Offentliga arbeten 2017, kommunhuset, vägansvaret

Av , , Bli först att kommentera 0

Hej allihopa! Här kommer lite korta nyheter. Nedan ser ni alla insatser Tekniska Nämnden kommer göra nu i sommar i Holmsund. Glädjande är t.e.x. fler bänkar vid strandpromenaden i Djupvik, upprustning av ytor på Himmelska fridens torg, belsyning av tunneln vid Sandviks idrottsplats och relativt omfattande upprustning av vissa korsningar och järnvägsgatan. I synnerhet blir det intressant att se vilka åtgärder som t.e.x. tas vid Storgatan – där snitthastigheten är hög och många barn/ungdomar/hundägare går över dagligen till strandpromenaden.

Klicka för större bild

holmsund2017
På tisdagen den 30/5 kl 14.30-18.30 visar tekniska nämnden upp planerna utanför Coop. Tekniska nämnden bjuder på kaffe/saft och bullar. Gå gärna förbi och diskutera med dem!

 

Andra nyheter:
Trafikverket släpper nu ansvaret för Holmsundsvägen till Umeå (Blå vägen) det innebär att belsyning, cykelväg och underhåll blir en kommunal angelägehet framöver. Första åtgärden kommunen tagit är att sänka hastigheten till 80 km/h. Följdaktigen är de frågor som rör denna väg nu betydligt mer påverkningsbara.

Kommunhuset nyttjas i dag av hemtjänsten på övervåningen samt två kontor används på nedervåningen, för personalen på öppna förskolan och socialtjänsten. Resterande kontor står tomma och s-föreningen har nu inlett diskussioner kring ett äldrecenter där detta kommer tas med i diskussionerna.

 

Bli först att kommentera

Kommundelsnämnden, en inblick 1985, med starkt stöd för framtiden

Av , , Bli först att kommentera 0

Här kommer tredje delen i studiecirkeln om Kommundelsnämndens uppbyggnad och fall. Den här gången tar vi avstamp i en beställd forskningrapport 1985 (ISSN: 0349-0831, Statsvetenskapliga institutet) om nämndernas verksamheter som då funnits först som råd sedan som nämnd sedan kommunsammanslagningen 1974. Det är alltså i princip en avstämningsrapport efter 10 år med större fokus på lokaldemokrati i Umeå. Vi vet också strax före denna rapport så fick Holmsund ett utökat självbestämmande varav det är intressant att då får en mer konkret syn i vilka anledningarna var till varför detta förtroende gavs och sedan behölls tills en succesiv nedmontering av systemet i slutet av 90 och 2000-talet sker där nämnderna till sist blir blott en skugga av sin de målsättningar som sattes av kommunaldemokratiska arbetsgruppen och CERUM.

Rapporten i sig är inlämnad av Torsten W Persson från egen samlig till forskningsarkivet på Umeå Universitet. Jag kommer själv försöka få tag på ett exemplar för privat bruk.

Första delen behandlar den övergripande bilden över KDN – den kan läsas här

Andra delen behandlar djupare teorierna bakom bildandet av KDN – den kan läsas här

Det är värt att notera att både rådssystemet och kommundelssystemet innefattade långt mer än bara Holmsund/Obbola. 1974 så skapades råd i Sävar, Ålidhem, Tavelsjö och Teg och 1976 fanns det åtta råd som täckte hela kommunen. Det är mellan dessa områden som forskningsrapporten undersöker effektiviteten och populariteten. Bara Holmsund/Obbola får utökat självbestämmande.

Skillanden mellan råden och kommundelsnämnderna är dock markant och man kan säga att råden hade två uppgifter:
1) Informera medborgarna i kommundelen/rådsområdet om aktuella kommunala ärenden
2) Inhämta medborgares åsikter innan slutgiltigt beslut i olika kommunala frågor

Medans nämnderna förfogade budget och i Holmsunds fall hade långt gående autonomi med t.e.x. egen teknisk nämnd, skolnämnd, socialnämnd, utökade ledamöter, tidning m.m.

1978/79 utvärderas råden utan att nå tillfredställande demokratiska resultat varav kommundelsnämnder ersatte rådsysstemet i och med lagen om lokala organ. Se bild nedan (bilderna går att klicka på för att se full storlek)

20170424_113746

Det är dessa relativt nya kommundelsnämnder som rapporten vänder sig till och som också påpekar vissa skillnader i intresse som man till viss del kan koppla till geografiskt läge och  traditioner. Vad forskningsrapporten kommer fram till drygt fem år efter KdN har införts är t.e.x.

I frågeformulär och intervjuer med ledamöterna:
- Generellt över alla ledamöter i de olika KdNs i kommunen så kände de sig (57% 1982) relativt ( 43% 1984) utbildade och kompetenta för att sköta sin uppgift. Att de inte utbildas nog av kommunen är dock en kritik som består. Intressant i samanhanget är att över hälften av alla ledamöter i KdN i kommunen upplever att de ofta har motsatta åsikter, även inom sina egna partier, än partiets centrala ståndpunkter i kommunen. Mer än hälften av ledamöterna hade inga andra uppdrag än i KdN. Vilket frustrerade mer centrala funktioner i de olika partierna, delvis att de ofta tyckte tvärtom, delvis att de var ointresserade av centrala partiapparaten. (s.9)
- Att direktkontakten med väljarna var det absolut viktigaste och att över hälften av dem upplevt att de blivit kontaktade av medborgare och föreningar i olika frågor 64% av ledamöterna uppger att de i första hand företräder medborgarna
- Största begränsningen kände de över facknämndernas råd över deras verksamheter (87%)
- En klar majoritet uppger att deras förväntningar på KdN-arbetet infriats, åtminstone delvis
- En tredjedel av ledamöterna är för, en tredjedel är emot, en tredjedel förhåller sig neutrala til direkta val till KdN.
- Ledamöterna visade i sina svar ett stort intresse att lägga mer betydligt mer tid på sitt arbete under förutsättning att de fick mer kompetens. Det finns en frustration hos ledamöterna att demokratiseringen i Umeå går långsamt.

