Etikett: fackliga rättigheter

EN STARK BUDGET FÖR VÄLFÄRDEN OCH ETT HÅLLBART UMEÅ

Av , , Bli först att kommentera 3

Idag har jag tillsammans med Miljöpartiets gruppledare Nils Seye Larsen presenterat vårt förslag till budget för 2022, vid en coronasäkrad presskonferens på Stadshuset. Jag är glad och stolt över att vi för 2022 kan gå fram med den starkaste välfärdsbudgeten på många år. Detta efter ett år då jag tror vi alla fått förnyade insikter om vad en välfungerande vård och omsorg betyder, och vikten av att värna de samhällsbärande välfärdsarbetarna. På de områdena gör vi också de största satsningarna, tillsammans med ett fortsatt arbete för att Umeå ska växa hållbart.

Tack vare regeringens omfattande statsbidrag och särskilda satsningar för att hantera pandemins effekter, samt kommunens tidigare ekonomiska prioriteringar, kan Umeå för 2022 dela ut över 330 miljoner mer till nämnderna. Alla nämnder behandlas lika och kompenseras fullt ut för index, PO-tillägg och volymökningar.

Vårt budgetförslag är framförallt en förstärkning av välfärden:

• Vi satsar 10 mnkr på att bygga ut bemanningen inom äldrenämndens verksamheter, där pandemin blottat det största behovet av en välfungerande omsorg.
• För att ge de fackligt förtroendevalda förutsättningarna att fortsätta identifiera utmaningar i våra verksamheter budgeterar vi upp förtroendemannatiden med 1 mnkr.
• Som ett led i vårt arbete med att identifiera ojämlikheter kopplat till arbetsvillkor i kommunen tillför vi över 4 mnkr för arbetskläder till individ- och familjenämnden och för- och grundskolenämnden.
• Vi fortsätter den friskvårdssatsning för kommunens anställda som påbörjats innevarande år, och räknar upp ramen med 1 mnkr.
• I budget för 2022 fortsätter även arbetet med införandet av rätten till heltid.

Vi permanentar det sociala utvecklingsanslaget på 6 mnkr som infördes 2021, för att verksamheterna ska kunna planera långsiktigt för det förebyggande och trygghetsskapande arbetet, utifrån vårt övergripande mål om att Umeå ska växa hållbart utan utsatta områden. Till det kommer en fortsatt satsning på att påskynda digitaliseringsarbetet på 6 mnkr. Teknikutveckling behövs för att frigöra tid och resurser för personalen i verksamheterna.

Satsningar på digitalisering krävs också för att utveckla förutsättningarna för kunskapsdriven tillväxt. Så också ett nära samarbete med näringslivet, universitet och andra forskningsinstitut. Vi fortsätter därför arbetet med att formera en tillväxtkommission för samverkan kring hur Umeå ska växa hållbart och innovativt. Det kommer även vara viktigt att hitta nya innovationer och lösningar för att uppnå klimatneutralitet för Umeå år 2030. I vår budget fortsätter vi också arbetet med åtgärdsprogrammet för att nämnder och bolag ska minska sina klimatutsläpp i enlighet med Parisavtalet. Vi inför två nya tjänster för hållbarhetsupphandlare och en tjänst ansvarig för kommunens systematiska miljöarbete. Kollektivtrafiken får ett tillskott på 8 mnkr, för att gynna de hållbara färdsätten, och kommunikationen mellan stads- och kommundelarna.

Majoriteten av våra investeringar går till att möta behoven av en utbyggd skolstruktur, i staden och på landsbygden. För 2022 bygger vi bl.a. förskola i Rödåsel och färdigställer förskola och skola i Sörfors och Bullmark, och bygger ut i de främsta tillväxtområdena i Umeås centrala delar. Via tekniska nämnden görs fortsatta investeringar för utbyggnad av lokaler, övrig fysisk infrastruktur och utrustning, städ, måltidsservice, fastighetsskötsel och IT. Ytterligare investeringar görs i socialnämndernas verksamheter, med bland annat extra medel för anpassning och renovering av lokaler inom äldreomsorgen, samt LSS-boende, och inom fritids- och kulturverksamheterna.

För att parera arbetslösheten i spåren av pandemin ger vi gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i uppdrag att samordna insatser med särskilt fokus på personer som står långt från arbetsmarknaden, i samverkan med arbetsförmedlingen.

