dessutom satser regeringen på att företag ska få resurser att ta in kompetens i företaget.

o Nytt kunskapscentrum på landsbygdsutvecklingsområdet

Forskning och kunskap som finns inom landsbygdsutvecklingsområdet på olika lärosäten runt om i landet behöver samordnas. Därför bildas ett nytt kunskapscentrum.

Utbildning: 44 mkr/år

o Ökade möjligheter till distansutbildning

Valet av bostadsort ska inte vara avgörande för möjligheten att utbilda sig. Regeringen vill utveckla den digitala pedagogiken med särskilt fokus på utbildningsbehovet i landsbygdskommuner.

o Satsning på fjärrundervisning

Att vara barn och landsbygdsbo kan i vissa fall innebära flera timmars resväg till och från skolan varje dag. Regeringen satsar på att underlätta för kommuner att genomföra investeringar för att etablera fjärrundervisning med informations- och kommunikationsteknik.

o Förbättrad kompetensförsörjning på landsbygden

Regeringen kommer analysera inom vilka sektorer som arbetsgivare har svårt att hitta kompetens på landsbygden samt återkomma om lämpliga åtgärder. Den parlamentariska landsbygdskommitténs förslag om avskrivning av studielån kommer vara ett viktigt underlag i detta arbete.

Boende och transporter: 105 mkr/år

o Enskilda vägar och godstransporter på järnväg

Regeringen tillför extra medel för att rusta upp de enskilda vägarna. En satsning görs också på att förbättra förutsättningarna för hållbara godstransporter på järnväg.

o Utvidgat transportbidrag

Transportbidraget syftar till att kompensera företag i de fyra nordligaste länen för långa transportavstånd. Transportbidraget görs nu tillgängligt för företag även inom livsmedelssektorn.

Kultur: 22 mkr/år

Landsbygdernas attraktivitet är beroende av att det finns ett utbud av tjänster och upplevelser, inte minst i form av kultur. Därför satsar regeringen på att stärka kulturaktiviteterna i de glesaste områdena men också på ett samlat regeringsuppdrag för att analysera tillgänglighet och deltagande i kulturaktiviteter i Sveriges landsbygder.

Norrlandsstödet: 100 mkr/år i ökning

Regeringen har tidigare beslutat att i år höja stödet till norrländskt jordbruk med 100 miljoner kronor, eller ca 35 procent. Norrlandsstödet, som infördes i samband med Sveriges anslutning till EU, har legat på ungefär samma nivå sedan EU-inträdet 1995. Regeringen har fattat två beslut om att höja stödet under den här mandatperioden, nu med 100 miljoner kronor för 2018. EU-kommissionens beslut att tillåta en högre stödnivå för Sverige träder i kraft 2018 och gäller från 1 januari. Efter höjningen är det totalt tillåtna stödbeloppet på 423 miljoner kronor per år.

Min förhoppning är att vi kan fortsätta på den inslagna vägen efter valet i höst. Vi behöver en Norrlandsvänlig regering som prioriterar landsbygdsutveckling och infrastruktur framför stora skattesänkningar på höga inkomster!