Vidare går forskningsrapporten till stora frågeformulär till de olika kommundelarnas befolkning:

varav intressanta

Holmsundsparametrar
- Att de flesta initativ fortfarande kom ”inifrån systemet” från t.e.x. KdN-tjänstemän och att bara ca 15% kom från föreningar och organisationer. I Holmsund kom 25% från föreningar, 10% mer än i övriga kommunen.
- I Sävar var var tredje ärende ett remissutryttande, alltså samma verksamhet som råden hade, i Holmsund var det var nioende ärende. Vilket pekar på större och mer aktiva protokoll.
- Kännedomen att KdN hade beslutande rätt i vissa fritids- och kulturfrågor var störst i Holmsund/Obbola där sex av tio kände till KdNs kompetens. I tavelsjö var det var det bara var fjärde av tioende och i norra kommundelsområdet ännu lägre. Alla kände dock till att Kdn hade rätt att lägga fram förslag till kommunfullmäktige.
-  I påstående ”KdN avsepglar politiska sammansättningen i respektive kommundel” så svarar Holmsundsbor övervägande ”Nej” (47st) och Vet Ej (33st) av  173 st svaranden. Det här är svårtolkat men kan vara en missnöjesyttring över att Kommundelsnämnderna, och råden, tillät större borgerlig representation än vad Holmsunds Köpings kommunfullmäktige genom valsedel tillåtit. Kdn och Råden var länge till stort missnöje för socialdemokratiska majoriteten som nu tappat sin lokala makt.
- I frågan ”Kan du nämna namnet på någon ledamot i Kdn” så hade dock Tavelsjöområdet bäst kännedom. 38% svarande Holmsundsbor svarade ja på frågan. Vilket man spekulativt får anse är betydligt högre än en sådan fråga idag.
- Efter inrättandet av kommundelskontor i Holmsund så svarade 22% av männen och 17% av kvinnorna att de hanterat kommunala frågor lokalt senaste året och 28% av männen och 21% av kvinnor ansåg att möjligheten att nu påverka kommunen hade förbättrats. Slutsatsen är att kommundelskontoret ökade benägenheten att enklare lösa kommunala frågor och få kontakt, främst med tjänstemän, i olika frågor.
- Vanligaste sättet för att påverka en kommunal fråga i Holmsund/Obbola kommundelsområde var att delta i en demonstration eller att underteckna ett upprop. Kontakt med tjänstemän eller politiker var det näst vanligaste.
-  43% fick sin kommunala information främst från tidningen, 11% från lokalradion och 8% från Kommundelsnytt, KdNs egna tidning. TV får bara 4% i Holmsund 1985 gällande nyhetsrapporteringen
- Holmsund är den enda kommundel som sedan starten av KdN systemet till forskningsrapporten aldrig haft en votering i någon politisk fråga, istället har enigheten varit 100%, vilket kan vila på att man på lokal nivå ej varit särskilt ooöverens över saker och ting samt att det är en nivå där politiska kontroverser med enkelhet kan undvikas och förarbetet inför möten pågå lokalt och kontinuerligt i samhället. I protokollen finns därför inte en enda avvikande åsikt i Holmsund/Obbola i de beslut som tas. Trots en över riksnittet mycket stor vänster samt aktiv höger i Centerpartiet. Det är rimligt att anta att Socialdemokraterna inte var överens med dessa partier, men att när beslut skulle tas, var dramatiken redan överstökad på annat håll.
- Många tillfrågade i rapporten anser på frågan om KdNs framtid att om ”Kdn utvecklas som i Obbola/Holmsund” så kommer facknämnderna till sist avskaffas till förmån för ett helt decentraliserat system. Vilket tjänstemännen har svårt att se framför sig. Frågeställningen tas därför vidare i forskningen som en framtida nöt att knäcka.
- Det är också noterbart att flest möten om Kommundelsnämnden har skett i Holmsund/Obbola
- Mest positiva för Kommundelsnämnderna var Holmsund och Tavelsjö, mest insatta medborgarna fanns i Holmsund/Obbola de hade också största kunskaperna om kommundelsnämnderna, 1985.

Inställningen till kommundelsnämnderna – positiva påståenden
Tre positiva påstenden ställdes också till medborgarna om inställningen till KdN. Holmsunds svar anges i procent.

”KdN gör det enklare att komma i kontakt med lokala politiker”
20% Instämmer helt. 33% Instämmer delvis 5% delvis motsatt åsikt 2% helt motsatt åsikt 30% ingen åsikt 10% ej svar

53% av de tillfrågade anser här att KdN helt eller delvis hjälper medborgarna att komma i kontakt med lokala politiker.

”Med KdN blir det en bättre anpassning till förhållanden som är speciella för vår kommundel”

39% Instämmer helt 23% Instämmer delvis 4% delvis motsatt åsikt 0% helt motsatt åsikt 23% ingen åsikt 12% ej svar

62% av de tillfrågade anser alltså att KdN skapar bättre anpassning av politken för Holmsund/Obbola enligt lokala förutsättningar. Det är anmärkningsvärt högt stöd som pekar på hög andel kritik mot centralisering i Umeå.

”KdN gör så att vanligt folk blir mer intresserade för kommunala frågor”

17% Instämmer helt 32% Instämmer delvis  8% delvis motsatt  2%helt motsatt 30% ingen åsikt 10% ej svar

49% av de frågade anser att kommundelsnämnderna i detta läge gör vanligt folk mer intresserade av politik, som tidigare frågor noterbart lite kritik mot kommundelsnämnderna, men också en hyfsat stor del på 30% som möjligen ser frågan som ointressant.

Analys: Av detta kan man snabbt dra en analys att kritiken mot KdN var väldigt liten, antingen var man i olika grad för kommundelsnämnderna och ansåg dem nyttiga enligt frågeställningarna eller något obrydd om kommundelsnämndens verksamhet. Det överlägset största stödet rör KdNs möjlighet att lokalt anpassa politiken till aktuella förutsättningarna för Holmsund/Obbola. Här är det noterbart att antalet ”obrydda” också sjunker med 7%. och samlade kritiken mot detta landar bara på 4%. Det står klart att det är just anpassningen till de lokala förutsättningarna som är viktigast för de tillfrågade. Också Tavelsjö uppvisar liknande resultat.

Nedan är aktuell bilaga med svar även från Tavelsjö och Norra-Kdnområdet (s 15)

20170424_114452

Tre negativa påståenden
Holmsunds svar anges i procent.

