Ett historiskt beslut för Holmsund

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag är nyss hemkommen från Arbetarkommunen där vi behandlat byggandet i Holmsund och imorgon ska jag tidigt iväg tlll SEKOs kongress som är i dagarna. Ändå känner jag att jag behöver skriva dagens sista och absolut, största, lokalpolitiska nyhet.

Det blir äntligen en lösning på järnvägsövergången. Och desto mer än så. Men först den.

De ansträngningar S-föreningen lagt ned i snart 40 år har till sist gett resultat och vi står inte ensamma i detta heller, partistyrelsen likväl som det lokalsamhälle vi vänt oss till efter de senaste tillbuden som en banarbetare, Roger, gjorde oss medvetna om har stått enade för att få detta till stånd. Tack Roger. Det finns många människor där ute som kämpat i åratal för detta. Därför vill jag förutom att tacka tidigare S-styrelser i Holmsund och partiets ansträngningar fortsätta med att ge ett säskilt tack till dessa föreningar och organisationer som bistod i opinionen från gräsrotsnivå nu senast:

Obbola S-Förening
Pappers S-Förening
Pappers Avdelning 29
PRO Holmsund
PRO Obbola

SEKO Green Cargo
IFK Holmsund
Sandviks IK
Föreningen Öppna Holmsund-Obbola
Coop Konsum Holmsund
Kvarkenrådet
KulturKlubben

Och självklart andra som varit med under åren som gått i olika konstellationer kring studiecirklar, föreningar och opinionsbildare.

Eran insats i detta skall på inget sätt förringas. Tillsammans har vi visat att vi kan göra skillnad när ett helt samhälle går samman och är tydliga i sina krav, och envisa, fruktansvärt envisa. Att vi dessutom haft brett i vår organisering, från fackförbund till lokala företag och idrottsföreningar, är ett tydlig hänvisning på en strategi som fungerar. Från och med idag så skall folk veta om att Holmsund kämpar och lever för sin framtid.

Sedan vill jag rikta ett tack till de som jag suttit och skrivit långa mail till, bland annat INAB och Kvarken Ports. Slutligen så vill jag tacka Trafikverket. Det ni har gjort nu är historiskt för vårt samhälles visioner om framtiden.

För det är detta som sker nu. Nu tar visionen för ett framtida Holmsund form. Flytten av bangården till Hillskär innebär inte bara att vi äntligen får en lösning och binder ihop Holmsunds centrum på ett säkert sätt för samhället och de som arbetar där. Det innebär också att mark frigörs i centrala Holmsund som det skall byggas nya bostäder på. Holmsund kommer få ett levande aktivt centrum igen. I slutändan kan denna centrumförvandling dessutom leda till tågburen persontrafik till och från Holmsund igen i ett framtidsscenario. En ökad tillväxt öppnar också upp diskussionerna om andra kommunala investeringar kring kollektivtrafik, cykelbana m.m. som medborgare länge lyft lokalt.

S-föreningens två målsättningar som vi lagt upp för 2018
1) Bygga bostäder
2) Påbörja centrumomvandling är således nu i röret och en realitet.

Första spadtaget på Hillskär tas nu hösten 2017.
I början av 2018 påbörjar vi flytten av bangården.
I slutet av 2017 tas även detaljplanen till det nya trygghetsboendet

2019-2020 kommer således Holmsunds centrum äntligen revitaliseras. Om vi nu lägger till planerna för övriga byggnationer som Leif Danielsson och andra vill genomföra så börjar det ta form. Holmsund går in i 2000-talet. Otaliga studiecirklar, debattartiklar, telefonsamtal, möten, mail, namnlistor står som bevis på at vi som samhälle vägrade ge upp. S-föreningens verksamhet har stått i centrum för detta.

De första spadtagen tas nu för det framtida Holmsund.
Det är ingen vision längre, det är en realitet.

Därför har vi bjudit in Hans Lindberg till ett öppet möte den 15/5,

18.30, på Holmsunds Kyrka

Temat är enkelt: Det nya Holmsund

Där kommer ni få ta del av bilder, diskussioner, idéer och information om allt detta
och även information om Skärgårdsstaden som Lindberg har god insyn i

Alla är välkomna!

Bli först att kommentera

Hur ska vi ta oss snabbt till sjukhuset?

Av , , Bli först att kommentera 1

Det ligger ett förslag ute på remiss nu som är värt att stanna till vid då det berör Holmsunds/Obbolabors möjligheter att ta sig till sjukhuset snabbt och smidigt.

I det förslag som presenterats nu kommer E12an som idag passerar sofiehem längst med järnvägen omvandlas till en gata som tolkas som mest illavarslande som öppen enbart för kollektivtrafik och förstärkning av cykel- och gångtrafikanter. Vill man vara snällare så ska hastigheten sänkas och vägen smalnas av, men tolkningen får stå för läsaren på sidan 44 i förslaget.

I praktiken pratar vi att om du har behov att ta bilen till sjukhuset. T.ex. till förlossningen så kommer du alltså behöva köra igenom Ålidhem (som kommer förtätas och utvecklas, kanske stängas av, vem vet?) eller östra ringleden och svänga av där för att sedan ta dig ned till Sjukhuset genom universitetsområdet. Möjlihgeten att köra ”raka vägen” i nuvarande skick stängs alltså av och istället ska man böka sig igenom ett bostadsområde. Det här är antagligen ett förslag som ska främja kollektivtrafiken – men har helt glömt bort att man låser in ett sjukhus där inne som medborgare måste kunna ta sig till snabbt.

e12

Så personligen så är jag ytterst tveksam till detta förslag, i synnerhet då goda cykelmöjligheter redan idag finns längst strandpromenaden och det finns gott med utrymme mot älven att lägga ett extra tågspår såsom utredningen också lyfter fram.En avsmalning av vägen ser jag inte som aktuellt även om jag förstår intentionerna till detta så är tillgången att snabbt ta sig till sjukhus prioriterat i mina ögon.

