Hej då valfrihet och hej betonghäckar!

Av , , Bli först att kommentera 51

Socialdemokraterna i Robertsfors förnekar sig inte – de vet tydligen bäst hur andra människor vill ha det. Nu har man bestämt att avveckla LOV (lagen om valfrihetssystem) vilket innebär att kommunens invånare inte kommer att kunna välja mellan olika leverantörer inom exempelvis hemtjänst.

I gårdagens Folkbladet så säger det S-märkta kommunalrådet Patrik Nilsson att ” vi gör det här för medborgarnas bästa”. Det är så att man sätter kaffet i vrångstrupen. Mina tankar går osökt till det dåvarande kommunistiska Polen där min mamma och hennes familj bara hade ett alternativ att välja på – det som serverades av det kommunistiska partiet. Kommunisterna var också övertygade om att folk inte är kapabla att välja själva.

Tyvärr verkar den gamla betongsocialismen från 70-talets Sverige slagit rot hos Socialdemokraterna i Robertsfors. Folket kan och ska inte välja själva då de inte vet vad som är bäst för dem. Men det gör det Socialdemokratiska partiet. Det känns allt annat än betryggande när den politiska ledningen ser privata småföretag som drivs av kvinnor som något man måste rädda kommuninvånarna ifrån.

Nilsson säger dessutom att det blir bättre vård med den kommunala hemtjänsten. Jag tycker också att den kommunala hemtjänsten är bra, men det jag vänder mig emot är hur han som kommunalråd kan säga att den är ”bättre”? Är inte det ett ganska relativt begrepp och något som avgörs av de som använder tjänsten?

Det S inte verkar förstå – varken på riksplanet eller lokalt i Robertsfors – är att det är företagen som bidrar till välfärden. Utan privata företag skulle vi inte kunna ha det välfärdssamhälle som vi idag har. Dessutom vänder jag mig emot att S i Robertsfors omyndigförklarar invånarna och de äldre som inte, i deras ögon, är kapabla att fatta beslut om utförare själva.

Hej då valfrihet och dessvärre – hej betonghäckar!

 

 

Bli först att kommentera

Menar du allvar med att hela Sverige ska leva Bucht?

Av , , Bli först att kommentera 20
images

För några veckor sedan kom beskedet – Jordbruksverket har bestämt att fem områden i Sverige, bland annat Umeåregionen (Vännäs, Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors och delar av Umeå kommun), ska bli utan landsbygdsutvecklingspengar i flera år framöver. De pengar som jag talar om här är specifika slantar som kommer från Landsbygdsprogrammet och som finansieras av EU och staten. Dessa pengar kallas också för Leader och arbetssättet innebär att lokala representanter från föreningar, företag och kommuner arbetar med landsbygdsutveckling.

Enligt Jordbruksverket räcker pengarna inte till vilket gör att 31 kommuner och drygt 430 000 människor påverkas. Jordbruksverkets snedfördelning av pengar till landsbygdsutveckling är orättvis och slår hårt mot bland annat Umeåregionen. Det innebär att cirka 60 procent av Västerbottens befolkning ställs utanför den enda möjlighet som finns för föreningar och andra att i ett underifrånperspektiv utveckla sin bygd och det under fem år! Med anledning av det har jag krävt ett svar av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Det är inte acceptabelt att fem landsbygdsområden i Sverige ska bli vita fläckar på kartan. Umeåregionen har de senaste åren genomfört fantastiska utvecklingsprojekt på landsbygden vilket har haft stor betydelse för berörda byar och samhällen. Under perioden 2007-2013 bedrevs drygt 100 utvecklingsprojekt i området.

Det har också visat sig att flera organisationer (bland annat LRF, Hushållningssällskapet och Hela Sverige ska Leva) som ingick i den urvalskommitté som Jordbruksverket tillsatte, känner sig överkörda av myndigheten ifråga. De har nu själva gjort en skrivelse till både myndigheten och landsbygdsministern, där de skriver om sitt missnöje med processen.

Till skillnad från tidigare år, då hela landsbygds-Sverige fick möjlighet till dessa medel, har nu Jordbruksverket beslutat att fördela pengar utifrån helt nya principer. Det innebär t ex Skånes sju samtliga Leaderområden prioriterats och totalt tilldelats 324 miljoner kronor. De fyra norrlandslänen, som utgör mer än halva Sveriges yta, har tilldelats 417 miljoner.

Om man menar allvar med att hela Sverige ska leva så kan inte vissa områden helt utelämnas från möjligheten att utvecklas. Dessa Leaderpengar ger människor, byalag och organisationer framtidstro och bidrar till arbetstillfällen och ökad attraktivitet. Därför vill jag att landsbygdsministern ska svara på hur han ska säkerställa att projekt för landsbygdsutveckling ska genomföras i de områden som nu inte blivit prioriterade av Jordbruksverket.

 

 

 

Bli först att kommentera

Massiv överanvändning av antibiotika

Av , , Bli först att kommentera 13

Idag läste jag några artiklar i Dagens Nyheter om överanvändningen av antibiotika inom EU. I Europa får djur i sig alldeles för stora mängder och i förlängningen innebär det att människor också får det. Ofta ges det i dricksvatten eller foder och betyder att så väl sjuka som friska djur behandlas. Det är också något som förekommer i många andra länder i världen och fler och fler röster höjs för att det är farligt för folkhälsan. Om vi får i oss allt för mycket antibiotika ökar risken för att vi ska bli resistenta mot behandling.

Dessutom används antibiotika på många håll som ett sätt att få djuren att växa fortare, vilket inte är annat än fruktansvärt. I Sverige finns en god djurskyddslag som i sig gör att djuren mår bättre och inte blir sjuka lika ofta som på många andra håll i världen. Där får antibiotika istället ofta kompensera dålig djurhållning. Det är vedervärdigt.

I Sverige används 90 % av all antibiotika till sjuka djur, men i resten av världen är det tvärt om där djuren, som sagt, ofta gruppbehandlas – oavsett om de är sjuka eller inte.

Låt oss ta några exempel när det gäller Europa. Användningen mellan olika länder kan skilja sig åt en hel del. Cypern och Italien använder 397 respektive 341 milligram per kilo kött. Tyskland använder 205 milligram, nästan 16 gånger så mycket som Sveriges 13.

Efter många års träta så förhandlar äntligen EU om nya regler kring antibiotika för djur. Det är fyra nya lagar som man tittar på och handlar bland annat om att stoppa sjukdomsförebyggande inblandning av antibiotika i foder. Även om lagstiftning fortfarande är en bit bort så är initiativet, som också stödjs av allt fler, sannerligen välkommen och med tanke på hur långt Sverige kommit i frågan skulle vi kunna vara en bra förebild.

 

 

 

Bli först att kommentera