”KdN leder till orättvisor mellan kommundelarna”
2% Instämmer helt  8% Instämmer delvis 18% delvis motsatt  32% helt motsatt 29% ingen åsikt 11% ej svar

Här ser man tydligt att ett påstående som sedan kom att repeteras, att KdN leder till orättvisa mellan kommundelarna, inte avspeglas i någon mån i Holmsund vid denna tidpunkt. 50% är helt eller delvist mot påståendet, och bara 10% ställer sig helt eller delvis för det påståendet, att jämföra med 29% som inte har en åsikt i frågan.

”KdN tar bara upp oväsentliga frågor”
4% Instämmer helt  9% instämmer delvis  12% delvis motsatt  18% helt motsatt  47% ingen åsikt 10% ej svar

Nästan hälften anger här att de helt enkelt inte bryr sig om frågeställningen, och att näst största gruppen (30%) är delvis eller helt motsatt påståendet i sig.

”KdN ger inte vanligt folk inflytande”
15% Instämmer helt 17% Instämmer delvis 13% delvis motsatt 16% helt motsatt 30% ingen åsikt 9% ej svar

Här blir det en intressant svängning och man kan se två tydliga bilder framträda delvis en grupp (32%) som vill öka inflytandet av vanligt folk, delvis en grupp (29%) som redan anser att KdN ger vanligt folk inflytande. Av detta kan man alltså läsa att folk överlag var för KdN och deras målsättning, men, att det också fanns ca en tredjedel som ytterligare ville stärka lokaldemokratin åt direktdemokratiskt håll.

20170424_114621
Slutresultatet är ungefär att de som hade en åsikt om kommundelnämnden i Holmsund/Obbola hade en mycket positiv syn. Många saknade dock åsikt om KdN. Och vissa ville ytterligare pusha fram de demokratiska möjligheterna med KdN.

Intressant i sammanhanget är också frågeställningen på sidan 17
”Hur ser du på kommundelsnämndens framtid?” där 28% också svarar ”Bör Utökas” trots att detta är efter Umeå Kommun gett s.k. utökad själbestämmande med en rad egna nämnder och budgetar som jag listat i del ett av studiecirkeln.
55% anser att detta system 1985 ”bör fortsätta som nu”. Av detta går ingen annan slutsats dra att under denna period i Holmsund råder starka lokalpatriotiska och lokaldemokratiska stämningar. I Tavelsjö är dessa stämningar ännu starkare med 35% för en utökning. En absolut minoritet är för ett avskaffande av kommundelsnämnderna överhuvudtaget.

20170424_114656

På frågan ”Vad bör Kdn ha bestämmanderätt i?” är det värt att notera de svar som fått över 50% av de svarandes stöd. Här ingår Tilgång till bostäder, Vägar och trafik, Skolfrågor, Barnomsorg, Fritidsverksamhet för barn och unga. Äldre och handikappomsorgen får 48%. Noterbart här är såklart att Byggnadsnämnden togs till Umeå Kommun vid kommunsammanslagningen och får över 50% av rösterna vilket pekar på en riktning som svarande på ”bör utökas” tidigare kan ha haft i åtanke. Starkast stöd för lokal bestämmanderätt för KdN hade skolfrågorna med 58%

20170424_114743
Slutsatsen är att detta är den form av miljö som föranledde Umeå Kommun att genom kommunfullmäktige och berett av kommunaldemokratiska arbetsgrupen ge Holmsund utökat självbestämmande och befogenheter utöver vanliga kommundelsnämnderna. Delvis för det starka lokala stödet, men också för att intresset också var stort att utveckla projektet i just Holmsund (och Tavelsjö).

Frågan man skall ställa sig nu är dock: Vad hände till 1995? Gjordes det någon uppföljning på denna forskning? Med denna bakgrund så skulle ett avskaffande, eller ens begränsande, av Holmsunds kommundelsnämnd vara ytterst besvärligt att genomföra då kommundelsnämnden uppbär starkt lokalt förtroende och framtidsanda, utan mer eller mindre några kritiska röster att tala om. Så. Vad hände med kommunaldemokratiska arbetsgruppen och ”grundplåten” för kommundelsnämnderna? Vad hände med CERUMs lokaldemokratiska forskning? Hur utvecklades den här miljön? Vilka krafter var pådrivande?

Nu börjar vi resan 1985 – 2005. Här hittar ni litteraturlista fram till 1985 som kan vara intressant

20170424_114146

 

Det är dock noterbart att jag innan denna rapport ej ens kände till att Tavelsjö haft en kommundelsnämnd, som dessutom varit ytterst aktiv (i synnerhet i att aktivera kvinnor) samt uppburit starkt lokal legimitet där representanterna varit hyfsat kända lokalt. Vore kul att ta in intryck från denna gamla kdn-område.

Bli först att kommentera

S i Holmsund firar segrar och skapar nya visioner

Av , , Bli först att kommentera 3

18485276_301308456976356_5773792774713854111_n

Nu har det äntligen börjat lugna ned sig för S-föreningen efter ett mycket hedersamt 100 års jubileum samt ett mycket välbesökt möte med över 120 deltagare där vi i (S) fick presentera vår framtidsvision för Holmsund.

Ett möte som även förärades ett TV-inslag och många bra och konstruktiva debatter lokalt som fortsatt efter det. Personligen deltog jag dock ej, då jag var på BB och fick se mina två döttrar komma till världen. Vad jag dock har hört har responsen varit mycket god över att det nu händer saker i Holmsund – vi i S föreningen om några bör vara stolta över detta. Det står klart utan allt rimligt tvivel att Socialdemokratin i Holmsund står stark och gjort sig känd för sin öppenhet och driftighet. Verksamheten under April månad med dörrknackningar, torgmöten, affischeringar, deltaganden på möten m.m. har varit otrolig. Att då avsluta med ett massmöte och 100 års jubileum pekar på en hög föreningskapacitet.

Idag återgick vi dock till vardagen med vårt första styrelsemöte efter första majfirandet. Förutom att vi fastslog att första maj nu kommer återkomma till Holmsund som tradition, och sedvanliga styrelseärenden som avrapporteringar, interna ärenden och ekonomi så spånande vi såklart över andra visioner att lyfta fram och nya konkreta målsättningar för föreningen som vi nu kommer att arbeta för.