Jag tycker det inte är något att snacka om så länge inte kollektivtrafiken betydligt förbättrats i Holmsund/Obbola, eller ja – vi ska alltid kunna ta bilen snabbt och smidigt till sjukhuset om vi behöver ta oss dit. Så enkelt är det. Mer kollektivtrafikåkare kommer med utökat nätverk och fler turer.

Här kan ni skicka in remissvar på förslaget.

Bli först att kommentera

Hastigheten förbi skolor, Solbackavägen + 2017 års Vägarbeten och utomhusmiljö

Av , , Bli först att kommentera 1

Fråga kring hastigheten förbi skolor och i synnerhet Solbackavägen
Blev kontaktad via föreningen Öppna Holmsund-Obbola, en partipolitiskt oberoende förening där en holmsundsbo, Mikael, frågade varför det är 40km/h på Solbackavägen som går förbi skola, förskola, idrottsanläggning samt kyrka. Har varit i kontakt med Gator och parker på kommunen kring detta.

2009-2011 gjordes senaste översynen över hastigheter och trafikhinder i Holmsund. Kommundelsnämnden (då fortfarande aktiv) gav utredningen ett remissvar som sa att ”40 km/h bör gälla på de gator där 30 km/h föreslås idag” vilket Kommunen då tog till sig.

Tidigare var det en 30km/h sträcka på Solbackavägen men denna togs bort av kommunen på grund av remissvaret men också för att göra så enhetliga gator som möjligt fartmässigt och för att det är en ”uppsamlingsgata” från flera områden (och man då får anta: ska ”flyta på” med utgående/ingående trafik). Men det fanns även en 50km/h sträcka som nu är 40km/h efter denna förändring 2012.

En bakgrund till varför denna höjningen gjordes är också för att de tfinns en seperat gång och cykelbana utmed gatan. Likväl två övergångsställ och farthinder. Här kan man dock utveckla sådana åtgärder kan jag tycka.

1200 fordon kör där dagligen. Senaste mätningen som gjorts är snitthastigheten 36km/h. Det får man se som i sammanhanget positivt och ett tecken på att passerande fordon är medvetna om riskerna.

Kortfattade svaret är helt enkelt att den tidigare Kommundelsnämnden, tyvärr med beslut från år som jag inte tror finns arkvierade digitalt längre (senaste som finns offentligt är från 2013), skickat in ett remissvar på 40km/h och att kommunen då tog bort delvis en 30 men också en 50 sträcka på gatan till förmån för en 40-sträcka.

En ny mätning av beläggningen samt farthindren är inplanerad från kommunens sida.

Det här är också anledningen till varför det är 40km/h brevid Obbolas skolor.

Vägarbeten 2017

Här hittar ni de vägarbeten som planeras göras under 2017. Enligt uppgift skall det b.l.a. göras åtgärder för de som cyklar. Glädjande här är i synnerhet en större insats på järnvägsgatan. Ha dock i beaktande att detta kan påverka framkomligheten på dessa vägar i sommar.

Utomhusmiljö

Holmsund är först ut tillsammans med Östra Ersboda i ett projekt för att rusta upp utomhusmiljön. Ett ämne som vi lyfte fram i S-föreningen bland annat under 2016 till Tekniska Nämnden. Här kan ni läsa mer om det projektet.

Bli först att kommentera

Byggandet i Holmsund håller på att lossna

Av , , Bli först att kommentera 1

Efter de positiva nyheterna att Leif Danielsson ska sjösätta sin Skärgårdsstad med 3 000 lägenheter, en utveckling vi kommer följa nära och hoppas realiseras inom rimliga boendekostnader, så är det väl värt att kolla på hur det går med andra aktörer att få bygga i Holmsund. VI i S-föreningen tillsammans med PRO har varit väldigt aktiva i att lyfta fram just byggandet som prioterat i många år och nu verkar det ge resultat. Lagom till interpellationen imorgon till Arbetarkommunen om hur vi ska stimulera byggandet inom både privat och offentlig sektor (Bostaden AB) utanför Umeå Centrum så kan vi glädjande konstatera följande projekt från privata sidan:

1. Bjurbäck (Mitt emot damfriseringen)

Detaljplan för kvarteret Törnrosen  5,6,10,11,12 och Holmsund 4:5, beräknas antas tredje kvartalet 2017.

2. Henry Mårtensson (Bakom COOP, Centralgatan-Svedbergsgatan)

Detaljplanen för  Resedan 21,22 och 24 har varit ute på samråd till 2017-01-05

3. Edgar Sjölund ( Bredvid före detta kommunalhuset) Linnean 8 beslut om planläggning bostäder i 3 plan, 12 lägenheter med källare. Beslut om att börja planläggningen den 15/2 2017. Detaljplanen beräknas antas till andra kvartalet 2018.

4.  Umeå kommun (före detta kommunförrådet) Umeå kommuns mark och exploatering vill göra en ny detaljplan för kvarteret Tallkronan 1,   för att  möjliggöra nya bostäder och säkerställa värdefull  naturmiljö samt pröva möjligheten till bevarade av vattentornet. Ej påbörjad

Vidare har vi också varit i kontakt med entrepenörer som b.l.a. förbereder byggande där dungen ligger på Västerbacken (100 hyreslägenheter)

Vi håller nu tummarna att dessa projekt kommer i gång men i, synnerhet, att det nya trygghetsboendet (vid konsum där återvinningen idag finns) också kan påbörjas inom kort. Vidare hoppas jag personligen på att detta blir mixade boenden, med många hyresrätter, och att vi nu kanske kan skönja slutet på det avstannade boendekedja som lagt sig över Holmsund där äldre bor kvar i sina hus för att det inte funnits varken trygghetsboenden eller bostads- eller hyreslägenheter att flytta till när man vill bo kvar i Holmsund. Vilket såklart ger följden att de barnfamiljer, den mest dominanta gruppen i vårt samhälle, har haft svårt att flytta in.

