RIP bloggen

Av , , Bli först att kommentera 0

Inser att det blir lite för mycket för mig som det är nu med att försöka hålla igång två vk-bloggar och tre sidor på facebook. Så jag har tyvärr blivit tvungen att ta det tråkiga beslutet att lägga ner denna blogg fast det snart är val igen.

Beklagar detta!

 

Bli först att kommentera

Bojkott är ingen lösning på problemet

Av , , Bli först att kommentera 1

En vän skrev idag ”Jag försöker sätta mig in i EU valet, och jag undrar varför en bojkott utav valet skulle gynna oss. Det starkaste resonemanget som dom har är att EU blir rädda utav det låga antalet röstare.
Det jag känner är mer varför skulle EU bry sig, för något eller några partier kommer bli valda ändå, och mest troligast en riktigt äcklig sammanslutning utav höger partier som oftast gynnar EU´s politik.
Ifall människor som inte vill vara med i EU vägrar rösta så kommer inte de EU kritiska rösterna att ta sig fram.
Att sitta i sitt hem och hålla käften är ett riktigt värdelöst sätt för att framföra sin åsikt.” när hen länkade Säg nej till eu bojkotta valet.

Jag instämmer! När valet var om vi/Sverige skulle gå med eller inte, var jag på den sidan som röstade nej. Idag befinner jag mig mer någon stans mitt emellan och försöker göra det bästa av läget som råder. Därför uppmanar jag alla att gå och rösta! Att bojkotta eu-valet är ingen lösning på problemet. En bojkott är bara det säkraste sättet att få sitt värde som väljare att försvinna ut i det tomma intet.

 

Bli först att kommentera

När någon annan säger typ det jag vill säga….

Av , , Bli först att kommentera 1

Så idag lägger jag ut en text av Niklas Carlsson som han skrev på Facebook.

”Diskussionen kring 2014 fortsätter i media.
så… ja om som det påstås 10% av budgeten gick till lokala utövare på middagen kan man säga flera saker:

1 kanske… kunde ytterligare 10% avsatts som inneburit att också företrädare för fler än få i det lokala kulturlivet kunde fått förmånen att närvara bland finansiärer, eu-representanter osv, fått en inbjudan som ett symboliskt tack för att dom bidragit till Umeås titel som kulturhuvudstad…? eller.. hmm kanske hade dessa tallrikar varit för dyra i sammanhanget… 22,5 mkr.. eller.. 22,6 mkr… ja vad får det kosta att ha medskapande och open source?

2 fantastiskt bra att dom faktiskt också ANLITAR en lokal aktör för att delta. Och tro att det GNÄLLS då. Men det gnälls inte när MILJONER rullar in i konsultbolag för saker som kulturlivets aktörer i Umeå kan producera men inte får göra och vi tappar såväl skattekronor, engagemang, tillväxtpotential, långsiktig överlevnad för lokala aktörer och möjligheter att få uppdrag, förverkliga ideer och projekt samt delta i k2014…. DÅ håller majoriteten käften och mumlar i bästa fall något om det vanliga korkade skola vård och omsorg gentemot kultursatsningar…

Jo jag klagar också på vissa satsningar man gör på de lokala aktörerna, men då utifrån andra perspektiv, tex fördelning, rättvisa och effekt. Jag står fortfarande för att det är skam på torra land att en aktiv kulturförening som arbetar med flera hundra Umeåbor löpande inte kan få ens 0,1 jävla PROMILLE av 2014-budgeten medan man öser miljoner – läs ca 5% av budgeten över ett projekt av en enda institution i sammanhanget. Då är nåt snett. Det är däremot INTE det vi talar om här vilket folk måste skilja på.

Om summan i sig säger jag egentligen inte så mycket men:
Man å ena sidan kan kalla den ganska stor om insatsen var väldigt liten, men väldigt tydligt å andra sidan ganska liten i sammanhanget baserat på vad som beskrivs.

Problemet med detta är synen på kulturarbetare som ”inte riktiga jobb”.

De flesta arbeten som ska offerera 3 personer heltid i tre veckor + koncept och genomförandekostnader för ett projekt skulle förmodligen ha den där summan i startkostnad… men när det är kulturarbetare så är den allmänna synen uppenbarligen att man ska leva på ångor och kärlek eller nåt annat mer eller mindre abstrakt som inte betalar hyran.