Några av dessa är

  • Att sätta ihop en samverkans/referensgrupp med syfte att följa alla förändringar som nu kommer ske i Holmsund och att förankra processerna lokalt. Denna grupp kommer bestå av föreningsliv, näringsliv och politiken och ni som är aktiva inom detta kommer inom kort komma i kontakt med en representant från S föreningen. Vi vill komma i kontakt med så många föreningar och företag som möjligt inför skapandet av denna arbetsgrupp för att sedan söka kontakt med alla entreprenörer som nu förbereder projekt i Holmsund. På det här sättet hoppas vi att visioner kan spridas och utvecklingen förankras.
  • Att påbörja diskussionen om ett äldrecenter dit de ca 2 000 pensionärerna (och ökande) i Holmsund kan vända sig för att umgås socialt, få hjälp och bistånd i praktiska kommunala ärenden (t.e.x. färdtjänsten) och hur detta ska samordnas med hemtjänst, sjukvård m.m. Detta är alltså ett center för, alla, pensionärer inte bara de som skrivits in i olika former av äldreboenden och liknande. I diskussionen innehåller också en administrativ tjänstemannadel som alla medborgare kan vända sig till med kommunala ärenden.
  • Ställa frågan till Socialdemokratiska partiet i Umeå, arbetarkommunen, vad som hände med den kommunalpolitiska målsättningen med Demokratiråd och hur denna idé ser ut i dagsläget.
  • Samordna och sätta ihop vår kyrkopolitik i Holmsund-Obbola församling inför valet 17 September med tillhörande torgmöten och flygblad/tidning. Inte minst för att mobilisera de unga väljarna. Detta kommer vara en prioriterad verksamhet då vi idag har en socialdemorkatisk församling som gör mycket gott för samhället.
  • Påbörja ett arbete för att stärka och nå de LO anslutna arbetarna i Holmsund inför valet 2018
  • Bjuda in till ett öppet möte om Socialdemokraternas politik i stort, ett mer ideologiskt möte det vill säga

I övriga lokala nyheter kan det vara värt att notera att vi snappat upp att det gamla Kommunhuset nu skall börja användas av hemtjänstens personal i större utsträckning, vilket är en mycket positiv utveckling. Självklart ska inte det huset stå tomt. Och vi har påtalat det ofta och kraftfullt sedan verksamheten där nedmonterades 2014. Om det finns plats över kanske just ett ovan nämnt äldrecenter få plats på nedervåningen?

Det är också mycket glädjande att ta del av att ideela krafter till sist roddade tag i situationen så att vi även i år får en Obbolamarknad. Vårt starka föreningsliv ska vi vara stolta över, men situationen pekar också på att vi föreningslivet generellt måste sträva att hela tiden organisera nya krafter till sig. Det gäller också vi i S-föreningen som dock kan rapportera att medlemsantalet sakta går uppåt med den ökade verksamheten.

För er som följer bloggen så kan jag också meddela att nästa studiecirkel om Kommundelsnämndernas bakgrund och leverende kommer före sommaren, nästa inslag är baserat på den kommunala rapport från 1985 som jag förärat mig en digital kopia av från Torsten W Perssons forskningsarkiv. På mötet diskuterade vi även just för/nack delarna med de tidigare systemet.

Jag kommer updatera sporadiskt i mån av tid då jag har två småtjejer att ta hand om också, i synnerhet kommer jag återkomma efter möten och med mer informationspaket likt det ovan.

Jag vill slutligen rikta ett tack till de många lyckönskningar min familj fått från grannar, föreningar och organisationer gångna veckan. Tack!

Bli först att kommentera

Positivt för hemtjänsten i Holmsund

Av , , Bli först att kommentera 6

Några månader tillbaka så träffade vi i s-föreningen några fackliga representanter från Kommunal som är verksamma i Holmsund och Obbolas hemtjänst. De berättade att de upplevde centralstyrningen och schemaläggningen från Umeå som ett stort problem som föranledde uppsägningar bland populär och erfaren personal. På ett förmöte läste jag själv upp ett ”Öppet brev” från en av de som valt att säga upp sig, så vi visste att något var på gång. Man kan väl säga att jag själv som facklig blev jävligt irriterad över den situation som presenterades i brevet, även om jag själv går under andra avtal och i helt annan bransch.

Holmsunds och Obbola hemtjänst har vanligtvis en väldigt hög popularitet bland brukarna enligt undersökningarna, men personalen rapporterade sedan på vårt öppna möte att de upplevt stora försämringar på sista tiden, trots att ekonomin går bra. Vilande över diskussionen var intrycket att centrala schemaläggningen inte tog ansvar eller respekterade att vår lokala hemtjänst har speciella förutsättningar sedan tiden då ansvaret låg lokalt på vår f..d. kommundelsnämnd.En väl fungerande verksamhet upplevde helt enkelt att det snabbt gick utför.

Redan då på plats på vårt öppna möte träffade de vår nämndrepresentant Ronny Kassman i äldrenämnden samt att vi lät meddela uppåt i partiet, genom Ronny, att det var dags för ett politikerbesök från (S) i verksamheten. Sedan dess har ett besök gjorts förra veckan där personalen fått framföra sina åsikter öga mot öga till Janet Ågren och svart på vitt fått veta att det är den lokala chefen som ska ta beslut om centralt schema eller ej, vilket såklart underlättar för personalen lokalt som är vana vid frihet under ansvar och självbestämmande. Med god ekonomi och starkt lokalt ansvarskännande behövs inga centrala insatser och vi kan behålla vår decentraliserade och verksamhetsnära hemtjänst.

