Ett fossiloberoende Sverige!

Av , , 2 kommentarer 14

Under helgen som var hade Centerpartiet sin idéprogramsstämma i Upplands Väsby. Det framtidsprogram vi tog fram är våra visioner om hur vi önskar att vårt Sverige ska se ut i framtiden. Det var tre spännande dagar med många möten och beslut och när jag landade i soffan i Gumbodahamn på söndag kväll, så somnade jag inom en halvtimme :o ).

Vi har bestämt att Centerpartiets ideologi och politiska kompass är en social, decentralistisk och grön liberalism, som är jordnära, frihetlig och bygger på rättvisa och hållbarhet. Decentralistisk innebär att vi vill att hela Sverige ska leva och att beslut ska tas så nära oss i vår vardag som möjligt!
 
Besluten som togs var många men jag skulle gärna vilja lyfta fram några som jag tyckte var viktiga:
 
I vår framtidsvision betonade vi att vi måste bli av med vårt beroende av fossila energikällor så som bensin, olja, kärnkraft och andra skadliga ämnen. Visionen om att Sverige kan vara helt fossilfritt med hundra procent förnybar energi ”inom mindre än en generation” är självklar för ett parti som Centerpartiet.
 
Företagen inom jord- och skogsbruk ska få utvecklas och de resurser vi får från de gröna näringarna ska användas klokt. Vi behöver se till att vi lever mer på närproducerade matvaror och fokusera mindre på mat som åkt jorden runt för att hamna på våra middagstallrikar. Centerpartiet vill ta ansvar för att utveckla och skapa bättre förutsättningar för svenskt lantbruk. Det är med de gröna näringarna som vi skapar ett hållbart samhälle. Dessutom skapas många nya gröna jobb, en framtidsbransch i Sverige.
 
Slutligen vill jag nämna att ombuden från Norrlandslänen kämpade för att få igenom något som vi kallar för regionala skattebaser. Vi vill att delar av de stora vinster som t ex vattenkraft, vindkraft och gruvor genererar ska gå tillbaka till de regioner där dessa resurser finns. Vi stred och fick med oss många andra av stämmans 500 ombud, men förlorade omröstningen med 19 röster. Så nära har vi aldrig varit förut och nu kavlar vi upp ärmarna inför partistämman i Karlstad i september. Då ska det här gå igenom!

 

2 kommentarer

Eskil Erlandsson säger ja till ursprungsmärkning!

Av , , 1 kommentar 21

Jag är glad och stolt över att vår landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) nu slagit näven i bordet och sagt att han vill verka för ursprungsmärkning av kött i halvfabrikat (sedan tidigare finns ju EU-regler om ursprungsmärkning på styckekött).

Det här är inget som livsmedelsbranschen gillar, men jag tror att människor (särskilt med den senaste matskandalen med hästköttet i åtanke) gärna vill veta var köttet de stoppar i munnen kommer ifrån. Man vill helt enkelt veta om köttfärsen i lasagnen kommer från Sverige eller något annat land.

Det är till och med så att EU nu förebereder ett förslag om ursprungsmärkning. Det innebär att vi får lika regler i Europa, vilket är att föredra då vi har stor handel med mat mellan EU: s medlemsländer. Med detta i åtanke kan vi väl knappast säga nej?!

En del politiker hävdar fortfarande att ursprungsmärkningen på kött ska vara frivillig då den kostar för mycket. Jag tror att det är dags att man tar konsumenternas intresse och oro på allvar. Dessutom gynnar ursprungsmärkningen svenska bönder, vilket inte heller är fel. Vill vi ha kvar det svenska jordbruket och de öppna landskapen borde vi handla mer svenska och lokalproducerade produkter!

1 kommentar

Skiffergas – miljöbov som ändrar maktbalansen i världen?

Av , , 1 kommentar 17

Nu är skiffergasen på tapeten och många tror att det här är något som kommer att få stora politiska konsekvenser och påverka maktbalansen i världen.

Vad är då skiffergas? Ja, egentligen är det naturgas men som finns lagrat långt ned i marken och inbäddat i skiffer. Man har länge känt till förekomsten, men det har tidigare varit alldeles för dyrt att utvinna den.

I USA har man börjat göra stora investeringar i just utvinning av skiffergas. Den är kontroversiell ur miljösynpunkt då det innebär att man borrar djupt ned i backen, spräcker berget och pumpar ned stora mängder vatten och en del kemikaler för att få upp gasen.

