Vad har de 30 senaste åren inneburit för Holmsund?

Av , , Bli först att kommentera 1

Det senaste halvåret har jag intresserat mig för gini-koefficienten som är det medel man mäter den ekonomiska ojämlikheten på. För att hålla det enkelt för läsarna kan man säga att när den står på 1 så äger en person allt kapital i avsedda området, är det i de lägre skalorna fördelas inkomster betydligt jämlikare. På sådant sätt kan man således räkna ut hur pass stora inkomstskillnader och annat som finns i samhällen, kommuner eller regioner. Inkluderat inflationsjustering.

Ungefär samtidigt som denna vetenskapliga mätningsmetod blivit allt mer populär i nationell och internationell forskning så har bland att SCB färdigställt sin rapport Inkomstrapport 2015 likväl som att LO kommit ut med sin årliga Lönerapport  likväl som OECD i flera år markerat att just Sverige av dess medlemsländer är det land där klassklyftorna ökar mest. En utveckling som bland annat Internationella Valutafonden, IMF markerat emot också, i en uppfriskande vändning så har de också börjar reagera mot vad rapporterna tar upp och bland annat markerat att löneökningarna måste upp. Tillsammans med Finansdepartementet så har bland annat tidningen Arbetet sammanställt en intressant artikel med namnet ”Klyftorna minskar knappt alls” med bland annat dessa rapporter i bakgrunden som kan förenkla för läsare, och också tar in det reformarbete regeringen idag är kapabel till. Som är begränsat effektivt med tanke på parlamentariskt läget men åtminstone, bromsat upp, utvecklingen. I sammanhanget har också EU:s Statstikbyrå Eurostat släppt en rapport som varnar för att 1,5 miljoner människor i Sverige riskerar fattigdom.

Så hur har utvecklingen generellt sett ut då?

Det har varit marginell skillnad på (S) eller (M) ledd regering sett till klassamhällets tilltagande de senaste 30 åren.

1981 var vi det land som var jämlikast i världen, 2014 hittar man de första rapporterna om att vi har de största klasskillnaderna bland OECD länderna.

Mellan 1991 och 2015 ökade inkomsterna för den fattigaste tiondelen av befolkningen med 25 procent, en procent om året. För den rikaste tiondelen var siffran 127 procent – fem gånger så mycket.

Regeringens senaste reformer ger dock marginella resultat 0,004-0,005 på GINI-skalan och en åttondel av skattesänkningarna som alliansen genomförde nu tagits igen (87,5% av skattesänkningarna är alltså kvar). Dock bör det sägas att den grupp som hade det sämst under Reinfeldt har fått det bättre – 3100 kr/år bättre – alltså utförsäkrade och långtidsarbetslösa m.m. (”utanförskapet”) I LOs lönerapport framkommer dock tydligt att löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän ligger på år 1934 års nivå och i senaste Inkomstrapport 2015 (SCB) får man även mer detaljerad information. T.e.x har utlandsföddas inkomst gått från 90% av en svensk nivå till 77% samtidigt som det går bättre för unga kvinnor generellt, inte minst inom dominansen i det akademiska, men även för arbetarkvinnor, för första gången på 10 år, tack vare fackförbundens låglönesatsning som gett kvinnor något mer än män. Denna satsning, knäet, är det som föranlett 11 strejkvarsel på 12 månader, i synnerhet när motparten för fackförbunden varit Almega under gångna avtalsrörelsen.

Fortfarande är dock löneglappet på 12% mellan arbetarmän och kvinnor. Bland tjänstemän är det betydligt större. Samma rapport fastslår också att fattigdomen i Sverige mer än fördubblats, från 7% till 15% (Fattigdom räknat som under 60% av medianlönen i landet) sedan 1991.

Samma rapport fastslår även stora regionala skillnader i inkomstnivåer (mer om det nedan). Här bör det också noterats att det också skett en stor migration till landet där det kommer ta tid, 10-15 år, innan de kommer in på svensk arbetsmarknad.