Med bakgrund av denna historia är det glädjande att se att Kommunal nu också centralt har gått ut och vill avskaffa personalutskottet. Vill man läsa en fördjupning av Kommunals uppfattning av problemen så går det också att läsa på Alejandro Caviedes blogg. Där går att läsa följande:

”Med personalutskottet ligger personalfrågorna centraliserade. Beslut tas i mångt och mycket långt från verksamheterna och kunskapen om hur förslagen kommer påverka de anställdas arbetsvillkor är därmed väldigt begränsade hos personalavdelningen. Det har lett till försämringar av våra medlemmars arbetsvillkor och i en del fall till beslut som kommunen fått dra tillbaka. Ett exempel är införandet av 4-veckors schema inom hela vård- och omsorg (utom personlig assistans). Från Kommunals sida sa vi att det här inte kommer att funka, men personalavdelningen lyssnade inte på oss. I efterhand visade det sig att denna modell inte alls funkade på väldigt många arbetsplatser och då fick arbetsgivaren dra tillbaka det. Så är det också med införandet av centralt schemastöd. Det funkar inte alls, men avsaknad av insyn i verksamheterna omöjliggör för arbetsgivaren att se det”

Kommunals krav att avskaffa personalutskottet, som varken tillåter facklig representant, eller ens hanterar budget har idag fått Socialdemokratiska ledningens och Hans Lindbergs stöd. Under nästa mandatperiod, alltså med början 2018, så skall personalutskottet avskaffas. Givet självklart att vi vinner valet. Följdaktigen så får vi hoppas att de lokala problemen i Holmsund och Obbola nu närmar sig sitt slut och att denna personal får återgå till den schemaläggning, arbetsordning och planering de är vana vid, lokalt och nära verksamheten och att samarbetet mellan nämnderna (inkl äldrenämnden) och fackföreningar stärks. Man kan också hoppas att de som tidigare sagt upp sig, nu kan återvända.

Men framförallt känns det bra att våra äldre i Holmsund och Obbola fortsättningsvis får en bra och kärleksfull vård med en nöjd och ansvarstagande personal som har en stark fackförening i ryggen och ett inflytande på sin arbetsplats.

Bli först att kommentera

Dagmammornas återkomst?

Av , , Bli först att kommentera 1

När jag växte upp så fanns det en hel del dagmammor i Obbola och Holmsund, jag vet inte exakt hur många, men säg ett femtontal. De var en kommunal angelägenhet. De å sin sida samarbetade, hade föräldraträffar och så vidare. Själv gick jag hos en på Annavägen i Obbola, bekvämt nära Obbolafabriken där min pappa jobbade och också var fackligt aktiv. Så det var smidigt att lämna av och hämta.

På 30 år har mycket förändrats och idag så har jag fått uppgifter om att det finns en dagmamma kvar, i privat regi. F.d. kommundelsnämnden försökte tydligen få fler dagmammor på slutet men utan lyckat resultat.

I sken av att Umeås expansion kommer prägla byggandet av förskolor mycket framöver. Över 115 st behövs inom 20 år för att täcka behoven så kan man dock ställa sig frågan om inte marknaden för dagmammor nu öppnats upp för att lätta på trycket på förskolorna. I synnerhet bör det ju gälla här ute där barnkullarna alltid blir större än prognos.

Självfallet har dock yrket i sig också förändrats stort, och utbildningskraven för pedagogik ökat avsevärt, vilket försvårar en sådan rekrytering. Men, och jag vill vara tydlig med att jag inte är en expert här, för lekmannaögon ser jag både möjligheter till arbeten, studier och lättare tryck mot förskolorna/mindre grupper samt ökad valfrihet för föräldrarna om nu intresset skulle finnas för fler dagmammor i lokalorten. Man kan ju alltid undersöka möjligheterna så att säga. På något sätt måste vi underlätta byggandet av förskolor samtidigt som ungarna får en bra anknytning och föräldrarna hittar flexibla lösningar i vardagen.

Vidare är det beklagligt att Café Vändpunkten nu kommer att stänga. Holmsunds enda riktigt centrala och synliga fik. Jag hoppas Församlingen sitter på andra kreativa idéer för lokalsamhället till hösten. Man kan dock hoppas att skärgårdscaféet kanske får en liten uppgång. Vi behöver generellt fika mer här ute känns det som då fiken konstant dras med ekonomiska problem - på så sätt gör vi också lokalsamhället mer levande.

Bli först att kommentera

Byggande som gör skillnad och krafterna bakom

Av , , Bli först att kommentera 1

Som de flesta känner till så är just byggandet Umeå Kommuns och i synnerhet Holmsunds stora utmaning. Nu kan vi utvärdera det investeringsstöd som Socialdemokratiska regeringen sedan hösten 2016 påbörjat. Med facit i hand kan vi konstatera att nu har byggande ökat markant i kommunen tack vare dessa riktade insatser, vilket skapar förutsättningarna för byggandet i Holmsund och de framtidsprojekt med trygghetsboenden och bostäder som diskuteras t.e.x. med Skärgårdsstaden och vid gamla kommunlagret.

Ur facklig synvinkel och i synnerhet ur den konstellation jag själv tillhör, sammanslutingen 6F där jag är medlem och förbundstyrelseledamot i SEKO som ett av fem fackförbund,  är det här såklart mycket glädjande då vi just pekat och påverkar det socialdemokratiska partiet att våga investera och sätta fart på Sverige – för att skapa jobb, välfärd och infrastruktur. Andra delar vi påverkat S-kongressen är bland annat: Stoppa Hyvlingen, Ökade investeringar i infrastruktur, Arbeta mot vinster i välfärden, Avskaffa allmän visstid, kraftfulla förstärkningar av drift och underhåll av järnvägen och att svenska kollektivavtal ska gälla i sverige (varav att riva upp Lex Laval var ett bra steg på vägen)

Vi är ett driftigt gäng helt enkelt, långt från plakatpolitiken, men med fasta ambitioner för en ekonomi och riktiga, hållbara, fördelningssystem som säkerställer ett jämlikt och tryggt Sverige.

Med så låg statsskuld som vi inte sett sedan 70-talet har vi också påbörjat diskussionerna om det finns ekonomisk ansvarstagande att öka investeringarna ytterligare, i synnerhet då på infrastruktur och bostäder. Mer om våra debatter, diskussioner och åsikter hittar man bland annat på den fackliga tankesmedjan Katalys. Den uppmärksamme har noterat att vi också utvärderar det s.k. märket och vill öka tillväxt och lappa ihop de alltmer skenande klasskillnaderna. Alla dessa saker hoppas vi att vi kan genomföra, och genom detta, så visas vägen framåt för Holmsunds framtid också. De satsningar som görs på byggande, vägar och järnvägar – vårt samhälle – avgörs i just sådana här politiska beslut och strävanden.

Ser vi till Umeå Kommun här har de varit ansvarstagande i sin belåning och investeringar även om det självklart påverkar budgeten, och att vissa prioriteringar föregående period 2010-2014 kan diskuteras. Inte minst med infrastruktur/bostäder i ena vågskålen, och turism/branding i andra.