Sedan vilar ju alla dessa projekt i slutändan också på att finansieringen håller för dessa aktörer, som jag tidigare tagit upp så lånar bankerna ut till sämre förmåner att bygga ute i Holmsund än i centrala Umeå och vi har noterat att andra aktörer ”slagit på reträtt” tack vare detta. Jag antar detta kommer diskuteras imorgon.

Slutligen hoppas jag att Hyresgästföreningen etablerar sig i Holmsund och att vi också tar en diskussion framöver om hyresnivåer och boendekostnader så dessa kan hållas innanför rimliga kostnader – tyvärr är det ju så att i princip allt nytt som byggs är dyrare än genomsnittet – och så kommer det vara tills vi har ett visst mått av överskott av bostäder på den lokala marknaden. Också det en anledning till att bygga mer bostäder och i synnerhet då, av mixat klientel. Slutligen är det glädjande dock att investerare och byggherrar insett fördelarna med hyresrätter som i långa loppet ”tickar in” mer pengar än byggandet av bostadsrätter.

Jag får dock återkomma med kommunala byggandet och Bostaden ABs riktlinjer.

Bli först att kommentera

Kommundelsnämnderna, teorin bakom (studiecirkel 2)

Av , , 2 kommentarer 0

holmsundflagga

Kommundelsnämndens flagga vajar fortfarande i skrivande stund över Omberget. En minnesbild över en lokaldemokrati – idag går vi in på de djupare teorierna varför Umeå Kommun gav Holmsund utökad självbestämmande

Det här är del två i att studera kommundelsnämndens tillkomst och verksamhet och slutliga nedläggelse. Första delen behandlar en övergripande analys över verksamheten sett ur nationellt perspektiv och nämndens faktiska roll som demokratiskt pilotprojekt. Det är där det framgår att Holmsunds kommundelsnämnd var en långt draget demokratiprojekt, uppbackat av framförallt ledande Socialdemokrater men med bred politiskt samtyckte, i syfte för att sondera terrängen för en kommunal framtid med makten närmare folket.

Holmsunds öde här kan alltså ha påverkat en eventuell rkstäckande demokratireform. Intresset är såklart väckt till varför detta inte skedde.

Andra delen här kommer allts åvara att vi som är intresserade tar del av Jan Erik Gidlunds kommunalpolitiska teorier gjorda på CERUM här I Umeå samt av FRN-Framtidsstudier. Om det första inlägget således behandlade praktiken övergripande, med kortfattade demokratiska målsättningarna, så kommer denna del behanda teorierna bakom betydligt djupare och får vila på eget engagemang. Jag är övertygad att om man förstår dessa teorier kan man också utvärdera projektet bättre.

Boken som ska läsas är helt enkelt Janerik Gidlunds  ”Fria ämbetsverk eller självständiga kommuner” (1984) som var en del av projektet Kommunerna och Framtiden genom boken får man också hänvisningar till kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Liksom  Umeå Kommuns kommunaldemokratiska arbetsgrupp får man anta att denna forskning i dag ligger på is.

18034188_10155124340834774_7332217301530768140_n

Kontexten – egen analys efter första läsningen

Den här boken måste sättas i sin historiska kontext. Det är brytningstid i Sverige mellan det industriella samhället och det vi idag kallar IT-samhället. Sverige har genomgått stora strukturomvandlingar, som urbanisering och avindustralisering och våra första större ekonomiska kriser på 70-talet. Samtidigt har det sedan 60-talet vuxit fram ett massuniversitet och befolkningen blir allt mer utbildade. Sedan 60-talet har det också återkommit en diskussion om demokrati och inflytande vilket också avspeglar sig i politiska beslut och lagstiftning (t.e.x. MBL på arbetsplatserna) likväl som i de stora diskussionerna om det ekonomiska systemet (inte minst t.e.x. löntagarfonderna).

Trots vissa skakningar i folkhemmet så var Sverige jämlikaste landet i världen 1981, med god tillväxt och mycket goda värden i demokratiutvecklingen. Skolan tillhörde världens bästa och överlag fanns det en progressiv och demokratisk anda i samhället framlyft av en bred enighet mellan högern och vänstern att Demokratin var kärnan i samhället (detta kan sättas som motpol mot Ekonomin i dagens samhälle). Detta intresse för demokratin är också avspeglat i ett motstånd mot en värld som fortfarande var präglat av diktaturer, inte minst av kommunismen.

Det är helt enkelt en tid för enorma strukturomvandlingar och denna bok skissar upp ur en demokratisering av det samhälleliga livet kunde (skulle?) gått till.

Forskningen om kommunernas utveckling till mer demokratiskt styrelsesätt vilar alltså på:

- En ideologisk vilja att ha makten och besluten nära medborgarna, partiernas egenintressen i detta och demokratins reproduktion och återerövring
- En flexiblare system som skulle hantera globala utmaningar mer och som var innovativare till att lösa problem än stordriftens centraliserade hierarkiska system
- Att Ekonomin skulle bli service och tjänstebaserad och ”stordriften” därför generellt minska och bli ett främmande förlegat system
- Att antalet specialister, forskare, dugliga tjänstemän skulle öka avsevärt i samhället
- Att mer utbildade människor rent generellt skulle vara kapabla att hantera, och förvänta sig, lokal demokrati och medbestämmande
- Att människor skulle arbeta 30 timmar i veckan
- Att den tekniska utvecklingen i synnerhet gällande information skulle förändras och således underlätta denna utveckling, att byråkratin avsevärt skulle minska

Detta är några punkterna som boken tar avsats i och som vi, intressant nog, överlag kan säga överenstämmer i stora drag med hur samhället utvecklades om än det ideologiska samtycket till t.e.x. 30 timmars arbetsvecka idag har blivit ”vänsterextremt”. Frågan bör ändå ställas, med all forskning bakom sig, varför har denna demokratisering inte skett?