Det är också värt att notera i sammanhanget att mätningarna, som börjar i princip i mitten av 90-talet, således döljer utvecklingen 1982-1990 som exempel. Således syns inte hela ”raketen” till ett land i djup ojämlikhet. Den vetgirige kan ju självklart beställa efter forskning på ämnet.

I dag är således medellönen för samtliga anställda är 32 200 kronor i månaden enligt 2016 års lönestatistik. För arbetare är medellönen 25 800 kronor och för tjänsteman 38 200 kronor. Medellönen är alltså 12 400 kronor, eller 48 procent, högre för tjänstemän än för arbetare. Detta är alltså inkomsterna för vanligt folk. Samtidigt har svenska miljardärer vuxit till 178 st

Tillsammans äger de över 2 000 miljarder. Jämför med den svenska statsbudgeten för 2017 som ligger på 972 miljarder.

178 miljardärer är en ökning med 22 stycken bara mellan 2015 och 2016.

Den kortfattade versionen är att rika blir rika och fattigare blir fattigare – och att reformpolitiken kan bromsa, men i dagsläget ej vända trenden. I realiteten behöver Sverige ett parlamentarisk parti med ett tydligt majoritetsstyre med viljan att förändra detta och en starkare fackföreningsrörelse om detta skall gå att vända helt och hållet. Min häst här är såklart socialdemokratin.

Antalet faktorer dessa siffror visas på är givetvis många, i allt från löner, anställningstrygghet till bostadspriser och pension – men också känslorapporter om trygghet och gemenskap hänger ihop med jämlikheten. Anledningarna till dessa klyftor är lika många och en mycket invecklad historia, vi kan dock förhålla oss till faktumet att vi har klyftor idag som vi inte haft sedan Välfärdsstatens tillkomst, om inte före. Vi har helt enkelt ett ojämlikt samhälle idag, på kommunal, regional och nationell nivå. Ett klassamhälle. Ett samhälle där barnen får det sämre än föräldrarna. Där vanliga medborgare och löntagare konstant känner press om nedskärningar, underbemanning, svajande socialförsäkringar och ständiga rapporter om hårda priorteringar inom t.e.x. kommunala nämnder. Samtidigt som vi bevisligen blir rikare, men detta överflöd hamnar i färre och färre händer.

Jag uppmanar därför alla att läsa de ovan länkade rapporterna noggrant för att få en bild om vilka som vinner och förlorar i dagens samhälle.

Hur har det här påverkat Holmsund då?

Om vi kan fastslå med hjälp från finansdepartement, IMF, OECD, SCB mfl att Sverige i 30 år utvecklats till ett av Europas mer utvecklade och tydliga klassamhällen. Vad kan vi då hitta för något kring Holmsunds specifikt?

Ja framförallt syns det i denna undersökning (”Rika områden blir rikare”) som DN tog fram 2013. Här kan vi notera ett helt ”blått” område över Holmsund 1991, men ett med djupare klassklyftor 2013. ”Andel med utländsk bakgrund” har jag ej markerat vid detta screenshot. Från ett område med i regel bara medianinkomster så har vi blivit ett samhälle med tydlig andel låginkomsttagare, men också utan någon egentlig överklass.

17021657_10154960911129774_3795557033809701215_n Vi kan konstatera att Holmsund också blivit ett klassamhälle på ett sådant sätt som det antagligen aldrig förut varit, då befolkningen under 1800- och 1900-talet framförallt dominerats av klassisk arbetarklass. Sedan 80-talet har dock närheten till Umeå stärkts vilket innebär och kommer fortsätta innebära att höginkomsttagare prioriterar att bo i Holmsund. Samtidigt har samhället i sig förändrats i grunden, och två industrier lagts ned. Samtidigt som vi också fått ett asylboende under nämnda period.