De investeringar, särskilt inom byggandet, är dock nödvändigt om vi skall kunna ”Jaga ikapp” välfärden med ett ständigt expanderande samhälle, givet alla ramar det innebär, som vård, skola och omsorg.  Det kommer ta lite tid men det är så vi ökar skattebasen för de politiska målsättningarna. Umeå här är ju också relativt ”skattesvagt” med en hyfsat ung befolkning med låga inkomster (studenter) och en befolkning som idag är stor (38,4%) andel högskoleutbildade än LO-kollektivare sett till riksnittet . Så länge vi gemensamt inte beskattar kapital i större utsträckning eller automatiseringar så är detta den väg som måste gås med dessa spelregler på kommunal nivå. Självklart spelar såklart också statsbidraget in, där har LO tydligt visat, att det bör ökas och rättvisare skatteregler för kommuner bör gälla med att föreslå att välfärden skall byggas ut med 70 miljarder. Återigen är det alltså dags att påverka det socialdemokratiska partiet. Och det kommer vi göra.

Vad vi dock kan konstatera är att politik, riktig politik, gör skillnad och att investeringsbidraget på byggandet, kan vara nyckeln till de investeringar vi vill se i Holmsund som samhälle. Och att vi inom den fackliga sfären helt står bakom alla investeringar på bostäder, infrastruktur som sker. Ja, vi är til och med pådrivande genom kampanjer, tankesmedjor, voteringar och samtal med politiker om just vikten av detta. För det allmännas bästa, och också, för att i byggandet vilar nyckeln till ett mer rättvist och jämlikt samhälle.

En annan av Holmsund sociala problem, den stora arbetslösheten bland de asylsökande (15% kontra svenska arbetares nästan fulla sysselsättning), arbetas det på just nu också med de förhandlingar som sker mellan LO och Svenskt Näringsliv om s.k. utbildningsjobb. Här kan ni läsa den rapporten.

Det går bra för Sverige. Ja det gör det, rent ekonomiskt. Nu är det dags att investera och fördela denna välordnade effektiva ekonomi på ett ansvarsfullt sätt så vi även står beredda i sämre tider. Men bygga framtiden, det ska vi. Några rostbälten kommer aldrig accepteras. Aldrig.

Helt enkelt. Politik gör skillnad. Facket gör skillnad. Holmsunds framtid formas av arbetarrörelsen just nu, gå med oss!

Bli först att kommentera

Dags för mest intressanta mötet i Holmsund på 10 år!

Av , , 2 kommentarer 5

Nu är tid och plats satt för Hans Lindberg (S), Kommunalråd, att komma ut till Holmsund för att presentera och diskutera kring:

- Byggandet och bostäderna i Holmsund, Inklusive Skärgårdsstaden och dialogen med Leif Danielsson
- Flytten av bangården, järnvägsövergången och framtidens Holmsunds Centrum
- Framtidsvisionen för Holmsund 2020, vad är det för samhälle vi vill bo i?

Det här kommer bli mötet som alla som är intresserade av Holmsunds framtid måste besöka. Få tillfällen kommer vara som denna att fråga, diskutera och lämna synpunkter kring hur – vi – vill utveckla vårt samhälle.

Framtidens Holmsund

Tisdag 16/5 
18.30 – 20.00
Storsjöskolans matsal

Gäst: Hans Lindberg, Kommunalråd

Försök nu få alla vi känner dit!

Arrangör: Holmsunds S-Förening

2 kommentarer

Första Maj Holmsund 2017 – Kort genomgång

Av , , Bli först att kommentera 2

I dag firade alltså Holmsunds socialdemokrater 100 år. I strålande sommarväder samlades över 60 socialdemokrater och medborgare här ute för att fika, lyssna på tal och att umgås. Talare för dagen var Peter Olofsson, Hans Lindberg och jag i egenskap av föreningens ordförande. Talet går att läsa här, i dess ursprungsformat. Nu gick vissa saker missade men det går mycket bra att läsa i efterhand också. Sammantaget måste man säga att det var en lyckad tillställning som också fått medialt genomslag.

Dagarna före har vi i föreningen också varit aktiva genom att stå utanför Coop och samtala med medborgarna, knackat dörr tillsammans med partikamrater från Umeå och igår eftermiddag så las det röda nejlikor framför gravarna till föreningens vilande pionjärer som gett allt vad de kunnat för Holmsund som samhälle och arbetarrörelsen.  Vi har också fått medialt genomslag i Folkbladet som lyft fram hungerdemonstrationen 1917.

Ämnen som berördes i talen idag var b.l.a.
- Hans Lindberg tog upp flytten av bangården och lösningen med en planskild järnvägsövergång
- Peter Olofsson höll ett ideologisk tal om vikten av organisering
- Jag tryckte på S-föreningens roll för att vara nära medborgarna och berörde LOs frågor (delar blev inspelat av publiken)
I bakgrunden vajade fanorna från organisationer som Holmsunds S-Kvinnor, Holmsunds FCO (Heter LO idag), Pappers Avdelning 29, Obbola S-förening och Holmsund S-förening. En bra sammanfattning av några av de mer aktiva föreningarna som funnits här ute.

Efter det lokala första maj firandet begav sig sedan föreningarna till Umeå där de avtackades på uppmarschplatsen i Döbelns Park. Lena Karlsson Engman från Obbolas S-Förening och jag höll kortare apeller. Umeå Arbetarkommun samt föreningen Mariehem-Ålidhem skänkte också pengar till internationellt bistånd till oss som gåva. Dagen till ära så vecklades även Umeå Skärgårds Arbetarkommuns 100 år gamla fana ut i demonstrationståget som avslutades på renmarkstorget med tal b.l.a. från SSU, S-Kvinnor (Som Anette från Holmsund höll) och ett mycket populärt tal av Handels ordförande Susanna Gideosson, bördig från Umeå.

Nu är första maj över och vi väljer att inte vila. Nu påbörjar vi arbetet för att mobilisera väljarna inför Kyrkovalet i Höst. Inte minst för att första gången skall Sverigedemokraterna försöka nå parlamentariska framgångar här ute. Vi måste vara tydliga här. Vi står för vår folkkyrka, vi står för att alla ungar oavsett inkomster eller bakgrunder ska få ta del av deras verksamhet och vi står för vår kyrka som ett hörnsten för vårt samhälle och trygghet. Detta ombads även medlemmarna att mobilisera kring på dagens möte.

