LOV och argumentation

Av , , 2 kommentarer 32

Läste Helena Lindahls blogg och hur hon jämför Socialdemokraterna i Robertsfors med de dåvarande kommunistiska partiet i Polen. Denna typ av argumentation tillför inte debatten något och kan knappast ses som ett argument för eller emot LOV. Det skulle vara lika tokigt som att jämföra Centerpartiets vilja till privatisering med något högerextremt land. Den typen av argumentation är bara till för att skrämmas och jag väljer att inte kommentera den ytterligare.

 

Däremot gör hon en något underlig utsvävning i slutet av bloggen där hon helt enkel påstår att det är företagen som står för välfärden. Jag vet inte vilken värld Helen ser, men i min värld är det människorna som står för välfärden, det är människors arbete som genom klok politik kan fördelas till en välfärd för alla. Företagen är i det sammanhanget ett verktyg på samma sätt som politiken är ett verktyg för fördelningen.

Dessutom skriver hon följande “Det känns allt annat än betryggande när den politiska ledningen ser privata småföretag som drivs av kvinnor som något man måste rädda kommuninvånarna ifrån.” LOV handlar inte om de utan var ett sätt att försöka få mångfald och nya idèr inom hemtjänsten. Personligen var jag mycket tveksam redan vid införandet och såg riskerna, främst kostnadsutveklingen som oroande. Nu har vi facit och mina farhågor får nog anses som befogade. LOV har varit ett dyrt experiment i Robertsfors. Det visar även SKL-s undersökningar att små kommuner har svårt att få ekonomi och för den skull någon verklig valfrihet genom LOV. Därför är det inte särskilt svårt för mig att prioritera en hög generell kvalité i stället för dyra experiment för ett fåtal.

Olika uppfattning är inte synonymt med felaktigt eller missuppfattning.

Av , , Bli först att kommentera 19

Tydligen gjorde min insändare intryck eftersom Helena Lindahl ger mig ett så långt svar.

Helena inleder med att hon ska räta till felaktigheter och missuppfattningar.

Jag söker febrilt efter rättelser på min insändare men kan tyvärr bara tyda Helenas svar på något annat sätt än att vi har olika uppfattningar. Däremot tolkar hon min insändare lite märkligt kan jag tycka, om vi är överens om att vi vill ha fler människor i vården, borde t.ex. tre jobb där vara bättre använda skattepengar än ett jobb inom restaurangbranschen. Det handlar inte om att ställa näringar mot varandra utan att använda skattepengar på ett så klokt sätt som möjligt.

Vad gäller Norrbotniabanan  så ifrågasätter jag vad som hänt de åtta år som Helena varit representant för majoriteten i Riksdagen. Centern kan vilja hur mycket som helst men sitter i en Allians som tyvärr inte gjort särskilt mycket för Norrbotniabanan. Skulle vara ärligare om Helena svarade på min frågeställning ”vist är det så att Centerpartister inklusive Helena själv i Riksdagen faktiskt röstat mot förslag om utveckling av Norrbotniabanan. Att efter åtta år skryta med en utredningsman är i mina ögon nästan löjeväckande.

Centerns felaktiga bild av Socialdemokratin.

Av , , 1 kommentar 22

Läste i Mellanbygdens tidning den 3 september två intressanta inlägg. Den ena av Per Olofsson och den andra av Helena Lindahl. Till att börja med var Per Olofssons ledare en fantastiskt intressant läsning där jag och Per var överens om i stort sett allt. Den var också väldigt belysande där Per faktiskt talar om vad han vill, vilket jag tycker är fantastiskt bra. Här kommer en ny ung engagerad politiker som berättar vad han vill, jag vill bara gratulera. Det är inte utan att jag känner igen den gamla Centern i Per Olofssons ledare, han tar upp kommunikationer, bredband, skola och omsorg bl.a som framgångsfaktorer för vår kommun och det är bara att hålla med. Tyvärr gör han en avslutning där han påstår att vi Socialdemokrater är emot detta, inget kan vara mera felaktigt, vi Socialdemokrater är i stället för den utveckling som Per Olofsson så bra beskriver. Men tyvärr så styrs den kommunala politiken till mångt och mycket av de skatteintäckter vi får och hälften av dessa för Robertsfors räkning kommer från staten. Vi är alltså helt beroende av vilka beslut man fattar på regeringsnivå. Med tanke på den allians som Centerpartiet deltar i, där skattesänkningar har gått före utveckling så tror jag Per Olofsson skulle ha större framgång genom att sammarbeta med Socialdemokraterna.