Det budget vi kan gå fram med för 2022 är den starkaste på många år. I den fortsätter vi att prioritera välfärden och ett hållbart, sammanhållet Umeå. Moderaternas återkommande förslag, att sänka skatten i Umeå med en krona, skulle i dagsläget kosta välfärden 309 miljoner kronor. Det är inte den väg vi valt att gå, varken innan pandemin eller i vår budget för 2022.

SD:s högerpolitik har udden riktad mot svenska modellen

Av , , Bli först att kommentera 3

Som socialdemokrat vill jag i första hand lyfta fram mitt partis politik. Vi vill se ett starkare samhälle med mer resurser till skola och sjukvård, högre pensioner, högre tandvårdsbidrag och kompromisslös kamp mot brott och dessas orsaker.

Ett tryggt Sverige och ett tryggt Umeå bygger vi bäst genom att ta ansvar tillsammans. Genom att inkludera alla i samhällsbygget och visa omtanke och omsorg. Se till att samhället är starkt när du behöver det och att alla som kan jobba också har ett arbete att gå till.

Men det är mycket som står på spel i det val vi står inför. Valet kan liknas vid en folkomröstning om den svenska välfärdsmodellen där vi riskerar en högerregering vars nedrustning av välfärden kommer att bli svår att reparera.

Jag menar att det är en central uppgift för mig och mitt parti att förklara konsekvenserna av den högerpolitik som riskerar att ta över och vad som faktiskt står på spel.

Sverigedemokraterna kan bli Sveriges näst största parti. De är ett parti som talar med dubbel tunga. I retoriken försöker de appellera till vanliga löntagare. Politiskt är de ett högerparti som i likhet med Moderaterna har udden riktad mot den svenska modellen.

Detta blir tydligt när man granskar SD:s ekonomiska politik. Socialdemokraterna har publicerat en genomlysning av SD:s ekonomiska politik här.

Man kan sammanfatta SD:s utpräglade högerpolitik enligt följande:

  • SD vill genomföra omfattande nedskärningar och skattesänkningar.
  • Även fördelningspolitiskt har SD:s samlade förslag kraftig slagsida: de som tjänar mest får störst skattesänkningar och drabbas ofta minst av nedskärningarna i välfärden
  • Sverigedemokraterna vill försvaga facket, luckra upp LAS och därmed försämra tryggheten på arbetsmarknaden
  • Sverigedemokraterna är det parti som tydligast försvarar vinstjakt i välfärden

En röst på SD är en röst på M och vice versa. Detta måste alla veta inför valdagen den 9:e september. 

 

Politik gör skillnad på arbetsmarknaden!

Av , , Bli först att kommentera 4

Ibland hör man påståenden om att det inte spelar någon roll om Socialdemokraterna eller Moderaterna leder regeringen. Inget kunde vara mer fel.

Ett område där konflikten är särskilt tydlig, det är på arbetsmarknadspolitikens område. Det socialdemokratiska arbetarepartiet grundades av fackföreningsrörelsen som arbetarnas politiska gren.

Den sittande (S)-ledda regeringen verkar i den traditionen med viktiga reformer för att stärka människors rättigheter på arbetsmarknaden, förbättra arbetsmiljön och ge de fackliga organisationerna förutsättningar att vara en stark part på arbetsmarknaden. 

Den borgerliga regeringen misslyckades med jobben – nu har utvecklingen vänts!

Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde är det mer än 250 000 fler människor i arbete. Arbetslösheten har tryckts tillbaka med 1,6 procentenheter i förhållande till slutet av de borgerliga regeringsåren. Vi har den högsta sysselsättningsgraden någonsin och högst i hela EU. Ungdomsarbetslösheten är på de lägsta nivåerna på 15 år.

Den (S)-ledda regeringen har alltså lyckats med detta trots en högermajoritet mot regeringen i riksdagen. Med majoritetsstöd i riksdagen för en framåtsyftande socialdemokratisk politik skulle man kunna åstadkomma mycket mer!

Här följer några exempel på vad som hittills uträttats under mandatperioden.