Under dagen fick vi också besked att en föreningsmedlem avlidit. Således kommer också koncentrera oss på att skriva en minnesruna som vi kommer att få återkomma till. All medtanke till familj, kamrater och vänner. Och tack för dina insatser.

Väl mött i samhället!

Bli först att kommentera

Första Maj-talet 2017

Av , , 1 kommentar 2

100 år och mot en ny pionjärstid

Holmsund har nu under hundra år varit regionens socialdemokratiska kärna. Det var här som de första strejkerna och fackföreningarna skapades. I djupvik hölls de första apellerna. I en sprudlande nykterhetsrörelse så växte en rörelse fram som genom hårt arbete och hård bildning var central för arbetarrörelsen här ute tills läget bedömdes mogen för parlamentarisk politik. 1908 är den första stora massdemonstrationen förevigad på en bild, nästan 10 år före våra s föreningar bildades 1917 ute på holmen och också tog makten 1924 i valen. Det är en makt vi behållit.
Men vår historia är inte bara den om våra s-föreningar. Det är också en historia om starka karaktärer. De första åren bör man verkligen nämna Sten och Rudolf Forsén, poeten och politikern. Deras gravstenar fick igår en ros i deras minne.

 

Men det är långt ifrån alla som varit aktiva här i Holmsund och byggt vårt samhälle genom föreningsarbete och politiken. På vår 100 års affisch kommer ni se flera av dem, så många, så man inte kan gå in i detalj om dem allihopa.

För det var i vardagen Socialdemokratin vann sitt förtroende här ute. Och då måste man nämna David Johansson. Från sin egen villa hade David börjat med fattigvården på 30-talet och förkroppsligade med sitt slit i fackföreningen, nykterhetsrörelsen och politiken den anda som byggde upp detta samhälle. David hann bli över 100 år gammal och gick ur tiden 2001. Han hade varit med då och drivit Holmsund från en smutsig hamn och industriort där folk bodde trångt och i misär till ett då modernt holmsund. Som hade äldrevård, apotek, konsum, kiosker, biografer, handel. Där människor slapp vara arbetslösa och de som ramlade igenom systemet fick hjälp. Som hade gått från diktatur till demokrati.

Det var inte han som genomfört detta, genom att på något magiskt sätt trolla med sina knän, han och hans kamrater hade lyssnat och förvaltat Holmsundsbornas problem och vunnit deras förtroende. Det var på våra gator och torg de fann inspiration att fortsätta. Han och ett tjugotal andra som ägnade hela sina liv åt vårt samhälle. Detta är det arv vi bär. Det pekar också på kraften när politiker inte bara sitter i styrelserum, utan lever och bor i sina samhällen. Det pekar också på vikten av att vi bildar oss, för när 20 personer i Holmsund organiserar sig på riktigt, då händer det saker. Allt mer imponerande är såklart, att de här oftast jobbade 12 timmar före de tog tag i politiken.

Denna era banade fram en nybyggaranda som beskrivs ypperligt i boken ”Märkpojkarna som tog makten”. Jag rekommenderar er alla att läsa den för att förstå hur Socialdemokratin här ute blev folkets parti.
Flera av de organisationers fanor som varit och är verksamma här ute ser ni idag här på torget.

Men vi har också utstått utmaningar. Omvärlden påverkar.

Genom gemensamma krafter i samhället var Holmsund centrum för solidariteten med de drabbade i Finland under andra världskriget och förutom att vi tog emot mängder med flyktingar, krigsbarn, så avlöpte från våra stränder mängder med material till finska civila. Finlands sak var vår. Hela samhället mobiliserade sig för att hjälpa flyktingarna. Det är en stolt tradition vi sett återupprepats de senaste åren. I dag kan vi se minnesplakaten på färjeterminalen om man tittar riktigt noga.

De föregående 100 åren i Holmsund har varit männens värld. Det är ingen underdrift att påstå att fram till 60 och 70-talet var Holmsund ett djupt patriarkalt samhälle. Men redan på 1910-talet påbörjade Socialdemokratiska kvinnorna här en resa som till sist även skulle förändra detta.

Detta Holmsund, uppbyggt av flit, envishet och en stadig socialdemokrati, blev det Holmsund vi idag känner. Ett Holmsund mitt i världen. Påverkad av globala marknaden. Och som på ett helt annat sätt än någonsin tidigare beroende av Umeå. Det här är första gången genom historien vi varit så mycket ”umebor” som nu. Och med det har politiken förändrats. Föreningslivet har förändrats.

Vi har utmaningar fortfarande idag. Världen står inte still.

Den unga generation som växer upp idag växer inte upp i samma trygga välfärd och eviga tillväxt som tidigare generationer. Den ser utmaningar framför sig. Det är otrygga anställningar, bostadsbrist, ekologisk hållbarhet. Ja, vissa av slagorden tenderar att likna samma som fördes fram på dessa gator för 100 år sedan.

Det är i sig inte konstigt, då LO nyligen kommit fram till i sin lönerapport att klassamhället idag är lika stort som 1932 sett till inkomster. Då får vi ha i åtanke att när jag föddes, 1982, var vi världens mest jämlika land. I dag så ökar skillnaderna i Sverige mest i hela världen. I Holmsund har klasskillnaderna också ökat enormt från 1991 när SCB undersökte saken 2013. Vi talar om ett samhälle som håller på att komma tillbaka. Då måste också vår kämparanda göra detta.

För en vettig fritid! För fasta jobb! För vård, skola, omsorg!  För arbete och studier! För bostäder, infrastruktur och investeringar!

Det är slagord som lika gärna kunnat sagts av de som bildade Holmsunds och Obbolas Socialdemokratiska Föreningar 1917.

Så kamrater. Det här är ingen dag som handlar om historia. Det är en dag som handlar om framtiden.  Låt oss välkomna den med samma flit, vishet och övertygelse som våra förebilder.

Andan har aldrig försvunnit ur vår S-förening.

Ser vi bara till vad vi gjort det senaste året måste jag nämna möten om trygghet, bestrida att flytta hållplatsen på vasaplan, många möten om byggande och kämpat för en bättre utemiljö.

