Idag kom beskedet att regeringen ger sitt godkännande till att kunna etablera den så kallade Rönnbäcksgruvan i Storumans kommun. Här finns det en stor fyndighet av nickel och enligt uppgift är det den största fyndigheten av nickel som upptäckts i Sverige.

Regeringens beslut är ett steg på vägen mot en gruvetablering i just Rönnbäcken, men fortfarande återstår beslut från mark- och miljödomstolen och företaget som vill etablera gruvan måste ta fram planer på hur man ska hantera den miljömässiga biten, vilket också är jätteviktigt i sammanhanget.

Det här är en stor möjlighet för Storumans kommun och många nya arbetstillfällen kan skapas. Redan idag så tittar kommunen på hur man ska planera för bostäder och service om en gruvbrytning skulle komma igång.

Jag vet att det även finns människor som ser med oro på gruvetableringen och det har jag också respekt för. Miljön är viktig och likaså rennäringen. Men jag tror att allt detta måste gå att kombinera. Idag har många inlandskommuner tufft med ekonomin och många flyttar på grund av att det finns för få arbetstillfällen. En gruva i Rönnbäcken skulle kunna bidra till utvecklingen i området liksom rennäring, vindkraft och turism. Om vi vill att inlandet ska leva måste vi hitta möjligheter för fler näringar att finnas sida vid sida.

Jag ser gärna en gruvetablering i Rönnbäcken, men samtidigt tycker jag att miljön är viktig och anser att mer pengar skulle satsas på att återställa marken och på ökad miljösäkerhet rent generellt när det gäller gruvetableringar. Idag ställs hårda krav, men de skulle gärna kunna bli tuffare.

Jag tycker dock att många som protesterar mot denna gruvetablering inte problematiserar frågan på ett bredare plan. Många av oss använder dagligen prylar och redskap som innehåller mycket av de metaller som idag utvinns i gruvor runt om i Sverige. Samtidigt som vi inte vill göra avkall på de saker som finns i vår vardag, så vill många inte ha de gruvor där de här metallerna framställs – ”not in my back yard”. Men är det bättre om metallerna utvinns någon annanstans? Är det bättre att någon annan får ta hand om verksamheten så länge inte vi behöver se det?

.

Igår var jag inbjuden av Almi (ett statligt bolag som hjälper till med råd, lån och information till nya och befintliga företagare) för att i kanal Global och tillsammans med några riksdagskollegor, prata om hur vi får fler nysvenskar att starta och driva företag.

Kanalen är en TV-kanal som sänder dygnet runt och riktar sig till alla i Sverige med intresse för många nya kulturer som genom inflyttning och globalisering växer fram. Kanal Global vill även vara en medieplattform där svenskar med annan etnisk härkomst får information om Sverige och det svenska samhället.

I Sverige lever idag 1,8 miljoner människor med rötter i andra delar av världen. Sett ur näringslivssynpunkt är det en mycket stark målgrupp – vart femte företag som startas i Sverige idag görs av en person med utländsk bakgrund. Totalt har Sverige idag cirka 85 000 invandrarföretagare som sysselsätter drygt 250 000 personer. De är en synnerligen viktig ekonomisk resurs i det svenska samhället.

Hur ska man då göra för att fler ska vilja starta företag? Ja, ta bara det här med myndighetskontakter. Många nysvenskar tycker att det är krångligt att veta var man ska vända sig och vem som gör vad. Här borde vi kunna förenkla mer – t ex samla fler myndigheter under samma tak. Ena annan sak är att många nysvenskar inte har nätverk eller tillgång till kapital – vilket är en utmaning för många företagare rent generellt. Idag finns möjlighet att låna statligt riskkapital, men det måste bli enklare att hitta vägarna dit. Därför borde det – åter igen – finnas nystartskontor med flera myndigheter under samma paraply – det skulle underlätta för alla.