Tyvärr ser det ut att dröja med något sådant när jag läser Helena Lindahls inlägg i samma tidning, där hon frågar om vi Socialdemokrater vill lägga ner Westmans kafé. Att vi Socialdemokrater skulle ha en konstig världsbild och då främst hur småföretagare ser ut och har för villkor låter jag stå för henne, jag är övertygad om att vi Socialdemokrater har minst lika stor erfarenhet av småföretagens villkor som något annat parti. Det frågan egentligen handlar om, är de skattesänkningar som Centern bidragit till i Alliansen. Hur försvarar Helena Lindahl Jobbskatteavdraget t.ex. inte har det gett några nya jobb även om man skryter med att sysselsättningsgraden i dag är större än tidigare är arbetslösheten fortfarande hög och har ökat. Nu vill Helena Lindahl särskilt peka på restaurangmomsen, men vad var det man ville med sänkningen, inte var det att rädda Westmans kafé eller priset på köttbullar man argumenterade med, jag vill minnas att det skulle skapa en massa jobb. De vi Socialdemokrater med flera insett är att det blev de dyraste jobb som någonsin har skapats, vi skulle kunna anställa 3-4 undersköterskor i kommunen för varje jobb sänkningen av restaurangmomsen skapat. Om det är som du säger så är argumentet idag för momssänkningen inte fler jobb utan att öka lönsamheten.

Slutligen skulle jag vilja ställa en fråga till samtliga allianspolitiker i norra Sverige tror ni verkligen på allvar att det blir någon Norrbotniabana. Det blir nu tredje valrörelsen i rad ni lovar vitt och brett om, denna viktiga satsning för norra Sverige, men om jag inte har helt fel så har bland annat Helena Lindahl med flera allianspolitiker från Norrland röstat nej till sådana satsningar i riksdagen.
Hans Lindgren
Socialdemokrat

Politikeransvar

Av , , 2 kommentarer 27

Konstitutionella frågor, vuxenmobbad, minns inte, inställer sig inte till utfrågning o.s.v. de flesta förstår att jag syftar på Maud Olofsson. Här har det statligt ägda vattenfall genomfört den största affären genom tiderna,  i efterhand är det märkligt att en hel regering med ett undantag varit informerad. Mycket kan kanske tillskrivas Maud Olofsson men att hon skulle vara så egenmäktig att hon vågade genomföra en sådan affär utan att tillfråga sin egen regering, tror jag inte ens om Maud Olofsson. Förutom att regeringen gjort en dålig affär som ingen vill kännas vid, så är en annan allvarlig fråga hur trovärdig våra politiker är. När Statsminister, finansminister och näringsminister, tre av Sveriges mäktigaste politiker i en så dyrbar fråga ger motsägelsefulla uppgifter kan man starkt misstänka att åtminstone nån eller kanske alla ljuger, då slutar man tro på politiken. KU i all ära men de enda dom kan göra är att pricka någon politiker, de kan inte så lite som att tvinga en före detta minister att infinna sig till förhör.

Allt detta ger politik ett dåligt rykte och ett allt större politikerförakt och i slutändan tron på demokratin. Vi försvarar gärna demokratin och kritiserar gärna andra länder men när vi inte kan utkräva ansvar av våra ministrar nuvarande eller före detta, riskerar vi faktiskt att undergräva den demokrati vi sätter så högt.