Åtgärder för fler i jobb

  • En effektivare arbetsförmedling

Arbetsförmedlingen har fått tillgång till fler verktyg och bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Reglerna har förenklats och regeringen jobbar med att etablera en stärkt lokal samverkan med stöd av Dua och möjligheterna för arbetslösa att utbilda sig har förbättrats. Den tidigare regeringens detaljstyrning av myndigheten har ersatts av ett tydligt fokus på resultat.

  • 90-dagarsgarantin för unga är uppnådd!

Socialdemokraterna gick till val på att ingen ung ska behöva vänta mer än 90 dagar på ett erbjudande om jobb, utbildning eller en insats som leder till jobb. I dag uppnås 90-dagarsgarantin.

  • Fas 3 har avskaffats

Regeringen har avskaffat den borgerliga regeringens fas 3 som var en slags avstjälpningsplats för långtidsarbetslösa. Ett med rätta kritiserat system. I dag får istället långtidsarbetslösa insatser som utgår från individuella behov och förutsättningar, till exempel utbildning, praktik och anställningar med stöd som gör att man kommer in på arbetsmarknaden.

  • Extratjänster i välfärden

Regeringen har infört extratjänster i välfärden. Detta ger långtidsarbetslösa en chanstill bra jobb med rättvisa villkor. Dessutom leder det till avlastning för hårt ansträngda välfärdsverksamheter. Extratjänster har också möjliggjorts inom viss kulturell och social verksamhet, samt inom idrotten.

  • Förenklade och förstärkta lönestöd genom introduktionsjobb

Socialdemokraterna har tagit krafttag för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. Regeringen har gjort anställningsstöden färre och mer kraftfulla. Den 1 maj 2018 ersätter introduktionsjobb fem olika former av stöd så att det blir enklare för arbetsgivare att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa. Jobben ska kombineras flexibelt med utbildning så att individen stärks och kan möta kompetensbehoven hos olika arbetsgivare.

  • Avsiktsförklaring med arbetsmarknadens parter om etableringsjobb

Regeringen har tillsammans med LO, Unionen och Svenskt Näringsliv kommit överens om att etableringsjobb bör införas. Syftet är att nyanlända och långtidsarbetslösa ska nå etablering på arbetsmarknaden och underlätta arbetsgivarnas framtida kompetensförsörjning.

  • Moderna beredskapsjobb inom staten

De statliga myndigheterna har fått i uppdrag att erbjuda moderna beredskapsjobb med goda anställningsvillkor och avtalsenliga löner. Syftet är att personer långt från arbetsmarknaden ska få möjlighet till arbete och arbetslivserfarenhet.

  • Körkortslån

Detta jublar SSU över, eftersom de drivit denna fråga gentemot partiet länge! För att förbättra möjligheten att matchas mot arbete ska regeringen införa en möjlighet till lån för körkortsutbildning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2018.

Ordning och reda på arbetsmarknaden

  • Lex laval har rivits upp

Sedan 1 juni 2017 gäller nya utstationeringsregler som innebär att svenska fackförbund alltid kan kräva ett svenskt kollektivavtal av utländska arbetsgivare, ytterst med stöd av stridsåtgärder.

  • Reviderat utstationeringsdirektiv

Slutförhandlingar pågår inom EU för ett utstationeringsdirektiv som kommer ge svenska fakförbund rätt att kräva lika lön för lika arbete.

  • Åtgärder mot osund konkurrens

Regeringen har gett ett flertal myndigheter i uppdrag att ta krafttag mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

  • Entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen

Regeringen har lagt förslag för ny lagstiftning som ska ge arbetstagarna större skydd för sin lön. Lagstiftningen syftar också till att motverka osund konkurrens i en bransch som har omfattande problem med fusk och kriminalitet.

Åtgärder för bättre arbetsmiljö

  • Nationell arbetsmiljöstrategi

Regeringen har sett till att vi nu har en nationell arbetsmiljöstrategi för 2016-2020. Den innehåller åtgärder inom tre prioriterade områden: 1. Förebyggande av arbetsplatsolyckor och nollvision mot dödsolyckor på arbetet. 2. Ett hållbart arbetsliv och 3. Psykosocial arbetsmiljö.

  • Förstärkta resurser till arbetsmiljöpolitiken

Resurserna inom arbetsmiljöpolitiken har förstärkts med mer än 125 miljoner kronor. Det har bland annat inneburit att omkring hundra nya arbetsmiljöinspektörer har kunnat anställas.