Paradoxen i det ideella kulturlivet är ju att saker görs ideellt och av vilja, vilket gör att det ”händer ändå” på nåt sätt vare sig det finns finansiering eller ej, vilket skapar en falsk bild av att saker är ”bra” bakom kulisserna.

”Det gick ju bra” med hälften av sökt finansiering konstaterar politikerna. Ja kanske ”gick det bra” såtillvida att den där konserten faktiskt arrangerades ändå…

Hur gick det till då? Ja jag säger som dom gör i amerikanska filmer att ”denna historia är inte baserad på verkligheten utan allt är en slump,…” typ.

Ja vi reser till en liten kulturhuvudstad i ett nordligt land där det finns en lovande arrangör med spännande idéer som tycker att det vore roligt att prova att arrangera en spelning med en artist som är otroligt nyskapande som man fått nys om. Det är en sån artist som … ja om 10 år kanske är Meshuggah eller Refused eller… ja just en sådan där artist som som ALLTID kommer från subkulturerna och mot alla odds lyckas få gehör för sin talang och slår igenom.

Det började med idén, sen såg arrangören att man kan ju söka pengar för sin idé! Fantastiskt att det finns dom som ger allmosor till galningar med konstiga idéer.. eller vänta nu, kanske till kulturarrangörer, vars arbete resulterar i att en stad kan ha en paroll som ”kulturdriven tillväxt” som resultat???

Ansökan skrivs. I processen inhämtas diverse offerter som är ärligt och bra balanserade i förhållande till vad som ska göras. Artisten vill ha hela 2000 kr för att kunna ha råd att ägna sisådär 10 reptillfällen och kostnad för lokal samt dygnet av genomförande (ja dygnet – även om konserten pågår 60 min är förberedelser och efterarbete som folk inte ser något som tar hela dagen och ibland natten under genomförandet…). Ja det var väl inte mycket kan tyckas. Det där med instrumentomkostnader och annat får väl… vara till en annan gång. En får väl vara glad att man får framträda resoneras det ändå och tyvärr är det i kulturlivet i dag alltför ofta sant.

Jag har VÄLDIGT ofta – i synnerhet i mitt jobb – önskat att resurser finns att arvodera alla duktiga aktörer men sanningen är att i nuläget finns inte ens scener, framträdandetillfällen och nätverk som ens möjliggör det tillgängligt, än mindre ersättningar… så ja jag har försökt skapa åtminstone det förstnämnda.

Men tillbaks till vår historia:
Arrangören lämnar hoppfullt in sin ansökan och får några veckor tillbaks ett kortfattat besked som i princip innebär att: Vi beviljar 1/4 av det ni sökt men emotser att ni levererar 100% av det innehåll som beskrivits och redovisar detta på x formulär.

I pressmeddelandet till omvärlden berättar kommunen stolt att dom gett pengar till det nyskapande projektet, hela 3000 kronor stöttar man våghalsigt detta nyskapande kulturprojekt med och ve den som skulle klaga på det, det är ju pengar som annars kan gå till skola vård och omsorg kanske?!

Historien i efterhand berättar i det kommunala bokslutet om att man stöttat ett nyskapande kulturarrangemang som gick av stapeln och detta till en förnämligt låg kostnad, effektivt och bra! eller hur.

Vad dom inte berättar om är hur arrangören ringt med nervös röst till artisten och berättat att ”ja… vi kan tyvärr inte ge dig så mycket betalt.. men är det ok om vi ger dig 500 kr, vi kan ju inte mer och vi vill så gärna att detta ska bli av så vi kan göra det här vi drömt om… ” och artisten med lagom samvetskval säger ”jo… jag kan nog betala replokalen om jag har tur ändå och 500 kr är ju bättre än 0… så ja vi kör”… Arrangören ringer sin ljudfirma och med torr mun undrar huruvida det kanske går skära lite på fakturan, kanske kan vi använda lite sämre högtalare? Ljudfirman skruvar på sig då man inser att leverera sämre innebär att publiken kommer tycka att deras varumärke är dåligt (då dom ju inte vet vad som försiggått bakom kulisserna) så för att inte tappa ansiktet så levererar man ändå enligt överenskommelse men ger ännu mer rabatt, det är ju trots allt inte så många uppdragsgivare i staden och tar man död på dom nya så finns föga tillväxt.