Bidrag

Av , , 1 kommentar 29

Nog är det en märklig värld vi lever i, nu senast såg jag i Lars Bäckströms blogg att vi ska minska vårt bidragsberoende som kommun. En intressant tanke, men då måste man kanske först definiera vad ett bidrag är för något.

Så här står det i Wikipedia: (Ett bidrag eller kontribution är något som ges för att fylla ett behov. I många sammanhang avser bidrag något som fyller endast en del av behovet medan sådant som fyller hela behovet kan ha andra namn såsom underhåll eller understöd. Bidrag kan vara av direkt pekunjär natur, i form av betalningar till bidragsmottagaren, eller uttryckas sig som volontärarbete som exempelvis användarbidragen i Wikipedia. Ekonomiska bidrag utdelas förutom av EU, stat, länsstyrelser och kommuner också av stiftelser. Bidrag kan ges till bland annat sjuka, funktionshindrade och som stöd till fattiga familjer. Stöd kan ges direkt till de behövande eller så ges de till organisationer och föreningar med olika ändamål som idrottsföreningar, patientföreningar, välgörenhetsorganisationer, kulturföreningar, invandrarföreningar, religiösa församlingar osv. Bidrag från allmännyttiga stiftelser är normalt skattefria både för givaren och mottagaren.)

 

I Sverige har vi ett skattesystem där kommunerna äger rätt att göra skatteuttag från sina medborgare, men för att inte kommunernas skatt ska skilja sig allt för mycket har vi också ett skatteutjämningssystem som kommuner både får och betalar till allt utifrån skattekraft.

Att göra det systemet till ett bidrag är som att säga att medborgarna ger kommunen ett bidrag i stället för kommunalskatt.

Tyvärr har ordet bidrag börjat användas allt för lättvindligt inte minst från den borgerliga regeringen, men nu tydligen också anammat av lokala borgerliga politiker som Lars Bäckström.

Hur många gånger har vi inte hört att människor inte ska vara bidragsberoende utan få riktiga jobb. Detta underförstått gör både sjukförsäkringen och arbetslöseförsäkringen till ett bidrag och inte en försäkring. Det är lika dumt som att ett nedbrunnet hus ersätts av ett bidrag av försäkringsbolaget och inte försäkringen.

 

Varför använder man då denna typ av retorik, jag är alldeles övertygad om att Lars B vet precis vad han talar om och att det inte bygger på någon okunskap. Det är just detta som gör det till en allvarlig fråga, ordet bidrag har nämligen fått en negativ klang och därför stoppar man in det t.ex. i stället för försäkring av ett speciellt syfte. Ingen ska behöva leva på bidrag eller hur, men att en försäkring täcker upp vid olika oförutsedda händelser i ens liv är betydligt mera accepterat. Alltså kallar man främst kollektiva försäkringar för bidrag så kan man i nästa andetag försämra dom eftersom ingen egentligen vill ha bidrag. Fiffigt eller hur?

 

Vi kan leka med tanken att kommunen avstår från  skatteutjämningssystemet/ ”bidraget”. Detta skulle innebära att vi i det närmaste skulle måsta fördubbla den kommunala beskattningen. Hur tänker Lars B lösa det?

Vem lägger ner skolor?

Av , , 3 kommentarer 42

Läste en märklig insändare av Mattias Larsson och Helen Lindahl i Västerbottens folkblad den 9 september.

Där påstår man att vi Socialdemokrater vill avveckla landsbygden, de som händer i andra kommuner låter jag andra kommentera men i vår kommun Robertsfors måste jag dock göra skribenterna besvikna eller egentligen skulle jag vilja påstå att de är väldigt dåligt pålästa. Inte minst Helen Lindahl borde veta bättre eftersom hon bor i kommunen.

Det står att Socialdemokraterna i Robertsfors ivrigt arbetar för att avveckla byskolorna.