Man kan dock konstatera att centrala Holmsund är relativt fattigt men också att Holmsund också saknar riktiga höginkomsttagare. Det är dock, vad vi bör minnas, en fem år gammal undersökning och mycket händer i Umeå Kommun där huspriser och annat skenar iväg. Vi kan i alla fall konstatera att data finns ned till vårt samhälles nivå över inkomstskillnaderna. Detta leder självfallet till ett antal problem av sådan art som vi inte sett sedan 1900-talets början där inte minst den påtalande användningen av rusmedel och narkotika brukar belysas i de lokala debatterna. Det är så dessa 30 år manifesterar sig i verkligheten, i känslan av trygghet, och så vidare.

Umeå Kommun då?

För att sätta Kommunen i någon form av kontext så har Umeå de senaste 30 åren genomgått en enorm förändring och är idag på många sätt en framgångsrik kommun gällande inflyttning och byggande. För att ta del av hur detta påverkat kommunen kan vi ta och kolla in nationalekonomerna som pysslar med stadsplanering där företaget Vertikals nyligen släppte en artikel om ”New urban crisis” och jobbar mycket närstående Richard Florida, som i mycket hög grad påverkat svensk kommunalpolitik, och inte minst Umeå och utvecklingen mot s.k. ”kulturdriven tillväxt”. De fastslår, självkritisk, att just tre saker 1) en ojämn inkomstfördelning 2) en ojämn lönefördelning och 3) en ökad ekonomisk segregation tenderar att vara konsekvenser av en sådan tillväxtmodell. Ha dock kvar i huvudet att sådana strukturomställningar enkomt ej kan bära att folk blir fattigare eller rikare, dit kommer man inte utan att ta in svensk arbetsmarknad och löneutvecklingen överhuvudtaget. Men de tar fram intressant statistik som kan vara intressant.

Så hur har det gått för Umeå?

ginikommun

Genom denna mätning av gini-koefficienten av Sveriges alla kommuner kan vi fastslå några saker.
1) Umeå har relativ liten segregation i dag sett till andra städer av samma storlek. Umeå domineras av blandad bebyggelse i inkomsthänseende helt enkelt.
2) Umeå har stora inkomstskillnader (ETC Umeå har skrivit om detta i artikeln ”Inkomstskillnaderna lika stora i Umeå som i El Salvador”)
3) Umeå har liten inkomstfördelning, det vill säga få äger mycket
4) Dessa tre faktorer utgör s.k. New Urban Crisis (NUC) faktorn där Umeå raknas som plats 32 av Sveriges alla kommuner, alltså riskerar eller dras in i de problem som nationalekonomerna tilldelar sin egen tillväxtmodell. Helt enkelt för att en kommun ”ska lyckas” måste klassklyftor skapas.

Sverigelistor

Med detta kan vi alltså fastslå att Umeå också de senaste 30 åren förändrats betydligt. Här bör noteras flera saker. Jag tar till exempel inte upp ”kulturella klasskillnader” men om vi ser till en liknande ort som Holmsund, Nordmaling, så finns det både mindre klassklyftor, mer jämlikhet och mindre ”Kreativ klass” där än i Umeå – som tävlar med riktiga överklassområden i Stockholmsområdet. Gissningsvis hamnar Holmsund kring Nordmaling om en liknande graf över Umeå Kommuns olika kommundelscentrum och stadsdelar togs fram.

Det är ju en realitet vi som bor utanför Umeå också relaterar till rent populistiskt, ”att i Umeå håller man alltid på med kultur…”