Så ja förlustaffären för alla parter har bara börjat. Sen kommer man till den uteblivna marknadsföringen (för det var ju hutlösa summor som söktes från föreningen till kommunen, hela 1/10s sida annons i VK – det är ju på tok för mycket pengar, nästan lika mycket som hela arrangemanget i sig!!!! Nej ni får sätta upp affischer på *host* de offentliga anslagstavlorna i stället, fan det kostar ju 500 kr att bara trycka dom där påstår ni, nån måtta får det vara.) (ja och ni vet ju att i praktiken så var det någons kompis som jobbade på ett stort företag med kopiator som tyst sponsrade arrangemanget). Att bara banderollerna med informationstext som kommunen själva tryckte för invigningen kostade mer än föreningens årsbudget för marknadsföring var väl inte nån som tänkte på i perspektivet kan man anta?

Boende ströks ur budget. Hotell får det inte bli. Hemma hos på lånad madrass fick duga och en extra handling på privat konto på ica maxi räcker ju till frukost för musikerna så då var det bara middag kvar då att lösa. Men ja det fanns som tur var en kompis som gillar att grilla som ställde upp med att lösa problemet, utan volontärer är det ju svårt att fixa ett arrangemang, men i brist på dem så får man väl komma och hjälpa polaren flytta när det är dags som tack för hjälpen med middagen, tjänster och gentjänster, lön spelar ju ingen roll………….. ju.

Jaha men då var väl allt frid och fröjd då? Mja.. det kom ju inte sådär jättemånga på konserten så resultatet blev ju förlust i kassan. Men arrangören känner en så stor personlig förpliktelse gentemot såväl artisten som lokalägaren och teknikfirman att denne inte kan tappa hakan och trovärdigheten för all framtid så det var väl bara att langa upp de saknade 3000 kronorna som kalaset gick back trots allt, trots hårt arbete med att minska kostnaderna. Ja man kunde väl ställt in? Ja det kunde man väl gjort, men det fanns ju en chans, ett strå av hopp att arbeta för.

Så efter att ha sålt sin skivsamling och gått på pantbanken med arvegodset så har i alla fall kulturarbetaren fått betalt. Arrangören funderar i läget på: hur ska jag kunna lyckas göra detta igen….utan att gå back? Jag vill ju så gärna för jag vet att den idé jag bär är en ide som kan bli en Millennietrilogi.

Ja verkligheten är inte att pengarna räcker till alla. Det är ingen romantiserad dröm jag bär om att alla med en idé om kultur ska ha lön från kommun och stat osv. Absolut inte. Det jag däremot bär är en del av en sanning om hur illa ställt det är i dagens kulturpolitik, fördelningsmässigt, och hur fel vi prioriterar medlen i samhället i stort. SÅ MYCKET mer skulle gå göra för SAMMA resurser om man bara tänkte till lite och vågade förändra, om än bara 5% av medlen.

Umeå 2014 var en enorm chans för Umeå att kunna göra annorlunda, att göra skillnad. Att anlita Profilteatern i stället för en extern aktör var helt rätt och det borde vara mer regel än undantag i arbetet. Jag vet att X procent av budgeten sägs gå till lokala aktörer och deras projekt, men det är inte det relevanta utan HUR och till VILKA.

Ett konkret exempel är att ynka ca 3% av Umeå 2014s budget hade räckt för att möjliggöra för 20 kulturföreningar att göra ett projekt för 500 000 kr VAR! Fundera på effekten – i synnerhet när man ser att dom ger Verket 90 000 för 6 konserter samtidigt som en invigningsdag/timme får kosta 22 500 000 kr (enl budget). Det är precis DET DÄR jag menar när jag pratar fördelning… och rättvisor.”

Mellan två världar 2014

Av , , Bli först att kommentera 2

Personligen är jag för tillfället mitt emellan två världar. Jag är kreatör, det vill säga en byggande konstnär (istället för målande) och fritidspolitiker i kommunen (dock bara som ers. i nämnd).