Jag vet inte vad man bygger det resonemanget på men sanningen är i själva verket att det är Centerpartiet i Robertsfors kommun som lagt ner skolor.

Under min tid i politiken har Centerpartiet i majoritet flyttat Ånäset högstadium, 4,5,6 i Djäknebod och  lagt ner Brände skola, Flarken skola. Hur skribenterna får oss att vara ivriga nedläggare är lite märkligt för de ivrigaste nerläggarna är tveklöst Centerpartiet.

Vi Socialdemokrater arbetar för en skola där barnen står i fokus och därför har vi också lagt förslag i investeringsbudgetten för en ordentlig upprustning, faktiskt en av de största sedan bygget av Jenningsskolan. (läs förra blogginlägget)

Satsning på skolan

Av , , Bli först att kommentera 30

Att vara kommunal politiker kan ibland vara ganska turbulent och många gånger handlar det om besparingar. Många gånger har jag varit ute och förklarat varför vi måste förändra verksamheten och då oftast på grund av mindre pengar. Därför känns det extra roligt att som politiker och dessutom ordförande i Barn och utbildning äntligen få genomföra rejäla investeringar för att förbättra och höja standarden för våra yngsta. Vid senaste kommunstyrelsen föreslår man fullmäktige att investeringsbudgeten ska innehålla åtgärder för en upprustning av Tundalsskolan och att införliva Jenningsskolan i grundskolan. (Vilken verksamhet som ska flytta in i Jennings är dock ännu inte klart) Vi ska dessutom bygga för barnomsorgen i södra kommundelen för att ersätta den modul som vi tvingades göra som en tillfällig lösning. Det är dessutom avsatt pengar för att se över hur barnomsorgen ska organiseras i norra kommundelen.

För de närmaste två åren innebär det investeringar för cirka 30 miljoner kronor.

Jag har en rätt lång historia som politiker och jag vågar säga att detta är den i särklass största satsningen vi gör på skolan sedan 1994 då Jenningsskolan byggdes. Tyvärr är det så att skolan många gånger har fått stå tillbaka eftersom investeringsbehovet har bedömts starkare på annat håll, men nu är det äntligen skolans tur.

Rättning

Av , , Bli först att kommentera 32

 Har varit lat och inte skrivit blogg på länge och det mesta inom kommunen har rullat på utan några större händelser. Men några saker har upprört mig senaste tiden så nu kändes angeläget att få använda ordet och skriften som reaktion.

Jag börjar med Folkpartiet i Robertsfors eller dess företrädare Magnus Forsberg och hans blogg om skolans höga kostnader. Kan bara konstatera att det inte fanns mycket faktaunderlag till hans påstående att skolan skulle vara en kostnadsfälla och att äldreomsorgen har fått betala kalaset. Tittar man på de jämförelser som finns kan vi konstatera att vår grundskola inte alls är särskilt dyr snarare ligger vi rätt bra till kostnadsmässigt, tyvärr är resultaten inte särskilt bra. Då det gäller resultaten bland eleverna så arbetas det nu intensivt med att förändra verksamheten på olika sätt för att förbättra detta, men det får jag kanske anledning att återkomma till.

Lennart Holmlund skrev en blogg om svensktalande finnar som behandlas illa i Finland, en bra blogg i övrigt om det inte hade innehållit ett mycket klumpigt faktafel som Lennart Holmlund borta veta. Han skriver Det krig som avslutades inom Umeå kommuns gränser” Han pratar alltså om 1809 års krig mot Ryssarna och i alla historieböcker som jag läst så avslutades det i Ratan inom Robertsfors kommun. Det kan tyckas löjligt men det är inte första gången man försöker ändra historien och göra det till ett slag inom Umeå.