 

nordmalingHär vill jag dock poängtera, igen, att klassamhället som kommit de senaste 30 åren inte bara beror på Umeå Kommuns (och ja, alla kommuners) strävan att ”lyckas” genom de modeller b.l.a. Richard Florida (tidigare..) förespråkat med kulturdriven tillväxt och stadsplanering som leder till eskalerande huspriser och gentrifiering. Klassamhällets tilltagande beror självklart också, och kanske huvudsakligen, på strukturförändringar inom vår förmåga till exportindustri, digitalisering,  anställningsformer, löneutveckling, fackföreningars minskade medlemsantal, kreditavregleringar, lagförändringar med mera. Men det är värt att stanna vid nationalekonomernas egna slutsats att för att en kommun ska ”lyckas” så behöver också klasskillnaderna öka. Därav försöker man således locka nya, köpstarka, höginkomsttagare till en stad. Det blir konkurrens mellan kommunerna om IT-tekniker på en global marknad och inte i samma utsträckning om t.e.x. lokala LO medlemmar (som bär upp en större skattebas ironisk nog..) vilket i sin tur driver upp huspriser som i sin tur gentrifierar samhällen. Här finns det egentligen bara en sak att göra, nämligen att ha en progressiv byggpolitik och stadsplanering som kan balansera höginkomsttagare och låginkomsttagare (vilket bekämpar segregation också) men framförallt, priserna.

Annars kan vi befinna oss i en sådant läge att socialdemokratiska kommuner som ”velat lyckas” helt enkelt byter ut sin demografi till grupper som i större utsträckning röstar borgerligt. Och att klassklyftorna generellt, och segregationen, tilltar ordentligt lokalt.

En sista historisk fundering

Sett till att Umeå utvecklats så radikalt som det gjort de senaste 30 åren, sedan universitets tillkomst, så kan man också dra analysen tillbaka till hur Umeå var just före universitetets tillkomst. Det var en liberal stad dominerad av framförallt militären, handlare och köpmän. Utanför Umeå fanns stora industricentrum som Holmsund-Obbola och Hörnefors och det var först efter 1974 års sammanslagning som Socialdemokraterna kunde ta makten i nybildade Umeå Kommun. Är det en ny version av gamla Umeå som nu växer fram? Den borgerliga staden som istället för militärer har konstnärer och istället för fabrikspatroner har storföretag och bygger köpcentrum istället för att vara ett regionalt centrum för handel? Där stora klasskillnader finns? Där kranskommunerna är i princip havet av relativt lika inkomster där Umeå – som Ö och koncept – sticker ut. I hela norrland sticker Umeå ut. Femkilometersstaden sticker ut.

Före 1974, och i synnerhet i protokoll och texter från 30- och 40- tal så manifesterar sig socialdemokratin just som en kraft som skall inta Umeå där de är ett litet minoritetsparti. Även borgerliga källor pratar om Umeå som ”omringat av röda”. Klassgeografin var glasklar. Vi arbetare utanför Umeå. Kommer det bildas nya rörelser eller är vi socialdemokrater fortfarande skarpa nog för att manifestera en sådan attityd idag? Att förvalta tanken att en sån här utveckling är inget vi tolererar? Eller. Ser vi början till en upprepning av historien? En ödets ironi att Socialdemokraterna puttas bort från makten av exakt samma process som en gång i tiden, gav dom den? Att skillnaderna tilltar och konflikten pereferi – centrum stärks till den grad att den blir av klasskaraktär?

Och vidare.

Det skulle vara lite av historiens ironi att ”Det röda Umeå”  som mytbildades när Universitetet skapades, möjligen för att studenter är självupptagna eller för att Röda Hörnefors inte riktigt passade in i storytellingen (och att det är kotym för vänsterungdomar att glömma arbetare…), också var startskottet för grundstommen för Det Borgerliga Umeå där Volvo läggs ned men italienska glassbaren med konstiga namn öppnar. Men det å sin sida, är precis såsom Richard Florida faktiskt hävdar att områden utvecklas och förädlas – gentrifieras.  Är det den processen vi sett? Och framförallt, vem är det som fått betala priset? Vilken roll har den vanliga LO medlemmen i detta? Vad har detta klassamhälle kostat och vad kommer det kosta i framtiden? Om nu klasskillnaderna dragit iväg, vars är de rikas skattepengar i kommunala kassa?

Slutord

Klart är det i alla fall att vi har ett klassamhälle. Det måste vi förhålla oss till. På jobbet. I kvarteren. I kommunen. I regionen. I landet.