Enligt vissa så är investeringarna i den här typen av gasutvinning en energirevolution som kan göra länder som t ex USA mindre beroende av import av gas och olja. Förutom att det kanske blir prispress på olja och gas kommer Mellanösterns stora betydelse för världens energiförsörjning att minska. Dessutom är det inte helt otroligt att USA: s intresse för militära insatser trappas ned. Även Ryssland kan få en minskad betydelse som gasexportör och det påverkar nog i så fall deras möjligheter att använda energivapnet mot andra europeiska länder.

Det finns stora mängder skiffergas i världen och förutom USA så är det Kina som sitter på den största reserven. I Europa är det bl a Sverige, Polen och Österrike som har de största skiffergasreserverna…

Tyvärr har utvinningen en stor nackdel för miljön – det går åt stora mängder vatten och kemikalier sprutas ned under hårt tryck. Vill det sig illa kan föroreningar läcka ut i grundvattnet och borrhål som läcker metangas bidrar till växthuseffekten.

Men jag gissar att USA ser att de nu kan bli i stort sett energioberoende och det från länder som man inte har de bästa relationerna med. Tyvärr blir nog det här viktigare än miljökonsekvenserna är jag rädd.

Jag är inte för en utvinning i Sverige då jag tycker att skiffergas är att ta ett steg bakåt i energiutvecklingen. Om vi är rädda om klimatet borde vi fortsätta på den inslagna vägen med förnybar energi!

 

1 kommentar
Etiketter:

Byskolor och rätten att få doppa tårna i havet

Av , , Bli först att kommentera 20

En "vanlig" dag

Efter en heldag med företagsbesök i Lycksele svänger jag av E4:an in till Bygdeå. Jag är på väg till Hammarhöjd, ett äldreboende som ägs och drivs av Åsa, en varm och driftig kvinna som gör ett fantastiskt jobb.
 
Mörkret har fallit och jag letar mig upp från parkeringen till möteslokalen för kvällen. Ett fladdrande ljus i en lykta vittnar om att jag kommit rätt och jag kliver med raska steg innanför dörren.
 
Jag hör sorlet från flera röster och följer ljudet tills jag hittat rätt. Den första som möter mig är Åsa som ger mig en kram och ett stort leende. Sedan träffar jag Lennart, kvällens moderator. Han ska leda samtalet mellan mig och Patrik, kommunalrådet i Robertsfors (s). Lennart skakar hand och berättar för mig och Patrik om upplägget för kvällen – vi ska fokusera på företagande, fritt vårdval och skolan. Det sistnämnda med tanke på beslutet att flytta tre klasser från Åkullsjöns byskola till Robertsfors.
 
Varför ska man bo i Robertsfors kommun? Kommer människor att flytta hit när vi har Umeå och Skellefteå så nära? Eller är vi för dåliga på att tala om vilka mervärden som finns? Martin, boende i Åkullsjön, inleder med att berätta varför han och hans fru valde att flytta hit från Tyskland. De driver idag en rosenträdgård och lyfter fram skogen, naturen och landsbygden som argument för Sverige och Norrland. ”Ta inte den möjligheten ifrån oss genom att tänka kortsiktigt med skolor och service” säger han.
 
I pausen kommer en äldre man fram till mig och vill prata jordbruk och hur vi ska få fler att handla lokala varor. Han är bekymrad över situationen för Sveriges bönder. En fråga som är ofta förekommande i riksdagsgruppen. Samtidigt känner jag en intensiv blick av en annan deltagare – det är kvällens yngsta, som är fyra månader. Han har inget att tillägga om jordbruket men tittar nyfiket och intensivt på mig och skrattar hjärtligt.
 
Sedan går jag vidare mot kaffebordet och ser en kvinna som leende vänder sig mot mig. Hon har ett halsband med en Davidstjärna som glimmar mot halsen och berättar att hon varit på resa i Israel en gång men att hon idag har svårt att gå och därför inte kan åka så långt. Däremot drömmer hon om att få åka till havet och doppa tårna – ”det var säkert tio år sedan” säger hon med längtan i blicken.
 
Diskussionerna flödade i lokalen och även om inte jag och min meddebattör hade samma åsikter om byskolor och visionen för Robertsfors kommun, så var det en givande kväll. När jag slutligen sätter mig i min kalla Golf och styr kosan hemåt är jag trött men glad. Jag avslutar kvällen med sen middag – filmjölk och cheerios (som mer liknar kattfoder med sina flerfärgade veteringar) och hinner knappt sätta mig i soffan innan jag somnar med fjärrkontrollen i handen. Lång dags färd mot natt har börjat.
 
 
* " En vanlig dag" – Krönika som jag skrev åt tidningen Västerbottningen här om veckan
Bli först att kommentera