Slutord
Det är med stor glädje jag ska ta mig an denna bok, nu en andra gång sedan inköpet, på drygt 200 sidor för att sätta mig in vad det var för system som Holmsunds kommundelsnämnd stod i bräschen för. När man vet dessa målsättningar och övergripande teorier kan man sedan se vad som inte fungerande, vad som fungerande, och vars utvecklingen eventuellt stannade upp. Överlag är det också en mycket bildande bok om Sveriges ekonomiska och politiska historia.

Man kan också använda denna bok i fullgott syfte för att analysera den bredare utvecklinge i samhället och väga det mot frågeställningar som: Hur hade samhället sett ut om denna demokratisering genomförts till fullo? Hade folk haft samma politikerförakt, uppgivna känslor och bristande inflytande? Hade det påverkat bildningsintresset? Hur hade kommunala ekonomin sett ut? Och så vidare.

”Fria ämbetsverk eller självständiga kommuner” av Janerik Gidlund
Återfinns t.e.x. på bokbörsen för en billig peng.

Tredje delen kommer behandla socialdemokraten och f.d. kommunordförande Torsten W Perssons sparade handlingar i ärendet, som ledande politiskt kraft för att nämnderna infördes och länge dess försvarare. Jag skall också försöka få honom kommentera nedläggelsen av kommundelsnämnden, hur han anser den fungerande och så vidare. Jag har också kontakt med andra inblandade i detta projekt som jag kommer be få redogöra hur praktiken och teorin gick ihop i detta projekt.

Intresserade att var med i denna bokcirkel kan maila mig på
Stellan@h-sund.nu

2 kommentarer

Angående cykelbanan – senaste nytt!

Av , , Bli först att kommentera 0

Då jag fick frågan på Konsum för en vecka sedan om hur det går med den länge väntade cykelbanan, en fråga som fötts och beretts i den tidigare kommundelsnämnden, så tog jag och försökte reda ut saker och ting med Trafikverket och Umeå Kommun kring det hela och har också meddelat den grupp på ca 250 st Holmsundsbor och Obbolabor som är intresserade i frågan under veckan vad jag vet i dagsläget. Det är som följer.

Frågan om cykelmöjligheter mellan Obbola-Holmsund och Umeå är fortfarande aktuell enligt Trafikverket. Frågan är inte ”död” således. Trafikverket, som äger vägarna, kollar för närvarande på vad som blir bästa sättet att åtgärda de brister som finns idag i en s.k. åtgärdsvalsstudie. Dessa brister delas av Kommunens tjänstemän, citat ”På båda vägarna finns brister både kopplat till biltrafiken (framkomlighet, sänkt hastighet) och till gång och cykel (trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter).”

Sedan när åtgärdsvalstudien är klar på Trafikverket, vars i processen de idag är dock lite oklart, återstår att finansiera det förslag som tas fram. När finansiering i framtiden debatteras däremot så blir det alltså en fråga om att lyfta fram behovet av en sådan cykelbana i opinionen så att Cykelbanan ej blir en ny järnvägsövergång i prioriteringsordningen. Det kommer vara det kritiska läget om cykelbanan får vänta 20 år till eller inte och här bör en hel del erfarenheter utbytas mellan ”järnvägsgänget” och ”cykelgänget”.

När i tiden det kan finnas medel till åtgärder är dock svårt att säga i dagsläget. Glädjande här är såklart att S-kongressen, och således Socialdemokraterna, kämpar för ökade infrastruktursatsningar vilket i slutändan kan vara mycket positivt för Holmsund och kan påskynda vår infrastrukturella utveckling generellt, i synnerhet då redan många planer finns för hamn och industri. Självklart gäller det här, att regionens riksdagsmän och andra politiker fortsätter slåss så att infrastrukturpengen också landar i Norrland. Men vi kan anta att 2029, eller tidigare, när Umeå Kommun och Trafikverket ska träffas om trafikplaner så kommer ”fönstret” finnas för att pusha fram idén i röret.

Jag har dock frågat om jag kan få ta del av denna åtgärdsvalstudie som Trafikverket nu tar fram och det skulle inte vara några problem när den väl är färdig. Det blir nästa steg, att vi ses och resnonerar kring denna.

Jag har också påpekat den gamla dragningen som kommundelsnämnden tagit fram och som visas mycket effektivt på sidan 18 i fördjupningen av älvlandsskapet

Så tidigt som på 90-talet hittar jag de första idéerna om att kunna cykla ume älvdal runt och såsom vi vet, så togs också de första stapplande stegen, men som har avstannat idagsläget. I synnerhet kan det här kännas provocerande med supercykelvägar i Umeå samtidigt som denna fråga riskerar att bli en långbänk med tydlig misstro mot Umeå Kommun som följd – det ger ett eko av att det bara är centrum som räknas. Därav hoppas jag Trafikverket ”steppar upp” denna studie och Umeå kommun rekommenderar satsningen framledes – cykelvägen till Sävar får visa på ett bra exempel på hur snabbt och smidigt man faktiskt kan lösa saker som jämförelse.

