Etikett: facklig-politisk samverkan

S är fackföreningsrörelsens politiska röst

Av , , Bli först att kommentera 1

I dag anordnade Socialdemokraterna i Umeå ett torgmöte där vi talade om den facklig-politiska samverkan och de konkreta resultaten av denna i vår politik.

Talade gjorde Andreas Sjögren (S), fackligt aktiv och ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Inför nästa mandatperiod utställer vi socialdemokrater ett antal löften som är ett direkt resultat av vårt nära samarbete med fackföreningsrörelsen. Vårt parti bildades av facket som arbetarnas politiska gren och vi lever och verkar i den andan alltjämt.

Jag har själv en bakgrund som fackligt aktiv och ombudsman för ett fackförbund. Kampen för rättvisa arbetsförhållanden och sjysta löner blev min väg in i socialdemokratin.

Under nästa mandatperiod lovar vi bland annat:

1. Fullt ut genomföra rätten till heltid för tillsvidareanställda inom Umeå kommun

Ofrivilligt deltidsarbete är en kvinnofälla som leder till att många också får sämre pensioner. Genom att garantera rätt till heltid för alla tillsvidareanställda inom Umeå kommun vill vi se till att alla kan ha en lön de kan leva på och få ett drägligt liv när man går i pension.

När anställningen blir tryggare är vi också övertygade om att kvalitén i det arbete som utförs blir bättre.

Kommunens satsning på heltid inom vård och omsorg har utvärderats. Utvärderingen visar på  bättre resultat på flera områden. Det underlättar kompetensförsörjningen, leder till bättre arbetsmiljö och ökad kontinuitet.

2. Utöka de fackliga organisationernas förtroendemannatid för att arbeta med arbetsmiljöfrågor

De fackligt förtroendevalda på arbetsplatserna har en oerhört viktig roll för att säkerställa en trygg och god arbetsmiljö. Under nästa mandatperiod vill vi därför utöka den fackliga förtroendemannatiden så att de fackliga företrädarna får bättre möjligheter att bevaka frågor om arbetsvillkor och arbetsmiljö.

Det är en viktig åtgärd för att på sikt kunna få till stånd en ännu bättre arbetsmiljö och färre sjukskrivningar i kommunens verksamheter.

3. Säkerställa att det vid Umeå kommuns upphandlingar ställs krav på kollektivavtal

Regeringen föreslog i höstas lagstiftning som skulle kräva kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling. Förslaget fälldes dock av SD och Alliansen. Vi vill därför lokalt i Umeå verka, så gott det går, för att kollektivavtal är norm vid Umeå kommuns upphandlingar. Detta är viktigt för att stävja lönedumpning och otrygga arbetsvillkor för de som utför de tjänster som upphandlas.

4. Sluta använda allmän visstidsanställning annat än i fall som godkänts av facklig part

Allmän visstidsanställning är en otrygg anställningsform som på många håll i samhället missbrukas. Vi vill se till att Umeå kommun inte bidrar till fler otrygga anställningar utan att allmän visstid endast används i de fall där det godkänts av den fackliga parten.

5. Verka för att alla så fort som möjligt får en tillsvidareanställning och att ingen medarbetare ska vara visstidsanställd längre än ett år

Att ha en tillsvidareanställning är en stor trygghet som gör att man kan planera för sitt liv och sin ekonomi. Vi vill därför att Umeå kommun ska vara ett föredöme och verka för att ingen medarbetare är visstidsanställd längre än ett år utan att erbjudas en fast anställning.

6. Verka för att Umeå kommun och dess bolag inte använder sig av bemanningsföretag

Många som arbetar för bemanningsföretag har otrygga anställningar och vet ibland inte från en dag till en annan hur man ska jobba. Därför vill vi se till att Umeå kommun och dess bolag inte bidrar till otrygghet på arbetsmarknaden.

Detta är några av våra löften för en bättre arbetsmarknad. Dessa krav är ett utflöde av den nära facklig-politiska samverkan som socialdemokraterna har med fackföreningsrörelsen. Jag är stolt över att tillhöra ett parti som värnar trygga och sjysta anställningar!

Politik gör skillnad på arbetsmarknaden!

Av , , Bli först att kommentera 4

Ibland hör man påståenden om att det inte spelar någon roll om Socialdemokraterna eller Moderaterna leder regeringen. Inget kunde vara mer fel.

Ett område där konflikten är särskilt tydlig, det är på arbetsmarknadspolitikens område. Det socialdemokratiska arbetarepartiet grundades av fackföreningsrörelsen som arbetarnas politiska gren.

Den sittande (S)-ledda regeringen verkar i den traditionen med viktiga reformer för att stärka människors rättigheter på arbetsmarknaden, förbättra arbetsmiljön och ge de fackliga organisationerna förutsättningar att vara en stark part på arbetsmarknaden. 

Den borgerliga regeringen misslyckades med jobben – nu har utvecklingen vänts!

Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde är det mer än 250 000 fler människor i arbete. Arbetslösheten har tryckts tillbaka med 1,6 procentenheter i förhållande till slutet av de borgerliga regeringsåren. Vi har den högsta sysselsättningsgraden någonsin och högst i hela EU. Ungdomsarbetslösheten är på de lägsta nivåerna på 15 år.