Ett jättebra initiativ och ett steg i den här riktningen är regeringens satsning på verksamt.se. Här samlas digital information, verktyg och e-tjänster för den som driver eller vill starta företag. Kika gärna in här: verksamt.se

Sedan tycker jag att det är viktigt att fortsätta att göra riktade insatser för kvinnors företagande generellt men även mot gruppen invandrarkvinnor. Vi behöver fler kvinnor som vågar satsa på företagande i Sverige och jämför man med andra länder inom EU så finns det fortfarande outnyttjad potential, vilket även skulle göra mycket för ekonomin i Sverige.

På bilden ser ni delar av arbetsgruppen som arbetat med förslag för ytterligare utveckling av Norrlands inland. Från höger: Pelle Åsling (riksdagsledamot (C) från Jämtland), Tomas Mörtsell (kommunalråd (C) från Storuman) och jag.

Här om dagen presenterade jag tillsammans med andra centerkollegor en rapport som handlar om hur vi ska utveckla de resurser som redan finns och ytterligare verktyg som behövs för att utveckla Norrlands inland. Det här är ett uppdrag som vi fått från partistyrelsen och något som de inom snar framtid ska behandla innan förslagen slutgiltigt tas på Centerpartiets stämma i Karlstad i höst.

Vårt arbete påbörjades redan i slutet av förra året och under januari månad gjorde vi en inlandsresa från Östersund med flera stopp på vägen ända upp till Jokkmokk. Det gjorde vi för att fånga upp viktiga frågor kring exempelvis samhällsservice från allmänhet, inflyttade och övriga invånare.

Det är jätteviktigt att samhället bidrar med god service och det över hela landet – det ska vara hyggligt likvärdigt var man än bor. Det är en ambition som regeringen har, men det har vist sig att det inte helt har fungerat. Därför är det viktigt att vi är än mer tydliga i vår ambition!

En viktig del är ökade satsningar på infrastruktur och bredband. Regeringen har t ex en målsättning att 90 % av befolkningen ska ha tillgång till bredband med en hastighet på 100 megabit per sekund och det 2020. Vi föreslår att alla ska få den möjligheten.

När det gäller bredbandsutbyggnad på landsbygd så har det finansierats via Landsbygdsprogrammet – av både statliga medel och pengar från EU. Härifrån investeras det även pengar i det svenska jordbruket som förser oss med sund och lokalproducerad mat, öppna landskap och god miljö- och djurhållning. Det är viktigt att vi får behålla satsningarna via just Landsbygdsprogrammet som nu minskat med 500 miljoner från EU. Centerpartiet tar det här på stort allvar och vill att 500 miljoner tillförs Landsbygdsprogrammet för att satsningarna på bredband på landsbygd och på jordbruket ska bestå. Det kommer vi att driva hårt i höstens budgetförhandlingar med de andra borgerliga partierna.

Det som riktigt skrämmer mig är när borgerliga kollegor från olika delar av Sverige pratar om urbana strategier och att folkomflyttningen från landsbygd till städer är glädjande. Det innebär att de ytterligare vill utarma svensk landsbygd, vilket är katastrofalt. Det här visar bara att Centerpartiet behöver växa som parti. Landsbygdsfrågorna är större än vad de idag får politiskt utrymme för – det är tydligt.

Om ni är intresserade av att läsa mer om de förslag som vi presenterade – så klicka på länken nedan. Ytterligare förslag kommer senare i höst.

Inlandsresan

Läser i flera tidningar att Volvo Lastvagnar i Umeå ska anställa ytterligare 250 personer på monteringen i höst. Detta beror på att försäljningen ökat och förhoppningsvis, om försäljningen håller i sig, kan det kanske bli mer fasta rekryteringar.

Men det finns fortfarande ett stort orosmoln för Volvo i Umeå och det är den pågående utredningen som koncernen gör och som i värsta fall kan resultera i att hyttmonteringen flyttas någon annanstans. Det skulle innebära att drygt 500 personer berörs. Jag har tillsammans med kollegor besökt både ledningen i Umeå och delar av koncernledningen i Göteborg, men koncernledningen är relativt förtegen tills utredningen släpps nu i höst. Det är väl i sig inget konstigt, men jag är glad över det positiva mottagandet och den intressanta diskussionen som vi hade.