  • Ny myndighet för arbetsmiljökunskap

Sedan den förra regeringen lade ner Arbetslivsinstitutet saknas det en särskild myndighet som ansvarar för att sammanställa och sprida kunskap om arbetsmiljö. Sommaren 2018 startar en ny sådan myndighet i Gävle.

Trygghet på jobbet och vid arbetslöshet

  • Höjt tak i a-kassan

I september 2015 höjde regeringen taket i den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Alliansregeringen sänkte taket under sin regeringstid. Nu ökas den från 680 kronor till 910 kronor.

  • Förbättring för deltidsarbetslösa

I maj 2017 förbättrade regeringen möjligheten till a-kassa för deltidsarbetslösa. Den nya regeln innebär att det är möjligt att arbeta och få ersättning i max 60 veckor under en ersättningsperiod. Den nya regeln ersatte den kritiserade 75-dagarsregeln.

  • Förtroendeuppdrag och a-kassa

Regeringen har sett till att tid med förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från anställning ska jämställas med förvärvsarbete. Detta är otroligt viktigt för att människor ska våga ta förtroendeuppdrag. Förutom att det är en trygghetsfråga så är det en demokratifråga. De nya reglerna träder i kraft den 2 juli 2018.

  • En karensdag mindre

Från och med den 2 juli 2018 avskaffas en karensdag i a-kassan. Efter förändringen är det sex istället för sju karensdagar i försäkringen.

Fackliga rättigheter

  • Avdrag för fackavgiften 

En av den borgerliga regeringens första åtgärder var att ta bort skatteavdragsrätten för fackavgiften. Detta var ett av många angrepp på fackföreningsrörelsen. Nu återinförs avdragsrätten från och med den 1 juli 2018. Det kommer att innebära att en fackföreningsmedlem får dra av 25 procent av den medlemsavgift som betalas under året.

  • Stärkt skydd för visselblåsare 

Sedan den 1 januari 2017 gäller en helt ny lag som ger skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

Pågående utredningar för nya reformer och åtgärder

  • Stopp för hyvling!

Regeringen har tillsatt en utredning som har till uppgift att lämna förslag på hur problemet med s.k. hyvling på arbetsmarknaden kan stoppas. Förslaget förbereds på Regeringskansliet just nu.

  • SMS-anställningar utreds

Regeringen har också tillsatt en utredning som ska titta på omfattningen av det som kallas SMS-anställningar, alltså anställningar där man i förhand inte vet hur mycket eller när man får jobba utan får sms och måste stå till arbetsgivarens förfogande utan förvarning. Detta drabbar många unga människor hårt i dag. Utredningen ska se över om det behövs lagändringar för att komma åt detta. Förslaget ska lämnas senast den 31 januari 2019.

  • Kompetensutveckling i arbetslivet

Regeringen utreder också om det bör införas en möjlighet att vara ledig från jobbet med ersättning för att studera. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

  • Mottagandeutredningen

Den (S)-ledda regeringen har tillsatt en utredning som syftar till att lägga fram ett förslag om ett sammanhållet system för för mottagande. Regeringen vill avskaffa EBO (eget boende) till förmån för värdigt boende, i syfte att motverka segregation och trångboddhet.

  • En väl fungerande arbetsmarknad och Arbetsförmedlingens framtida uppdrag

En utredning har fått i uppdrag att titta på hur Arbetsförmedlingens uppdrag och den statliga arbetsmarknadspolitiken bör se ut. Utredningen ska bland annat föreslå hur kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken bör förtydligas och hur arbetsmarknadsutbildningen ska se ut. Utredningen ska redovisa sina resultat senast 31 januari 2019.

  • Flexibla insatser för fler funktionsnedsatta i jobb

Alla ska känna sig behövda i Sverige och alla som kan jobba ska ha ett jobb! Den s.k. flexjobbsutredningen har i mars 2018 lämnat förslag om hur möjligheterna till arbete för personer med nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning kan förbättras. Förslaget behandlas just nu av regeringen.

  • Dua för bättre samverkan och fler i jobb.

Regeringen har tillsatt delegationen för unga och nyanlända i arbete (Dua). Uppdraget är att främja samverkan mellan aktörer som har betydelse för att unga och nyanlända ska komma i jobb.