Etikett: arbetsmarknadspolitik

S är fackföreningsrörelsens politiska röst

Av , , Bli först att kommentera 1

I dag anordnade Socialdemokraterna i Umeå ett torgmöte där vi talade om den facklig-politiska samverkan och de konkreta resultaten av denna i vår politik.

Talade gjorde Andreas Sjögren (S), fackligt aktiv och ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Inför nästa mandatperiod utställer vi socialdemokrater ett antal löften som är ett direkt resultat av vårt nära samarbete med fackföreningsrörelsen. Vårt parti bildades av facket som arbetarnas politiska gren och vi lever och verkar i den andan alltjämt.

Jag har själv en bakgrund som fackligt aktiv och ombudsman för ett fackförbund. Kampen för rättvisa arbetsförhållanden och sjysta löner blev min väg in i socialdemokratin.

Under nästa mandatperiod lovar vi bland annat:

1. Fullt ut genomföra rätten till heltid för tillsvidareanställda inom Umeå kommun

Ofrivilligt deltidsarbete är en kvinnofälla som leder till att många också får sämre pensioner. Genom att garantera rätt till heltid för alla tillsvidareanställda inom Umeå kommun vill vi se till att alla kan ha en lön de kan leva på och få ett drägligt liv när man går i pension.

När anställningen blir tryggare är vi också övertygade om att kvalitén i det arbete som utförs blir bättre.

Kommunens satsning på heltid inom vård och omsorg har utvärderats. Utvärderingen visar på  bättre resultat på flera områden. Det underlättar kompetensförsörjningen, leder till bättre arbetsmiljö och ökad kontinuitet.

2. Utöka de fackliga organisationernas förtroendemannatid för att arbeta med arbetsmiljöfrågor

De fackligt förtroendevalda på arbetsplatserna har en oerhört viktig roll för att säkerställa en trygg och god arbetsmiljö. Under nästa mandatperiod vill vi därför utöka den fackliga förtroendemannatiden så att de fackliga företrädarna får bättre möjligheter att bevaka frågor om arbetsvillkor och arbetsmiljö.

Det är en viktig åtgärd för att på sikt kunna få till stånd en ännu bättre arbetsmiljö och färre sjukskrivningar i kommunens verksamheter.

3. Säkerställa att det vid Umeå kommuns upphandlingar ställs krav på kollektivavtal

Regeringen föreslog i höstas lagstiftning som skulle kräva kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling. Förslaget fälldes dock av SD och Alliansen. Vi vill därför lokalt i Umeå verka, så gott det går, för att kollektivavtal är norm vid Umeå kommuns upphandlingar. Detta är viktigt för att stävja lönedumpning och otrygga arbetsvillkor för de som utför de tjänster som upphandlas.

4. Sluta använda allmän visstidsanställning annat än i fall som godkänts av facklig part

Allmän visstidsanställning är en otrygg anställningsform som på många håll i samhället missbrukas. Vi vill se till att Umeå kommun inte bidrar till fler otrygga anställningar utan att allmän visstid endast används i de fall där det godkänts av den fackliga parten.

5. Verka för att alla så fort som möjligt får en tillsvidareanställning och att ingen medarbetare ska vara visstidsanställd längre än ett år

Att ha en tillsvidareanställning är en stor trygghet som gör att man kan planera för sitt liv och sin ekonomi. Vi vill därför att Umeå kommun ska vara ett föredöme och verka för att ingen medarbetare är visstidsanställd längre än ett år utan att erbjudas en fast anställning.

6. Verka för att Umeå kommun och dess bolag inte använder sig av bemanningsföretag

Många som arbetar för bemanningsföretag har otrygga anställningar och vet ibland inte från en dag till en annan hur man ska jobba. Därför vill vi se till att Umeå kommun och dess bolag inte bidrar till otrygghet på arbetsmarknaden.

Detta är några av våra löften för en bättre arbetsmarknad. Dessa krav är ett utflöde av den nära facklig-politiska samverkan som socialdemokraterna har med fackföreningsrörelsen. Jag är stolt över att tillhöra ett parti som värnar trygga och sjysta anställningar!

I dag firar vi kollektivavtalet och fackföreningsrörelsen!

Av , , Bli först att kommentera 5

I dag firas kollektivavtalets dag, en dag där vi får tillfälle att uppmärksamma hur betydelsefull fackföreningsrörelsen och kollektivavtalen är för att åstadkomma och upprätthålla ett anständigt arbetsliv.

