Etikett: Luleå

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem!

Av , , Bli först att kommentera 1

I går besökte jag, tillsammans med Luleås kommunalråd Niklas Nordström (till höger på bilden ovan) och Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén (i mitten på bilden ovan), Regeringskansliet för att framföra våra synpunkter på Kostnadsutjämningsutredningens betänkande samt ge regeringen en beskrivning av de särskilda förutsättningar som råder för större kommuner i norra Sverige. Det remissvar som Umeå kommun avgett till utredningen tidigare i våras finns att ta del av här.

Kostnadsutjämningssystemet är en modell genom vilken kommunerna omfördelar resurser sinsemellan enligt regler föreskrivna i lag.

I grund och botten är det bra med ett kostnadsutjämningssystem som balanserar upp skillnader i strukturella, opåverkbara förutsättningar så att samtliga kommuner i landet kan klara av att leverera service och välfärd till medborgarna på så jämlika villkor som möjligt.

Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att små kommuner med åldrande befolkning i glesbygd ska gynnas i omfördelningen. Annars skulle kommuner som Dorotea, Arjeplog och Storuman ha stora svårigheter att leva upp till välfärdsuppdraget.

Det finns dock skäl att vara kritisk till omfördelningssystemet, inte minst från vår sida i norra Sverige.

Det finns en allmän föreställning om de norra länen som ”tärande” eller ”bidragstagare” medan vi i själva verket har många kommuner som är nettoinbetalare till systemet. Samtidigt som vi försörjer systemet med resurser finns det kommuner i stockholmsområdet som är stora vinnare.

Även om det bara är två kommuner i Västerbotten, Umeå och Skellefteå, som är nettobetalare (medan övriga kommuner tar del av resurser ur systemet) så förlorar västerbottningarna totalt sett 283 miljoner kronor i kostnadsutjämning samtidigt som kommuner i Stockholmsområdet går plus på systemet med 714 miljoner kronor.

Trots de geografiska och demografiska utmaningar vår landsände har så skickar vi alltså resurser från Västerbotten till kommuner i Stockholmsområdet. Vinnare på systemet är bland annat välmående kommuner som Danderyd, Nacka och Lidingö. Dessa effekter förstärks av Kostnadsutjämningsutredningens förslag, trots att utredningens uppdrag har varit att kompensera för svåra geografiska förutsättningar och gles befolkning.

Samtidigt ligger tillväxtkommunerna i Västerbotten generellt sett högre i skatt än kommuner i stockholmsområdet, vilket är en direkt följd av att behoven är större här, inte minst när det saknas närhet till andra större kommuner.

I vår glesa landsände måste de stora kommunerna ta ett större ansvar. Medan man i Stockholm har korta avstånd och varje kommun kanske inte behöver stå för all infrastruktur själv (kulturinrättningar, badhus, idrottsanläggningar, skolor med mera) så måste de större kommunerna i norra Sverige ta ett större ansvar för service, fritidsliv, kultur med mera eftersom närliggande alternativ saknas.

Umeå är också den kommun som växer snabbast i Norrland, vilket gynnar hela regionen. Samtidigt straffas vi i utjämningssystemet för att vi växer och bidrar till utveckling.

Ett kostnadsutjämningssystem som fortsätter att dränera Västerbotten totalt sett har såklart negativa konsekvenser för hela länet, även för de mindre kommuner som var för sig tar del av stöd.

Vi vet att Norrlands tillväxt och utvecklingsmöjligheter är beroende av att det finns starka regionala knytpunkter och växande städer. Detta är viktigt för hela länets fortsatta attraktivitet och ekonomiska konkurrenskraft.

Med Kostnadsutjämningsutredningens förslag skulle Umeås avgift öka med 64 miljoner kronor per år. Detta i en situation där vi redan i dag har svårigheter att få ekonomin att gå ihop till följd av de tuffa utmaningar som följer av att vara en tillväxtkommun i en glesbefolkad landsände.

Sammantaget blev det ett bra möte och vi hoppas att regeringen gör en översyn av förslaget för att rätta till de skevheter dess genomförande skulle ställa till med!

En historisk dag för hela Norrland – första spadtaget för Norrbotniabanan togs i dag!