Såhär skrev jag en kontextanalys:

Holmsund och Obbola kommer växa avsevärt de kommande åren men även godstrafiken kommer öka i och med ombyggnationen i Hamnen och holmsunds starkare roll som ”handelsnod”. Det satsas mycket på infrastrukturen för industrin i Holmsund/Obbola. Och detta kommer leda till långsiktiga effekter för samhället. Befolkningsmässigt kommer vi passera Storuman inom några år. Detta kommer belasta E12an och Obbolavägen avsevärt, inte minst med ökad lastbilstrafik (precis som järnvägstrafiken kommer öka markant) och då kommer det här bli en mer och mer brinnande fråga för att säkerställa säkerheten för cyklister och bilister. Att Trafikverket redan 2017 kommer sänka hastigheten till 80 km/h är ett tydligt hänvisning till att de också delar synen på att trafiken kommer att öka och således också riskerna.

Jag fortsätter föra dialog med kommunen och trafikverket för att försöka få ut vars i röret detta ligger. Jag, gissar, på att det är först 2029 som detta kommer aktualiseras som brännande fråga igen (då kommer nog befolkningstrycket också inte gå att neka likväl som ökade trafiken) – Umeå kommun har också prioriterat i denna ordning .

Och om jag får göra en priortering idag, så tycker jag att ett avslut kring järnvägsövergången också är prioriterad. Vi  bränner på stenhårt på Trafikverket om järnvägsövergången – som redan fått vänta i över 35 år. En långbänk i taget måste avhandlas. Men för egen del så ser jag en cykelbana till Holmsund/Obbola som ypperlig prioritering efter att fått till stånd Holmsunds centrumutveckling och bostadsbyggandet. Det naturliga då är att befolkning och transporter ökat till den grad att cykelbanan helt ekelt måste göras.  Frågan är alltså av sådan art att argumenten för en sådan här satsning ökar för varje år som går – vilket ger möjligheter att mobilisera kring frågan för de intresserade och en grundoptimism jag tycker de ska ta med sig – växer Holmsund – så växer manöverutrymmet för en säker cykelbana.

Nu när vi med all säkerhet kommer bli Västerbottens tredje största samhälle inom kort kan jag dock  tycka det anmärkningsvärt att allt det här kring cykelbanor m.m. är långt ifrån ett kommunalpolitiskt perspektiv utan får konsekvent vila på enskilda föreningar och personers driftighet att ta fram information och underlag.

Det här är långt ifrån en ny fråga och det ger ett eko av en förlorad kommundelsnämnd att ingen kommunal instuttion idag följer upp frågan, utan enskilda föreningar och informella nätverk.

Mitt förslag för de som vill fortsätta driva frågan om cykelbana till Obbola/Holmsund är alltså som följer:
Bygga ett brett nätverk som stödjer erat förslag, och att kontinuerligt föra opinion i frågan för att påverka de politiska partierna och dess kommundelsnämndspolitik .

Förankra idén i Umeå Kommun och lobba för detta med stöd av forskning, tillväxt och fördelarna detta ger. Försöka få fram bollen i prioriteringsordningen när Umeå Kommun pratar med Trafikverket. Detta kommer underlättas av alla mätningar om ökad gods- och persontrafik.

Ta med sig idén att Cykelbanan kommer bli den logiska fortsättningen av ett Holmsund med nytt centrum och fler boende

Kontinuerligt höra av er till Trafikverket för att hålla koll på hur den interna processen går, i slutändan är det deras beslut.

Självfallet här ser jag såklart, i egenintresse, att om ni i övrigt är Socialdemokrater – går med i Holmsunds Socialdemokratiska Förening där vi kontinuerligt arbetar med kommundemokratiska frågor och utvecklingen av Holmsund utifrån vårat perspektiv som största parti lokalt sedan 1926.

I övrigt rekommenderar jag alla former av demokratisk aktivism i frågan för de intresserade. Politik byggs i slutändan inte i styrelserum utan av folkvilja. Inga politiker i världen kan läsa människors tankar och människors priorteringsordning om det inte formuleras i opinion, krönikor, plakat, demonstrationer, skrivelser, motioner, interpellationer, telefonsamtal, möten m.m. Alltså precis det som efter många år nu skapat chansen för alla de som slagits för en ny järnvägsövergång att – till sist – kanske vinna denna investering till vårt samhälle.

Varje investering till vårt samhälle är också en kamp. Och det är därför vi måste vara beredda och fullt införstådda i detta när vi tar oss an en framtidsvision för Holmsund. Vi kommer under överskådlig framtid ständigt konkurrera med centrala Umeås intressen och övriga kommunens. För att lyckas bygga det samhälle vi vill ha måste vi därför vara extra påstridiga, pålästa och driftiga Vi måste helt enkelt bli mer aktiva i politiska partier, föreningsliv, och mer bildade i kommunala frågor.

Som en historisk parantes kan sägas här att när Holmsund var egen kommun vilade denna mycket intensiva period av välfärdsbyggande och expansion, ja hela holmsunds modernisering, på 50 st förtroendevalda mer eller mindre ”aktivister”, varav 15 st ägnade över 15 år till ”lokalpolitiska” frågor. De flesta jobbade dessutom 8 timmar per dag på sågen eller kring den. Det är en sådan ”kritisk massa” vi måste uppnå som gågna tiders liberaler och socialdemokrater om vi ska ha en reel chans att undvika långbänkar, stagnation, skuggan. Här kan jag rekommendera i övrigt ”Märkpojkarna som tog makten” för historisk inspiration. Följdaktigen hoppas jag också att även liberala krafterna kanske kan börja arbeta med holmsundsfrågorna lite. Det vore roligt med lite lokala debatter. Demokratiråden är ju en sådan instans som Socialdemokraterna vill genomföra i kommunapolitiken som kanske skulle locka fram lite mer liv och rörelse här ute?