För er som inte har facebook, ni missade hur det fullkomligt exploderade reaktioner igår efter artikeln Den smutsiga sanningen om Umeå 2014 skriven av Emma Swanström. Artikeln, vilken jag också delade på FB med texten ”Öppna ögonen! När många olika sorters kulturutövare säger samma sak som denna skribent, torde det väl ändå ligga någon sanning i kritiken?! Eller? Jag har inte sökt pengar då jag känt/känner stor misstro, speciellt med tanke på hur andra duktiga och mer erfarna små kulturutövare har bemötts. Trots rötan i den sk kulturdrivna tillväxten kommer inte vi små kulturutövare ge upp! Vi är likt maskrosorna något ni inte blir av med eller kan gömma undan!”. Som sagt vi finns där vare sig ni vill eller inte och vi vågar kritisera när vi tycker något är fel!

Det kom efter ett tag en typ av svarsreaktion på det som Emma skrev från Fredrik Lindegren i artikelVi har försökt jobba med delaktigheten av Elin Turborn. Med andra ord så får vi åter vänta på det ”riktiga” svaret, vilket tydligen skall komma i VK på lördag. Den som väntar får se vad herr Lindegren har att säga och om det kommer finnas någon form av substans eller om det är ytliga kosmetiska floskler som kommer att serveras?

Tidigt, tidigt idag kom ytterligare en artikel Förlösande kritik rakt från kärnan som en följd på Emmas artikel. Vilket i stort också beskriver saker och ting väldigt tydligt/målande.

Kommentarerna är många på alla artiklarna och Umeås kända ”troll” skriver som vanligt om saker de inte har en aning om (själv sitter jag inne med viss fakta, därav min säkerhet i åsikten). *suckar* Nu orkar jag inte mer för idag. Har tyvärr fått migrän.

Bli först att kommentera

Visste ni att…

Av , , Bli först att kommentera 1

den 25:e maj är det EU-val. Skrämmande nog finns det människor som så här långt fullkomligt har missat att det är även EU-val i år och det valet står först i tur. Kan erkänna att jag personligen inte har nog koll på EU-valet som jag skulle önska, men ska göra vad jag kan för att fördjupa mig, trots att jag redan har bestämt mig för hur jag ska rösta.

Uppmanar er att inte vara naiv nog och tro att en/din röst inte spelar någon roll. Om du har den inställningen har du inte förstått hur ett val går till. Därför kommer här nu en länk till bra grundinformation. Jag kallar detta för EU grundkurs 1A.

EU-upplysningen.se

Det var inte så mycket bloggande denna gång, men här på bloggen kommer jag iaf att återkomma i ämnet EU (men med vad vet jag inte än).

Bli först att kommentera

SAP DÅK Umeå 2014

Av , , Bli först att kommentera 1

Med ett hjärta rött samlas varje år en massa socialdemokratisk klokskap till kongress i dagarna två. I år var det Umeå som stod för värdskapet.

DSC01936nr2

Det var flera som så vanligt inledde kongressen med ett litet tal. Den jag personligen gillade bäst var underbara Monica, rektorn på Medlefors folkhögskola. Hon talar på ett sådant sätt att många med bokstavskombination förstår allt som sägs. Hon är en sån där naturligt pedagogisk person som utstrålar lugn och trygghet, en värme att iaf jag känner hopp om, att vinner vi socialdemokrater valet så hamnar inte fler mellan stolarna och tappa tilltro till sitt egna lärande.

Att bara vara åhörare och inte delegat kan ha sina fördelar. Speciellt en dag som denna (dag 2) då min adhd är dominant och gör det näst intill omöjligt att hålla fokus längre stunder. Så därför tänker jag inte gå in på motionernas detaljer och diskussioner.

Slutar idag med att citera ett litet stycke av Internationalen. ”Arbetare i stad, på landet
en gång skall jorden bliva vår. När fast vi knyta brodersbandet, då lättningen ej råda får.
Många rovdjur på vårt blod sig mätta, men när vi nu till vårt försvar, en dag en gräns för dessa sätta, skall solen stråla lika klar.”

Van men ovan

Av , , 2 kommentarer 4

Känns lite läskigt att nu börja blogga om politik genom mitt sätt att se på saker och ting. Är en van bloggare men för mig som är diagnostiserad med både Asperger och ADHD är det svårt med förändringar. Nu talar jag i detta specifika fall bara för mig och inte för hela bredden av neuropsykiatriska funktionshindrade medmänniskor. Dock kommer jag ibland att försöka efter bästa förmåga även föra andras talan, det vill säga för andra med denna typ av funktionsnedsättning som annars inte kommer till tals.