Av , , Bli först att kommentera 6

I dag har vi socialdemokrater skrivit historia. Stefan Löfven var i dag på plats i Umeå för att ta det första spadtaget för byggandet av Norrbotniabanan.

Under den socialdemokratiska regeringen Persson fanns järnvägen med i infrastrukturplanen. Så fort regeringen Reinfeldt tillträdde togs den bort. Efter maktskiftet 2014 var en av den S-ledda regeringens första åtgärder att åter igen lyfta in planerna på järnväg längs norra norrlandskusten där de hör hemma – i infrastrukturplanen. Och i dag har äntligen det första spadtaget tagits!

Norrbotniabanan öppnar upp för fantastiska utvecklingsmöjligheter i Norrland. Vi socialdemokrater vet att god infrastruktur är ett fundament för utveckling och tillväxt. Det är därför vi drivit på så hårt för att Norrbotniabanan ska komma till stånd!

Norrbotniabanan kommer att effektivisera godsflödena längs Norrlandskusten och fungera som en katalysator för tillväxt och utveckling. Befintlig järnväg tampas med påtagliga kapacitetsproblem som i dagsläget utgör en flaskhals för fortsatt tillväxt. Utöver detta kommer Norrbotniabanan att förbättra persontransporterna och göra det möjligt att bo, verka, arbeta och studera på fler platser längs Norrlandskusten. Inte minst mindre samhällen längs järnvägens tilltänkta sträckning, så som Sävar, kommer att få fantastiska möjligheter till utveckling när den byggs!

Norrbotniabanan kommer att innebära:

– Sänkta transportkostnader med 30 %.

– Dagens maximala tågvikter är 1 000–1 100 ton, på Norrbotniabanan kan de ökas till 1 600 ton.

– Halverade restider som gör att arbetsmarknaderna vidgas och vi klarar kompetensförsörjningen.

– Ökad kapacitet på järnvägen.

– Robust järnvägssystem i norr med möjlighet till omledning till annat elektrifierat spår vid trafikstörningar.

– Avstånden minskar med 7–11 mil i många viktiga godsrelationer.

– Kopplar samman Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet.

– Blir en länk mellan Europa och Barentsregionens rika tillgångar; malmer, mineraler, skog, olja och gas.

Som ordförande för Norrbotniabanan AB är jag väldigt stolt och glad över att järnvägsbygget äntligen fått klartecken och finansiering från den S-ledda regeringen. Överklagningar kan påräknas i sedvanlig ordning, men att järnvägen kommer att byggas står nu helt klart. Färdriktningen är utstakad, nu kör vi!

Umeå kan fortfarande bli aktuellt för Migrationsverkets nya anläggning

Av , , Bli först att kommentera 1

I TV4 sändes i går ett inslag angående det nya asylförvar som Migrationsverket planerar att anlägga i Norrland. I inslaget framgick att bland annat Umeå, Östersund och Luleå tillfrågats – men att endast Luleå gett klartecken för att bygga anläggningen. Jag vill för tydlighetens skull meddela att även Umeå fortfarande kan bli aktuellt. Umeå har meddelat att vi är positivt inställda till att verksamheten placeras i vår kommun. Markfrågan utreds för närvarande inom kommunen, för att vi inom kort ska kunna presentera ett underlag.

Migrationsverket behöver utöka sin kapacitet vad gäller övergångsboenden för delar av den grupp människor som inväntar av- eller utvisning efter avslag på sin asylprövning. Det planerade förvaret ska inrymma 40 boendeplatser. För att täcka verksamhetens behov krävs lokaler med en storlek på mellan 3 000 – 3 500 kvadratmeter. De krav som ställs på den tomt som förvaret ska anläggas på är att den ska ligga nära en flygplats och större trafikleder samt vara lättillgänglig med allmänna kommunikationsmedel. Det behövs också närhet till myndigheter som Polisen och Migrationsverket. Det är en kravprofil som stämmer väl överens med Umeås infrastruktur. Verksamheten kommer att medföra omkring 60-80 nya arbetstillfällen på den ort som till slut blir aktuell.

Frågan om vilken ort förvaret ska placeras på är alltså inte avgjord ännu och Umeå deltar fortfarande i processen.