Så länge hoppet finns, är allt möjligt

Tidigare i veckan hade jag förmånen att gästföreläsa på Umeå Universitet och ha en frågestund med ett 60-tal elever som läser A-kursen i statsvetenskap. Min roll var att prata om det praktiska arbetet i riksdagen och politik i praktiken. Jag berättade bl a om utskottsarbetet (i näringsutskottet) och hur mitt första möte krockade med de "traditionella" reglerna. Ersättare (som jag var då) får ett begränsat utrymme att prata och det förstod jag inte då, men ganska snabbt efter det mötet :o). Jag tog även upp hur en "vanlig" vecka kan se ut, relationen med media och den utmaning som jag upplever som den största – att få ihop hjärtefrågor från länet med den nationella rollen i partiet och som en del av en Allians. För det mesta går det bra, men ibland är det en rejäl utmaning.

Frågorna jag fick från studenterna var intressanta och spetsiga och det var riktigt roligt måste jag säga. Jag fick bland annat frågan hur C ska höja sina opinionssiffror. Jag tror att en lösning är att vi måste vara tydligare med vår egen politik så att vi inte drunknar i Allianssamarbetet. Även om vi ingår i en fyrklöver måste väljarna få veta skillnaden.

Ibland när jag behöver lite styrka tittar jag emellanåt på bilden som ni ser nedan. Så länge hoppet finns, är allt möjligt :o).