När till och med OECD, IMF m.f.l. varnar för att dessa klyftor kan bidra till att ekonomin blir betydligt sämre och försätta oss i kris (IMFs varningar kring bostadspriserna t.e.x.) så är det dags att agera. Inte bara för att känslan av otrygghet ökar. Eller att folk får mer politikerförakt. Eller för att man får mindre i plånboken. Eller för att man känner att politik inte spelar roll. Eller för att det är dyrt att bo. Eller att man har otrygg anställning. Eller för att det är nedskärningar. Eller för att de rika blir rikare (de ser man ju knappt ändå..) Eller vad det nu kan vara.  Vi måste vara på det klara med att allt detta är relevanta anledningar, men att skenande klassklyftor hotar vårt system i sig själv. Allt hänger ihop.

Är man av åsikten av jämlikhet är en bra affär och bra för människor. Så är det dags att göra något.

Min förhoppning är att vi i arbetarrörelsen tar denna utveckling på yttersta allvar och från våra dagliga frågor vi möter, belyser dessa fakta. Sprid gärna länkade rapporter.

Bli först att kommentera

Skyltsöndagen – en uppvisning av föreningarna i Holmsund

Av , , Bli först att kommentera 0

Tack vare Lions insatser fick vi en strålande skyltsöndag. Det var en fröjd att gå över Himmelska Fridens Torg och man inte ens korsade marknadsstånd mest, utan våra föreningar. Holmsundsbornas egna organisationer. Det var scouter, sjöräddningen, kulturklubben, kulturföreningen Holmsund-Obbola och så Lions såklart. Fler fanns säkert på plats men de hann jag i sådant fall ej prata med. Sen fanns det såklart att äta också och det hela ramades in med körsång och hur lokala deltidsbrandmännen visade upp sin utrustning. Vilket levande och trevligt torg!

Efter att ha besökt torget begav jag mig ut över resten av skärgården. I Bagarstugan stod damerna och bakade för fulla muggar och bjöd på mjukbröd (vi fick med oss en påse hem också) samtidigt som lokalen hela tiden fylldes med nytt folk. I Obbola så badade Polar Bears för den goda saken i en isvak samtidigt som det var full rulle på Salteriet, som för dagen bjöd på glögg, samtidigt som folk kutade in och ut på fiskarmuseet. Bilarna stod en bra bit efter Obbolavägen.

Vidare tog sällskapet och gick över Gammgården (som hade öppet idag) och vidare till Obbola Folkets Hus som nu var fyllt med loppisbord, fiskdammar och fikaservering. Vid det laget var man såklart ganska slut men det var skönt att ta en billig fika för en tjuga typ för läsk och en korv. Som det ska vara. Inget dyrt wayneskaffe. Loppisen bjöd i övrigt också på en ekorre i modell gosedjur och lite julpynt för en billig peng. Skönt att loppiskulturen håller i sig här ute, året runt!

Så sammanfattningsvis blev det en heldag ute i skärgården helt enkelt. Och då hann vi inte ens med alla de här frisörställen och andra platser som för dagen hade öppet. Nere på Mäster Erik, där det nu också etablerats en dartklubb, så höll ju såklart fiket och tågmodellföreningen öppet. Men med småbarn så har man inte alla timmar i världen, tyvärr. Särskilt nya dartklubben hade varit intressant att besöka.

Samtidigt så har man såklart hamnat i ett stort antal samtal under dagen. Man lär känna nytt folk. Man hejar på grannar och bekanta. Folk lär känna varandra. Vi gjorde torget och samhället levande och sprudlande igen. Överallt var folk ute med hundar, barnvagnar för att ta del av vad som hände på byn. Det var hundratals människor i omlopp ute idag på våra gator. Precis som det ska vara. Precis som det också kan vara, ännu mer, under årets andra dagar.