Vad händer nu?
Jag är helt öppen för att bjuda in Melker och Isak, från Trafikverket och Kommunen i framtiden för att komma och få redovisa över hur detta arbete går framåt och där medborgarna ges chansen att själva påtala frågans nödvändighet och få ta del av resonemangen och problemen men självklart också lösningarna. Inte minst är alla öga mot öga möten bra. Detta kommer dock med allra största sannolikhet ske i höst med tanke på allt som nu verkar hända inom byggandet i Holmsund (plus att jag ska bli farsa på försommaren).

Det är där vi ligger just nu. Att Trafikverket ska bli färdig med sin åtgärdsvalstudie. När den är färdig, så oavsett om vi setts tidigare någonstans, så kommer jag ta del av den och då kalla till någon form av informationsmöte om Trafikverkets förslag. Tillsvidare kan jag bara be de intresserade att isåfall höra av sig till Trafikverket och be dem skynda på.

Som vanligt är alla välkomna oavsett partisympatier i sådant fall

Bli först att kommentera

Första Maj, 10.30, Himmelska Fridens Torg

Av , , Bli först att kommentera 0

Stellan1maj4

Välkommen att fira första Maj i Holmsund
Obbola och Holmsunds S-föreningar firar 100 år
Vi börjar 10.30 utanför Konsum
Talare är jag i egenskap av fackligt aktiv och ordförande i Holmsunds S-Förening
Temat är Holmsunds S förening igår och idag

Vi ses där!

Bli först att kommentera

Visit Skärgården! (tips inför sommaren)

Av , , 3 kommentarer 3

Då jag blev uppmärksammad till att en lokal förening försökt komma in i Visit Umeås tips på saker man kan besöka och göra i sommar men blivit nekade – och överlag vår turistnäring inte syns så mycket utåt – så tänkte jag här delge lite tips inför sommarmånaderna och samtidigt uppmana Holmsunds och Obbolabor att sprida dessa tips. Och själva sprida tips såklart!

Det är viktigt att stödja dessa lokala intiativ, inte minst för att de drivs av ideela krafter på gräsrotsnivå och då i demokratisk ordning men också för deras starka sociala-, kulturella- och historiska syften. Är det inte så, så rör det sig om egenföretagare som brinner för projekt som verkligen behöver ett stöd för att vara kvar. Om inget annat sägs så är öppettiderna industrisemestern, Juli, månad.

IMG_9287
Sågverksmusumet på Västerbacken

Sågverksmuseumet på Västerbacken har förutom tre stycken tre modeller över gamla Holmsund och Obbola ett flertal rum som avspeglar folkrörelserna, fritiden, vardagen och livet i det gamla Holmsund från tidiga 1900-talet. Här hittar du också modeller över gamla Djupvik likväl som information om de gamla industrierna. I ett enda hus hittar du ett bruksamhällets samlade historia med mängder av små kuriosa ting som är värt att komma tillbaka till. Om jag minns rätt är entrén 15 kronor och i hallen går det att köpa lokal litteratur och forskning för en billig slant. Sågverksmuseumet har i regel öppet hela Juli månad och värt ett besök för  alla som uppskattar t.e.x. Folke Hubinettes modell över Umeå och samhällshistoria överlag – men även kanske vill titta tillbaka till hur det såg ut i ett gammalt kök. Parkeringar finns det gott om. Det är omöjligt att missa om du åker upp mot Västerbackens hotell och stannar vid första röda huset till höger (kommandes från nedlagda sågen). En gång per år så hålls även en guidad tur med föredrag utanför museumet. TIpsa dina vänner och sväng förbi i en genuin Gammlia miljö, I Holmsund! Museumet drivs av en ideel förening med stöd från lokalsamhället. På Västerbacken kommer du också se genuina gamla arbetarbarracker, en sekelskola och Holmsunds kyrka och området är väl värt att gå omkring i då det är välbevarat från tidiga 1900-talet.

Länsstyrelsen

 

2014-06-08-12.42.22
Obbola Fiskarmuseum

Om Holmsund tagit sig an ett museum för att teckna ned och lyfta fram områdets industriella karaktär och folkrörelsernas 1900-tal så har Obbola satsat precis lika hårt och professionellt på att lyfta fram områdets förindustriella epok med fiske, säljakt och jordbruk. Det är gratis att komma in och ligger, omöjligt att missa, brevid salteriet i Obbola efter Södra Obbolavägen strax före Handelsträdgårn. Här får man inblick i hur gamla Obbola såg ut, de gamla redskapen och historier från förr, med rikligt med bilder och beskrivningar. Inträdet är gratis och Museumet, som hålls igång av Obbola Hembygdsförening, är i regel öppet Juni-Juli. I närheten håller Ingegerd i regel öppet en av byns större loppisar och på salteriet kan du sätta dig utomhus med en pepparlax wrap och en cola för att avnjuta synen över Umeåälvens inlopp och Holmsunds hamn. Den uppmärksamme kommer inte missa att Obbola Hembygdsförening också har informationstavlor i samhället som lyfter fram den lokala historien. Ett ypperligt stopp således efter du kanske påbörjat dagen på Sågverksmuseum för att sedan åka och äta och passa på att stanna till på sommarens många loppmarknader i Holmsund och Obbola.