Men framförallt har vi hållit motivationen igång för två saker. Att få till stånd byggandet av bostäder och ett nytt centrum. Det innefattar den långa kampen för en planskild järnvägsövergång. Det har varit nyckeln för ett framtida centrum och till sist bygga ihop vårt samhälle.  När det gäller byggandet kan vi glädjande konstatera att Socialdemokraterna sedan hösten 2016 börjat stimulera byggandet på riktigt. Byggare får helt enkelt bidrag att bygga hyresrätter nu.

Det tog 40 år det här med järnvägsövergången. Men efter de senaste tillbuden organiserade vi tillsammans med lokalsamhället ett stort tryck på Trafikverket. Det lyckades. Detta beslut innebär att hjulen äntligen börjat rulla. För det står vi evigt tacksamma till alla föreningar, organisationer och nätverk som vi varit i kontakt med. Tack. Inte minst så tog vi en banarbetares ord på allvar och agerade därefter. Tack Roger. Det är precis såhär en S-förening ska fungera! Vi ska förvalta människors oro och åsikter!

Nu står Holmsund inför den största förändringen sedan industraliseringen.

Och framför oss ser vi kommunala investeringar och verkställandet av flera projekt ni medborgare pratat länge om. I detta ligger löftet för ett framtida, levande, Holmsund. Ett Holmsund som är värt våra minnen över hur det var och våra visioner om hur vill ha det.

Vår slogan har varit enkel ”Holmsund ska tjäna på att Umeå växer”. Det är en position vi aldrig kommer överge. Som Holmsundssossarna, aldrig övergivit.

Vi kommer alltid värna inflytande och demokrati i vår kommundel. Vår närhet till föreningar och medborgare. Det är vår styrka. Det är vårt hjärta.

Och häromdagen bara så mötte vi en asylsökande. Allt han ville var att få ett jobb. Det är inget konstigt, bland de utrikesfödda är arbetslösheten 15%, bland de som ses som svenska närmar vi oss full sysselsättning. Det här är fundamentalt fel och kommer leda till många, många, negativa konsekvenser.. Inom LO  har man tagit detta på yttersta allvar. Vi kan inte acceptera att folk som flytt hit ska få gå långtidsarbetslösa, aldrig någonsin. Precis därför så förhandlar nu Svenskt Näringsliv och LO om en ny modell som, äntligen, kan lösa detta. Så vänta bara. Även där kommer det bli resultat. Men några låglönejobb, det kommer vi aldrig acceptera. Däremot kan vi nog tänka oss att underlätta för nya medborgare att få arbete.

Innan jag avslutar tänkte jag ta upp några av det som s-kongressen nu beslutat. Ta detta som ett tydligt budskap att välfärden håller på att återerövras

Vi ska öka investeringarna i infrastrukturen
Vi ska stoppa hyvlingen
VI kommer kraftfullt förstärka och underhålla järnvägen
Vi ska arbeta mot vinster i välfärden
Vi ska avskaffa allmän visstid
Och slutligen. Som vi sett nu när vi äntligen rivit Lex Laval.
Svenska kollektivavtal ska gälla i sverige.

Allt det här är möjligt i takt med att vi kan få mer röster.


Låt oss nu fira vårt 100 års jubileum med insikten att vi är väl värda att också själva kalla oss pionjärer.

Var med att bygga ett tryggt, öppet och levande Holmsund. För att vi ska lyckas behöver vi fler medlemmar så vi kan påverka Arbetarkommunen och fler medlemmar för att stärka partiet. Ni är hjärtligt välkomna.

Men redan imorgon så börjar vi jobba igen Snart är det kyrkoval. Sverigedemokraerna ställer upp här i församlingen. Nu mobiliserar vi. Vår folkkyrka ska vara öppen för alla oavsett inkomster och bakgrund. Tack!

1 kommentar

Fula knep

Av , , Bli först att kommentera 8

Igår fick jag vetskapen av en medlem att Peter Sedlacek (Liberalerna) tipsat SVT om att det varit (L) som drivit frågan om en planskild järnvägsövergång. Det är helt enkelt inte sant. Det liberalerna har gjort i detta är att ställa en fråga till Hans Lindberg, som de fick resolut besked om.

Liberalerna likt alla andra partierna förutom Socialdemokraterna saknar en partiavdelning i Holmsund och han själv bor öst på stan. Att dyka upp här var fjärde år för att ragga röster är inte att engagera sig för Holmsundsbornas bästa eller ens närma sig för att ha arbetat med opinion, mobilisering och medborgarära dialog i de lokala frågorna. Vi har gjort det. Och vi har jobbat hårt internt och jobbar hårt internt med flera lokala frågor. Det är vår roll som Holmsunds S-Förening, ja själva vårt syfte, att se till Holmsunds bästa med en socialdemokratisk politik för ögonen. Vi är dessutom riktigt bra på att inkludera alla som vill att säga sin åsikt till oss genom öppna möten.

Att de andra partierna ej ser Holmsund som prioriterat får tala för dem.

Det här är inte första gången heller. Feministiskt Initativ, som förvisso verkar ha en lokal aktivist i byn med tanke på affischering och så vidare (Det är mer än samlade borgerligeheten) har tidigare också lyft frågan om personaluren spårtrafik till Holmsund. En fråga vi drivit i partiet och diskuterat med Kommunalrådet 2016, och som jag själv skrivit om här på bloggen. Den frågan kan vi nu närma oss med betydligt större optimism nu när bangården skall flyttas. Att vi lokalt ibland inte håller med partiet centralt är knappast en nyhet, så har det sett ut sedan 1917 och det vet också många inom borgerliga blocket. Då är det ganska fantasilöst att snoka reda på vad Holmsundssossarna tycker om saker och ting och försöka göra det till en egen fråga.Har ni ingen egen politik?

Med tanke på vissa frågor som ställs i kommunfullmäktige får man anta att ni läser denna blogg i alla fall. Kul! Men ni bör veta att den här bloggen också läses av hundratals skärgårdsbor, varje, updatering. Och de är fullt införstådda med vilka som arbetet för denna förändring och vilka som har aktiva politiska organisationer och opinionsbildare i Holmsund och Obbola. Sådant här ses igenom här, utan någon som helst ansträngning från våran sida. Helt enkelt för att folk – vet – vilka som kämpat för detta. Om det är några som har någon form av lokalorganisation så är det dessutom Centerpartiet.

18157678_292200264553842_3007866160691766485_n

Bli först att kommentera