Så, vilken ypperlig dag det varit för att stärka gemenskapen och glädjen. Tack till alla föreningar och småföretagare som idag visat upp sig och gjort allt detta. Betänk vilken styrka, vilken uppvisning i hur vanligt folk kan organisera sig, detta också har varit. Och tänk att det aldrig tar slut heller. Den nya Dartklubben till exempel, har gjort ett strålande arbete nere på Mäster Erik. Har man tid och intresse för sporten kan de hittas på Facebook.

Jag säger då det. Föreningslivet är på folkrörelsenivå i Holmsund och Obbola. Tyvärr är vi lite dåliga på att förstå det. Eller att begripa hur många föreningar det är och all energi de lägger ned inom sina områden. Men att gå på ”marknaden” där 9 av 10 aktörer är föreningar och inte företag. Det är en imponerande uppvisning år 2017 av en befolkning som vill vara med och påverka sin egna liv, fritidsintressen och lokalsamhällen. Det är ett sundhetstecken. Ett torg fullt med föreningar, och inte en enda reklampelare.

Det har också varit kul att se att föreningarna samarbetat. Att de lånar ut saker till varandra och gör det för den goda viljans skull. Och att kommunikationen blivit bättre, vilket gör att skyltsöndagen inte krockade med Julmarknaden (den 10:e är den, på storsjöskolan) . Det är precis det som smörjer ett sådant här maskineri. Det är precis det som i slutändan kommer vara garantin för ett öppet, levande och tryggt samhälle med hög halt av tillit och gemenskap.

P.s.: Vi Socialdemokrater i Holmsund stod såklart utanför coop och bjöd på glögg, kaffe och kakor. När jag svängde förbi de ansvariga för dagen så kunde de knappt prata med mig då det var full rulle och de b.l.a. spred ”Skärgårdssossen” som jag skriver i. Jag fick helt enkelt finna mig i att mina partivänner hade fullt upp och traskade vidare för dagen. Det kändes riktigt bra.

Bli först att kommentera

Vi måste se att något händer

Av , , Bli först att kommentera 0

Efter en heldag ute i en fin vinterdag där jag bland annat hade ett möte med Tord Renström från Centerpartiet om bland annat demokratiråd, pendeltågstrafik och historiska kuriositeter som en gammal kommunundersökning, som jag ser fram emot att ta del av, så är det mycket nedslående att läsa att bangården fortsätter ställer till med problem.

Den här gången har jag kontaktat Peter Vigren och Moa Brydsten i frågan för att få skolorna att få till en ordentlig information om farorna i att beträda denna arbetsplats.

Samtidigt så har vi fått flertalet löften under 2017 som nu kommer tillbaka. Inte minst om flytten av bangården och den gamla kampen för en säker järnvägsövergång mellan östra och västra Holmsund.

Exakt såna här tillbud aktualiserar varför just Kommunen, Trafikverket, Region Västerbotten och Regionkommunen (finansiärerna) bör hålla sitt löfte till oss i Holmsund och återigen inte spela bort oss i ett större politiskt spel.  Senaste gången detta skedde gick vi ihop flera föreningar för att tydligt markera vårt missnöje. Och att detta var bara en av flera vågor av missnöje, studiecirklar och politiskt arbete som skett i frågan i en hel generation. Det föranledde att vi fick till oss att en lösning är på väg. Såna här saker ökar givetvis otåligheten i att vi känner att någonting faktiskt händer.

Jag har fått till mig att arbetet kommer gå vidare under 2018 men jag kan tycka det är på plats att det presenteras en ordentlig tidslinje över hur arbetet kommer ske då just flytten av bangården inte bara säkerställer en säker passage utan också öppnar upp centrala Holmsund för mer bostäder och förtätning och ett levande centrum. En situation som i sig själv också kan ge oss pendeltågstrafik när vi växer som samhälle. Bangården hänger över samhället som en av nycklarna till vår framtid och det är, mycket, tyst när man ställer frågor om det hela. Då är det dags att presentera hur realistiskt det är att vi får se detta löst nästkommande verksamhetsår, såsom vi fått till oss. Att aktörerna kallar till öppet möte istället för vi politiska partier.