Facebook
Hemsida

15235787_1833339533578841_4749017419029004021_o

Holmsund-Obbola modelljärnvägförening

Även för den som inte är så himla superintresserad av just modelljärnväg så är föreningens lokal och utställning väl värt ett besök för sitt genuina och imponerande arbete och de stora ytor som de utvecklar denna miljö i. Har man den minsta charm för Hubinettes modeller så är ju detta i sammanhanget ett måste. Charmen med modelljärnväg är även att den aldrig tar slut som projekt och föreningen förbättrar och utvecklar således miljön kring sina modeller konstant med ett brinnande genuint intresse för detaljerna. När de har öppet för allmänheten så tas det ofta en liten avgift för att driva runt föreningen  och modeller säljs även till de som är genuint intresserade. Föreningen har dessutom lyckats locka många hobbyfantaster som dessutom kommer hit från långväga destinationer för att ta del av föreningens och banornas utveckling. Modelljärnvägsföreningen håller till i källaren till Mäster Erik och går således inte att missa och de har klara ambitioner att bli en turistattraktion i framtiden, precis som Tropikhuset var i samma lokaler för några år sedan. Precis därför bör ni besöka dem, se vad de gör och skänka dem ett stöd.

Facebook
Hemsida

Missa inte heller:
Obbola Marknad (I regel i Juni månad) med många lokala föreningar på plats och alltid en populär marknad

För fjärde året i rad kommer också Skärgårdsträffen hållas I juni En motorträff som även inriktar sig till barnfamiljer utöver de som är motorintresserad och som lockar till sig mycket publik och är väl värt ett besök!

Holmsund och Obbola präglas annars av en mycket aktiv loppiskultur, ibland med hela kvarter som har loppis samtidigt, samt ibland hastigt ihopdragna bakluckeloppisar. Håll ögonen öppna så kommer du hitta dit likväl som en hel del mindre lokala företag som har öppet sommartid för mindre prylar. I centrala Holmsund kommer du också hitta ett och annat Café som fortfarande har öppet, i synnerhet då Vändpunkten, och är det en öl du vill ha, så är det Kajutan som gäller med blick över industriområdet och obbola från uteserveringen. Sedan Nisses la ned i Mäster Erik så har också ett till café tillkommit, Skärgårdscaféet.

I relativt nyöppnade Hazeland så erbjuds dessutom Umeå Kommuns enda egentliga nöjescentrum med aktiviteter för ungdomar och barnfamiljer

Ute i hamnen finns också en liten fiskeaffär vid färjeterminalen som kan vara väl värd ett besök. Passa på att på vägen ut dock stanna vid stenen, precis vid den lilla viken med Räddingstjänstens stugan, som markerar den kvarkenhjälp som gavs till Finland under andra världskriget från Holmsund till Vasa. Inne i färjeterminalen finns också en fin minnessten över de finska krigsbarnen som kom över till Sverige.

Träning/Sport:
I både Obbola och Holmsund finns goda möjligheter för träning på elljusspår och inte minst har cyklingen i Obbola tilltagit med mycket god förening i Obbola IK Cykel samt SCA Arena.

Även ute på norra udden på Sandviksindustrins område finns en mindre crossbana för den cykelintresserade, även om den ej erbjuder samma kilometer/mils cykling i skogsmiljö som Obbolas många stigar och leder.

Efter Elljusspåret i Holmsund kommer du också hitta delar av den naturstig som anordnades här föra några år sedan, som tyvärr vissa har sabbat under åren, vissa delar är dock kvar och mycket trevliga.

Här ska vi såklart också nämna att vi har ett fullgott äventyrsbad som är mycket populärt för de mindre på Aquaarena på Storsjöhallen för den som inte vill trängas i stan med parkeringar och dyrare priser. Här finns också ett fullgott gym, bibliotek och annat. I Obbola finns också ett billigt och bra utebad med barnpool som är ytterst populärt för barnfamiljer, det är bara att ta sig isåfall till Obbolaskolan och olasjöhallen. Tips på bra utebad finns nedan.

I Holmsund finns även en bra golfbana samt, även om det inte är säsong just för dessa tips, tre aktiva fotbollslag (IFK Holmsund, Sandvik IK och Obbola IK) som under säsong har väl värda matcher att besöka med bra priser på respektive arena.

Friluftsliv, vandring m.m.
Tuvan i Obbola erbjuder handikappanpassad tur i gammal skogsmiljö med bra möjligheter för fågelskådning. På andra sidan vägen ligger Bergön med utkikstorn för de som vill spana extra mycket.
Fornstigen i Obbola sträcker sig som ett stråk genom alla gamla delarna med b.l.a. gravrösen, romlet och gammal bebyggelse och lyfter även fram t.e.x. väntberget där det idag finns en liten frisörsalong m.m. Glöm inte bort dess södra led också som leder ut till själafjärden och är mycket vacker del av fornstigen.
Butberget i Holmsund erbjuder där också en vandring genom skogsmiljöer som är relativt orörda och innehåller en stor del fornlämningar – här finns också mycket orm, vilket man bör veta om.
I Mjösjön, strax utanför Holmsund, finns Sveriges nordligaste skeppsättning samt goda fiskmöjligheter likväl som en trevlig handelsträdgård med glasservering vid infarten. Alla som gillar vikingar ska helt enkelt hit.
I Holmsund finns goda möjligheter att umgås i privata sällskap uppe på Omberget i en stuga som överblickar gamla samhället. Här ligger också Ombergstornet med mycket bra utsikt över Umeå likväl som älvmynningen och Holmsund. Runt Omberget finns också ett bra ställe att grilla och umgås på.
Åker du sedan tillbaka mot Umeå från Holmsund till så glöm inte svänga av vid Villanäs och ta dig ut till det fina fågeltorn som finns att skåda efter ungefär en kilometers vandring efter spångar ut till mitten av Umeåälvens delta

Fiske är ett mycket populär fritidssysselsättning i Holmsund och Obbola året om. Vattnet här är en allmänning så många kan ses fiska på stränder och annat på sommartid (men även pimpling vintertid)

Utebad:
Ljumvikens sommarbad med t.e.x. hundrastplats, kiosk och olika aktivtiter. Även om campingen inte längre finns här finns det mycket att göra sommartid.
Bredvikens lilla kiosk, gästhamn och utebad – ganska lite folk, ytterst charmig liten kiosk
Nyvikens badstrand i Norra Obbola, sväng av vid bron.
Fläse camping med kiosk och långgrunt bad – kan vara mycket folk här
I Djupviks hamn finns en nästan osynlig stenstrand, om du kör förbi, brevid grillen/ankaret och strandpromenaden som ökat i popularitet – en bit bort finns också möjligheter att dyka i det djupa vattnet från tornet  som står under bron. De senaste åten har campinggäster(!) börjat röra sig hit t.o.m.