Det finns alla anledning att fira kollektivavtalet. Kollektivavtalet är hörnstenen i den svenska arbetsmarknadsmodell som framgångsrikt lett till stadigt förbättrade villkor för löntagarna. I dag omfattas 90 procent av Sveriges löntagare av kollektivavtal. Utan kollektivavtalen skulle vi ha lägre löner, mindre semester och ett svagare skydd på arbetsmarknaden. För löntagarna innebär kollektivavtalen:

1. Extra semesterdagar. Enligt semesterlagen har man rätt till 25 semesterdagar. De flesta kollektivavtal berättigar till mer än så och innebär i många fall betald semester även under det s.k. intjänandeåret.

2. Ingen lönedumpning. Kollektivavtalen säkerställer att löntagare inte måste bjuda under varandra i konkurrensen om arbeten. Kollektivavtalen förebygger på så vis effektivt lönedumpning.

3. Rätt till övertidsersättning. Det saknas rätt till övertidsersättning i lagstiftningen. Denna rätt tillkommer löntagarna genom kollektivavtalen.

4. Högre pension. Kollektivavtalens bestämmelser som tjänstepension innebär en tryggare ekonomi när man slutar jobba och går i pension.

5. Högre ersättning vid föräldraledighet. Många kollektivavtal ger extra ersättning från arbetsgivaren när man som löntagare tar ut föräldraledighet. Kollektivavtalen ger alltså ett påslag i förhållande till den statliga föräldraförsäkringen.

6. Löntagare blir försäkrade. Utan kollektivavtal behöver inte arbetsgivaren försäkra sina arbetstagare.

Dessa förmåner och av fackföreningsrörelsen hårt vunna framgångar kan dock inte tas för givet. Under den borgerliga regeringen fördes en antifacklig politik som underminerade förutsättningarna för Sveriges löntagare att göra nya landvinningar. Den socialdemokratiskt ledda regeringen bröt med denna politik och tog sitt uppdrag som löntagarparti på allvar. Därför är det av yttersta vikt att vi får en socialdemokratiskt ledd regering även efter nästa val.

På sistone har regeringen genomfört flera viktiga reformer för Sveriges löntagare. Regeringen vill se till att alla som arbetar inom vård och omsorg har rätt till kostnadsfria arbetskläder.

För några veckor sedan lämnade regeringen en remiss till Lagrådet angående ett förslag som går ut på att återinföra rätten till skatteavdrag för fackföreningsavgiften. Detta är i grunden en rättvisefråga. Förslaget ska bli verklighet den 1 juli 2018. Avdragsrätten för fackavgiften avskaffades av den borgerliga regeringen för snart 11 år sedan som en av de moderata ministrarna Anders Borgs och Sven-Otto Littorins första åtgärder vid makten.

För mig som har facklig bakgrund är detta en oerhört viktig reform. Fackföreningarna är och har under det senaste seklet varit en motor i strävan efter jämlikhet och sjysta arbetsvillkor.

Återinförandet av avdragsrätten är en av många delar i den politik socialdemokratin bedriver i syfte att förbättra tillvaron för svenska löntagare – för att stärka rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden. Facklig organisering är en grundbult för den svenska modellen. Utan starka fackföreningar fungerar inte den svenska modellen och utan starka fackföreningar blir löntagarrättigheter i praktiken innehållslösa.

Häromveckan rapporterades också att EU:s medlemslönder (äntligen!) har kommit överens om ändrade regler för människor som jobbar tillfälligt i ett annat land än sitt hemvistland inom EU.

Vi socialdemokrater har länge arbetat för att få det så kallade utstationeringsdirektivet ändrat så att en princip om lika lön införs. Utstationeringsdirektivet reglerar villkoren för arbetare som jobbar i ett EU-land men som också under vissa perioder jobbar i ett annat EU-land. Det kan röra sig om personer som jobbar inom exempelvis transportnäringen eller på byggarbetsplatser i ett annat land än sitt hemland.

Den fria rörligheten inom EU är i grunden bra. Men den kan inte tillåtas leda till social dumpning och sämre arbetsvillkor. Det nya direktivet som nu förhandlats fram, efter påtryckningar från bland annat den svenska regeringen och socialdemokratiska EU-parlamentariker, innebär att lika lön och ersättningar ska gälla både svensk och utländsk arbetskraft.

När man arbetar i Sverige ska man ha en sjyst lön, oavsett om man kommer till Sverige som byggnadsarbetare från Polen eller bor och jobbar i Sverige!

I de fackliga frågor blir skillnaderna i svensk politik särskilt tydliga. Socialdemokratin ger inte vika i sitt försvar av den svenska modellen och svenska löntagares rättigheter. De borgerliga, tillsammans med Sverigedemokraterna, har en uttalat anti-facklig hållning och föreslår förändringar som handlar om att försvaga fackföreningsrörelsen. Oavsett om man röstar på Moderaterna eller SD så är resultatet detsamma – en politik som handlar om sänkta löner, minskad facklig organisering och försvagat skydd för enskilda löntagare i den svenska lagstiftningen.