 Men så till det kanske mest fantastiska Maud Olofssons krönika i VK. Mycket skulle gå att säga om den politik som den regering Maud ingick i men inte har den gjort sig känd för att öka antalet utländska universitetsstudenter i Sverige. Hon tycker att vi ska bli som USA och se till att vi får fler som vill bygga Sveriges framtid. Målet att fler ska bygga Sveriges framtid är det inget fel på, men i så fall hade hon som minister och representant för regeringen i många år stora möjligheter att genomföra förändringar i den riktningen. I stället genomförde man en stor åtstramning just för utländska studenters möjlighet att studera i Sverige.

 

Varför går retorik och praktisk handling så sällan ihop i Maud Olofssons och hennes före detta regeringskollegers värld. 

RUT

Av , , 2 kommentarer 36

 Läste i VK häromdagen en artikel om RUT-avdraget och jämförelserna med hemtjänst. En mycket intressant artikel där man i första anblicken kan få intrycket av att den privata aktören är mycket billigare än den offentliga hemtjänsten. Synar man artikeln lite noggrannare så inser man att i själva verket är den privata aktören 224kr dyrare per timme. Anledningen till att det blir billigare för kunden i slutändan är det av staten beslutade subventionen/RUT-avdraget. Detta får mig att reflektera över vad våra skattepengar används till, jämförelsen är egentligen bara intressant där kunden inte har något beslutat hemtjänst och då pratar vi om helt vanliga hushållstjänster. Att våra skattemedel används till människor med behov av hjälp i hemmet på grund av ålder eller sjukdom är för mig en självklarhet, men att använda skattemedel till att subventionera tjänster bara för att de är så kallade hushållsnära är för mig helt orimligt.

För det första ifrågasätter jag jämförelsen, är det inte äpple och päron eller åtminstone kan man inte påstå att konkurrensen är på olika villkor?

För det andra är det rimligt att vi använder skattepengar till att subventionera privata tjänster där det inte finns ett uttalat behov?

Offentliga aktörer som är skattefinansierade får enligt lagstiftning inte konkurrera med privata företag, eftersom man är rädd för en skattesubventionering, men är det då rimligt att privata företag ska skattesubventioneras så att de blir billigare än skattefinansierad verksamhet.

 

För mig är detta fullständigt felaktigt, privata tjänster är privata tjänster och ska hanteras som all annan marknad på den privata sidan. 

Jobbskatteavdrag

Av , , 1 kommentar 38

Så ska pensionärerna få en lönehöjning.

Efter en lång debatt, den började egentligen redan i början av förra mandatperioden då pensionärerna kände sig åsidosatt eller orättvist behandlade när alla som arbetar fick ett avdrag men som inte gällde pensionärer. Nu har äntligen pensionärerna blivit bönhörda och ska få en höjning.

Jag vill bara påminna om att roten till hela diskussionen är införandet av jobbskatteavdraget och är faktiskt lika orättvist för alla inte bara pensionärerna.

Vi hade en gång ett skattesystem som hette att man skattade efter bärkraft, kort sagt de som tjänade mest betalade mest o.s.v.

Det regeringen Reinfeldt nu gjort är att införa ett helt annat system där man betalar skatt efter vad man gör. En för mig fullständigt vansinnigt experiment hade det inte räckt med att försämra villkoren i våra försäkringssystem utan man var tvungen att ta till skattesystemet också.

Motivet var att det ska löna sig att arbeta, men för mig har det alltid lönat sig att arbeta.

Fortsätter man Reinfeldts resonemang kunde man kanske tänka sig att vissa arbeten är mera lönsamma än andra och då skulle man kunna ha olika avdrag för olika arbeten.

Eller varför inte ett pensionärsavdrag som blir större om du jobbar längre än 67 år?

Ja möjligheterna blir närmast oändliga men konsekvenserna fullständigt oöversiktliga.

 

Låt skattesystemet vara det system som ska finansiera välfärden (inte bara kärnan) och undvik att försöka göra det till någon form av arbetsmarknadspolitiskt slagträ i den politiska valrörelsen.

 

För mig finns bara ett rimligt alternativ med jobbskatteavdraget, släng det i papperskorgen och gör det till en generell skattesänkning i stället.