Den (S)-ledda regeringen har alltså lyckats med detta trots en högermajoritet mot regeringen i riksdagen. Med majoritetsstöd i riksdagen för en framåtsyftande socialdemokratisk politik skulle man kunna åstadkomma mycket mer!

Här följer några exempel på vad som hittills uträttats under mandatperioden.

Åtgärder för fler i jobb

  • En effektivare arbetsförmedling

Arbetsförmedlingen har fått tillgång till fler verktyg och bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Reglerna har förenklats och regeringen jobbar med att etablera en stärkt lokal samverkan med stöd av Dua och möjligheterna för arbetslösa att utbilda sig har förbättrats. Den tidigare regeringens detaljstyrning av myndigheten har ersatts av ett tydligt fokus på resultat.

  • 90-dagarsgarantin för unga är uppnådd!

Socialdemokraterna gick till val på att ingen ung ska behöva vänta mer än 90 dagar på ett erbjudande om jobb, utbildning eller en insats som leder till jobb. I dag uppnås 90-dagarsgarantin.

  • Fas 3 har avskaffats

Regeringen har avskaffat den borgerliga regeringens fas 3 som var en slags avstjälpningsplats för långtidsarbetslösa. Ett med rätta kritiserat system. I dag får istället långtidsarbetslösa insatser som utgår från individuella behov och förutsättningar, till exempel utbildning, praktik och anställningar med stöd som gör att man kommer in på arbetsmarknaden.

  • Extratjänster i välfärden

Regeringen har infört extratjänster i välfärden. Detta ger långtidsarbetslösa en chanstill bra jobb med rättvisa villkor. Dessutom leder det till avlastning för hårt ansträngda välfärdsverksamheter. Extratjänster har också möjliggjorts inom viss kulturell och social verksamhet, samt inom idrotten.

  • Förenklade och förstärkta lönestöd genom introduktionsjobb

Socialdemokraterna har tagit krafttag för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. Regeringen har gjort anställningsstöden färre och mer kraftfulla. Den 1 maj 2018 ersätter introduktionsjobb fem olika former av stöd så att det blir enklare för arbetsgivare att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa. Jobben ska kombineras flexibelt med utbildning så att individen stärks och kan möta kompetensbehoven hos olika arbetsgivare.

  • Avsiktsförklaring med arbetsmarknadens parter om etableringsjobb

Regeringen har tillsammans med LO, Unionen och Svenskt Näringsliv kommit överens om att etableringsjobb bör införas. Syftet är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska nå etablering på arbetsmarknaden och underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.

  • Moderna beredskapsjobb inom staten

De statliga myndigheterna har fått i uppdrag att erbjuda moderna beredskapsjobb med goda anställningsvillkor och avtalsenliga löner. Syftet är att personer långt från arbetsmarknaden ska få möjlighet till arbete och arbetslivserfarenhet.

  • Körkortslån

Detta jublar SSU över, eftersom de drivit denna fråga gentemot partiet länge! För att förbättra möjligheten att matchas mot arbete ska regeringen införa en möjlighet till lån för körkortsutbildning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018.

Ordning och reda på arbetsmarknaden

  • Lex laval har rivits upp

Sedan 1 juni 2017 gäller nya utstationeringsregler som innebär att svenska fackförbund alltid kan kräva ett svenskt kollektivavtal av utländska arbetsgivare, ytterst med stöd av stridsåtgärder.

  • Reviderat utstationeringsdirektiv

Slutförhandlingar pågår inom EU för ett utstationeringsdirektiv som kommer ge svenska fakförbund rätt att kräva lika lön för lika arbete.

  • Åtgärder mot osund konkurrens

Regeringen har gett ett flertal myndigheter i uppdrag att ta krafttag mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

  • Entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen

Regeringen har lagt förslag för ny lagstiftning som ska ge arbetstagarna större skydd för sin lön. Lagstiftningen syftar också till att motverka osund konkurrens i en bransch som har omfattande problem med fusk och kriminalitet.

Åtgärder för bättre arbetsmiljö

  • Nationell arbetsmiljöstrategi

Regeringen har sett till att vi nu har en nationell arbetsmiljöstrategi för 2016-2020. Den innehåller åtgärder inom tre prioriterade områden: 1. Förebyggande av arbetsplatsolyckor och nollvision mot dödsolyckor på arbetet. 2. Ett hållbart arbetsliv och 3. Psykosocial arbetsmiljö.

  • Förstärkta resurser till arbetsmiljöpolitiken

Resurserna inom arbetsmiljöpolitiken har förstärkts med mer än 125 miljoner kronor. Det har bland annat inneburit att omkring hundra nya arbetsmiljöinspektörer har kunnat anställas.

  • Ny myndighet för arbetsmiljökunskap

Sedan den förra regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet saknas det en särskild myndighet som ansvarar för att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö. Sommaren 2018 startar en ny sådan myndighet i Gävle.