Under den här månaden kommer även Näringsminister Annie Lööf till Umeå och ska besöka företaget och Metallklubben. Även om Volvo Lastvagnar är ett privatägt bolag och fattar sina egna beslut, så är det ändå viktigt att politiken gör vad den kan i sammanhanget.

På bilden ser ni från höger: Erik A Eriksson (riksdagsledamot för C från Värmland), jag, Jörgen Gustafsson (Volvo Lastvagnar), Nicklas Gustafsson (Volvo Lastvagnar) och Ola Johansson (riksdagsledamot för C från Kungsbacka).

Nu är Noliamässan slut för den här gången och det känns jätteroligt att så många besökte oss i centermontern :o!

Det har varit en intensiv mässvecka och huvudfokus låg på att sprida budskapet angående folkomröstningen om sjukvården. Den går av stapeln, som jag hoppas många vet, den 8: e september. Sedan var det viktigt att vår vice partiledare, Anders W Jonsson, kom upp och stöttade kampanjen för rättvis sjukvård i länet. Anders är även ordförande för socialutskottet i riksdagen och det känns betydelsefullt att han uppmärksammar frågan som först och främst Doroteaborna så idogt kämpat med.

Sedan vill jag även rikta ett tack till mina fina riksdagskollegor i Alliansen (Edward Riedl, Elisabeth Björnsdotter Rahm, Maria Lundqvist Brömster och Anders Sellström) för ett toppenbra samarbete! Under Noliaveckan tog vi dessutom ett ordentligt hopp in i valrörelsen :o!

På bilden ser ni från vänster: Jag (Heléna Lindahl, C), Elisabeth Björnsdotter-Rahm (M), Maria Lundqvist Brömster (FP) och Andes Sellström (KD).

Igår hade Centerpartiet i Västerbotten presskonferens om hur vi vill att sjukvården ska förbättras i länet.

I det ingår självklart att akutplatser ska finnas i Dorotea och en ambulans i Åsele. Detta kommer även alla västerbottningar att få rösta om den 8 september. Det är ett historiskt val då det är först gången som det folkomröstas om en sjukvårdsfråga i Sverige.

Frågan handlar inte bara om det jag nämt ovan. Nästa gång är det kanske någon annan ort som drabbas och frågan är – hur vill du att sjukvården ska se ut i Västerbotten? Är det bara de som bor i och nära en större stad som ska ha tillgång till en trygg vård? Får man skylla sig själv om man bosätter sig på landsbygden eller i inlandet?

Jag är medveten om att vården kostar mycket pengar och att penningapåsen inte räcker till allt, men det ska väl i varje fall räcka till en likvärdig vård oavsett var i länet man bor?

När det gäller exempelvis ambulanser och akutbilar har jag från ambulanspersonal fått höra att akutbilar är något som passar bättre i städer, där det är nära till lasarettet. Däremot är det viktigt med ambulans i inlandet där avstånden är mycket längre.

Även om du själv inte bor i inlandet kanske du har föräldrar, syskon eller vänner som gör det. Kanske besöker du då och då olika skidanläggningar eller plockar svamp i området? Om du gör dig illa och behöver hjälp, vill du säkerligen att det ska finnas vård i närheten? Kanske har du inga band till inlandet, men hyser solidaritet med att andra medmänniskor i länet behöver en trygg vård? Oavsett vilken relation du har eller inte har med Västerbottens inland – hoppas jag ändå att du går och röstar Ja den 8: e septemper.

Bilden är från gårdagens pressträff och från vänster ser du: Anders W Jonsson (vice partiledare och ordförande i socialutskottet), Mattias Larsson (distriktsordförande och gruppledare för C i Umeå), Olle Edblom (gruppledare för C i landstinget), Jag (Heléna Lindahl, riksdagsledamot för C) samt Bengt Henriksson (ordförande för C i Dorotea).

Om du vill kika närmare på våra förslag för en bätte sjukvård i länet så klicka här:

http://www.centerpartiet.se/Lokal/Vasterbotten/Senaste-nytt/Dates/2013/8/Centerpartiets-10-punktsprogram-for–fungerande-halso—sjukvard-i-hela-Vasterbotten-/