Boende

Kommer du utifrån och behöver boende så finns ett hostel, Bedtime, samt Västerbacken att bo på.

Alla de här är ytterst populära på sommaren. Om du kan, ta dig ut till vår skärgård med båt!

Helt enkelt. Välkommen hit!

Skriver inte Umeå Kommun om det, så får vi göra det!

OBS: Jag har, säkert, glömt något. Det är det här jag gör på sommaren, på ett ungefär. Loppisar osv tänker jag inte ens, försöka, rapportera om då de sker lite överallt och hela tiden sommartid även om t.e.x. John Kelly på gamla Sandviksteatern samt Antikvaritatet på Svedbergsgatan är stående inslag.

3 kommentarer

Ett privat initativ kring Djupvik

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu är Leif Danielsson kontaktad. Förhoppningsvis kan vi, Holmsunds Socialdemokrater, inom kort därför arrangera ett öppet möte med honom angående Skärgårdstaden i mitten av maj!

Till en annan sak idag är att jag nu lämnat in förfrågningar och frågat runt kring att få till en informationstavla i Djupvik, där vi nyligen renoverat, byggt strandpromenad och grill, med syfte att lyfta fram platsens historiska betydelse som hamn, mötesplats, by. Här låg ju också Tornberget, Hotell Stenman samt flertalet lönnkrogar och handelsplatser.  Det var också här som de första stora demonstrationerna hölls och arbetarrörelsen började etablera sig, och området där nykterhets- och sedlighetsrörelsen fick jobba hårt mot ”omoralen”

Djupviks hamn har helt enkelt en central roll i Holmsunds historia. Jag hoppas därför en illustrerad informationstavla om områdets vikt kan ordnas och idag har jag således, förutom att hinna med kulturnämnden och fackligt arbete, tagit kontakt med Västerbottens Museums styrelse i ärendet.

I en tid när Holmsund växer och siktar på expansion är det viktigt att vi också blickar bakåt, bygger en stark identitet och även lämnar utrymme för kultur och historia.

Bli först att kommentera

Skärgårdsstaden är välkommen

Av , , 1 kommentar 0

 1120170413105034003-vkwp-694

Så vaknade man till sist den där dagen när Danielsson lanserade idén för sågverkets före detta lastageplats och timmerlager*. Och det var bättre nyheter än förmodat. 3 000 nya lägenheter, mixat mellan hyres- och bostadsrätter. Det skapar en hel framtidsförutsättning för Holmsund om detta lyckas ros i hamn, med 7-8 000 invånare bara i Skärgårdsstaden.

Det tillsammans med övriga byggnadsprojekt kommer med kraft visa att Holmsund inte är någon ”spökstad” eller ”förort” till Umeå – i realiteten kommer detta göra Holmsund/Obbola till Västerbottens tredje största tätort med över 10 000 invånare – i synnerhet om vi också räknar till Obbolas tillväxt som beräknas den också stiga med ca 3 000 invånare under denna period och övriga byggnadsprojekt i Holmsund. Det här projeket kommer också öka incitimanten för övriga aktörer att färdigställa projekten b.l.a vid konsum, vid gamla kommunallagret och uppe på västerbacken.

Det här garanterar orternas framtid och i det möjligheterna till de olika projekt vi som medborgare vill driva igenom: cykelbanor, kollektivtrafiklösningar, service, affärer, vem vet kanske den där lokaldemokratin vi nu tappat. Därför ska vi stödja vår, hållbara, tillväxt. Det här kommer självklart också boosta handeln och lokala servicen och kan mycket väl t.e.x. öka belastingen på Västerbackens hotell avsevärt likväl som se vår gamla centrumgata återfå en hel del verksamheter.

Allt det här kommer självklart sätta krav på Umeå Kommun att öka investeringarna. Person- och godstrafiken beräknas med tidigare nämnda handels och hamnprojekt öka, ytterligare (minst) 7 000 personer kommer också de öka belastningen avsevärt.Det kommer behövas sättas in busshållplats vid Armstrong b.l.a. Och betydligt fler turer med samma paritet som i stan.

Därför får vi hoppas att projektet får det bärighet och stöd det behöver för att ros i hamn. För mig känns det absolut viktigt att området får en mixad karaktär och det känns också betryggande med närheten till bron och övriga miljön för att det här inte ska bli ett ”solsidan”. Något som Danielsson också glädjande verkar ha som ambition. Det behövs fler bostäder för vanligt folk och Skärgårdsstaden verkar i detta skede av processen verkligen kunna bli ett sådant område med även delar avsatta för service, skola och affärsverksamhet.

Det här blir spännande!

* Korrektur till VK, detta är inte Djupvikshamnen, den ligger på andra sidan bron nedanför Herrgårdsgatan. Där bör man kulturellt förstärka karaktären något i synnerhet med 7 000 nya grannar. Historiskt är det här Holmsundshamnen, sundet i själv heter just Holmsund

 

1 kommentar