Trygghet på jobbet och vid arbetslöshet

  • Höjt tak i a-kassan

I september 2015 höjde regeringen taket i den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Alliansregeringen sänkte taket under sin regeringstid. Nu ökas den från 680 kronor till 910 kronor.

  • Förbättring för deltidsarbetslösa

I maj 2017 förbättrade regeringen möjligheten till a-kassa för deltidsarbetslösa. Den nya regeln innebär att det är möjligt att arbeta och få ersättning i max 60 veckor under en ersättningsperiod. Den nya regeln ersatte den kritiserade 75-dagarsregeln.

  • Förtroendeuppdrag och a-kassa

Regeringen har sett till att tid med förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från anställning ska jämställas med förvärvsarbete. Detta är otroligt viktigt för att människor ska våga ta förtroendeuppdrag. Förutom att det är en trygghetsfråga så är det en demokratifråga. De nya reglerna träder i kraft den 2 juli 2018.

  • En karensdag mindre

Från och med den 2 juli 2018 avskaffas en karensdag i a-kassan. Efter förändringen är det sex istället för sju karensdagar i försäkringen.

Fackliga rättigheter

  • Avdrag för fackavgiften 

En av den borgerliga regeringens första åtgärder var att ta bort skatteavdragsrätten för fackavgiften. Detta var ett av många angrepp på fackföreningsrörelsen. Nu återinförs avdragsrätten från och med den 1 juli 2018. Det kommer att innebära att en fackföreningsmedlem får dra av 25 procent av den medlemsavgift som betalas under året.

  • Stärkt skydd för visselblåsare 

Sedan den 1 januari 2017 gäller en helt ny lag som ger skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

Pågående utredningar för nya reformer och åtgärder

  • Stopp för hyvling!

Regeringen har tillsatt en utredning som har till uppgift att lämna förslag på hur problemet med s.k. hyvling på arbetsmarknaden kan stoppas. Förslaget förbereds på Regeringskansliet just nu.

  • SMS-anställningar utreds

Regeringen har också tillsatt en utredning som ska titta på omfattningen av det som kallas SMS-anställningar, alltså anställningar där man i förhand inte vet hur mycket eller när man får jobba utan får sms och måste stå till arbetsgivarens förfogande utan förvarning. Detta drabbar många unga människor hårt i dag. Utredningen ska se över om det behövs lagändringar för att komma åt detta. Förslaget ska lämnas senast den 31 januari 2019.

  • Kompetensutveckling i arbetslivet

Regeringen utreder också om det bör införas en möjlighet att vara ledig från jobbet med ersättning för att studera. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

  • Mottagandeutredningen

Den (S)-ledda regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att lägga fram ett förslag om ett sammanhållet system för för mottagande. Regeringen vill avskaffa EBO (eget boende) till förmån för värdigt boende, i syfte att motverka segregation och trångboddhet.

  • En väl fungerande arbetsmarknad och Arbetsförmedlingens framtida uppdrag

En utredning har fått i uppdrag att titta på hur Arbetsförmedlingens uppdrag och den statliga arbetsmarknadspolitiken bör se ut. Utredningen ska bland annat föreslå hur kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas och hur arbetsmarknadsutbildningen ska se ut. Utredningen ska redovisa sina resultat senast 31 januari 2019.

  • Flexibla insatser för fler funktionsnedsatta i jobb

Alla ska känna sig behövda i Sverige och alla som kan jobba ska ha ett jobb! Den s.k. flexjobbsutredningen har i mars 2018 lämnat förslag om hur möjligheterna till arbete för personer med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning kan förbättras. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

  • Dua för bättre samverkan och fler i jobb.

Regeringen har tillsatt delegationen för unga och nyanlända i arbete (Dua). Uppdraget är att främja samverkan mellan aktörer som har betydelse för att unga och nyanlända ska komma i jobb.

 

Värdefullt möte med de fackliga organisationerna

Av , , Bli först att kommentera 2

Dagen inleddes med ett givande frukostmöte tillsammans med de fackliga organisationerna inom LO i Umeå. Under mötet fördes ett engagerat samtal om strategier inför valet, fackliga frågor och hur den socialdemokratiska politiken fortsatt ska ligga i framkant i arbetet med att förbättra villkoren för löntagare i Umeå och i hela landet.

Vi kunde under mötet konstatera att en röst på Moderaterna är en röst på Sverigedemokraterna och tvärtom. De har tydligt visat att de är beredda att samregera, vilket bland annat skulle innebära sänkta löner, minskad anställningstrygghet och sämre förutsättningar för facklig organisering. Det är en politik som leder till mer otrygghet, större inkomstklyftor och ökad segregation.

Under mötet berättade jag att vi socialdemokrater i Umeå kommun kommer att föreslå att kostnaden för satsningen på rätt till heltid tas vid årsbokslutet. Det är viktigt för oss som arbetsgivare och kommun att ta ansvar genom att erbjuda heltidsanställningar – så att kvalitén på den kommunala verksamheten blir högre och anställningarna tryggare.

Vi fick till stånd en god dialog under dagens möte och jag tar med mig många goda tankar och idéer från detta i mitt fortsatta arbete.