Lokalt, mellan oss politiska här ute. Oavsett parti. Är dock enigheten stor att detta måste lösas nu. Vi måste gå vidare.

Och det här ju inte heller enda stället där man känner att det borde ha lossnat nu. Skärgårdsstaden verkar märkbart tyst sedan lanseringen. Byggentrepenörerna fortsätter markera fortsatt missnöje över att saker tar väldigt lång tid. Att vara en av dem som verkligen tar plats i frågorna och ställa sig längst fram, med förtroendet på spel och med löften i handen, för att sen märka av att det blir alltmer tystare i frågorna – och tillbuden fortsätter ramla in – är ingen trevlig känsla. Det är precis därför vi behöver mer holmsundspolitiker och vårt forum där vi kan enas mellan politik och civilsamhälle för Holmsunds bästa. Men framförallt behöver vi handling före ord. Och information.

Tack vare teknisk strul kunde jag dock inte samtala med Liberalernas företrädare idag. Vi bor dock nära varandra så jag hoppas vi ses i veckan. Men vad jag kan rapportera från mötet med Centerpartiet är dock att de är intresserade att delta i det kommande forumet. Även kyrkan och kulturföreningen är med på båten. I det lokala, i Holmsundsfrågorna, så står vi och (C) varandra hyfsat nära och det var ett kreativt samtal idag med god ton som var fyllt med visioner över hur vi kan samverka för Holmsunds bästa och där vi också diskuterade lite hur det sett ut under åren – (S) och (C) drev ju bland annat frågan om Holmsund som egen kommun tillsammans förr i tiden. Men framförallt var det ett samtal där vi vågade diskutera om hur centrum kanske ser ut om 20-30 år, vars en pendeltågsstation kan tänkas vara och hur vi kan bygga tillbaka medborgarnas påverkan och tilltro på politiken och hur holmsundsborna ser på politik rent generellt. Det sagt, så är vi såklart på riksplanet helt olika partier. Men det känns bra att vi, i Holmsund, nu har en öppen dialog med varandra om det som är väsentligt att samtal om i vardagen, det som faktiskt enar oss. Så får vi ta bråken om ”fri företagsamhet” kontra kollektivavtal och ekonomisk trygghet och skattesatser på andra arenor.

Så det rör i alla fall på sig, det kommande demokratiforumet.

Nu är det bara de beslut som rör sig på högre planhalvor som måste börja synas också.

Bli först att kommentera

F! och MP i sönderfall – V står inför en gynnsam utgångspunkt

Av , , Bli först att kommentera 11

Som Socialdemokrat har man en avig relation till V, ibland kommer vi mycket bra överens, ibland så kommer vi inte överens överhuvudtaget. Inom det fackliga och inom arbetsmarknadspolitiken tenderar vi stå varandra relativt nära men i t.e.x. utrikespolitiken kan vi stå långt ifrån varandra. Vi har samregerat och vi har varit öppna fiender. Det är dock väl värt att notera några saker i Umeås politiska liv som utifrån en socialdemokratisk politik kan vara värt att diskutera kring vänsterpartiets utgångsläge inför valet 2018.

Först måste vi ta kontexten. Umeå kommun.
Det är ingen arbetarkommun sett till klassiska faktorer. Befolkningen är tämligen ung och välutbildad vilket talar för socialliberala värderingar som idag ej omsätts inom det borgerliga blocket. Studenter har dessutom rösträtt vilket länge påverkat Umeås politiska utgångsläge och bidragit till att en stor del av oppositionen mot S i kommunen kommit från vänsterhåll.

Sedan 1974 har Umeå kommun, med en bakgrund som liberal stad, också utvecklat en tydlig värdeliberal hållning genom Universitetets tillkomst. Högern har varit dåliga att mobilisera denna kraft i takt med att Högern generellt i landet gått just, högerut, och inte till de värdeliberala värderingarna. Vilket gett socialliberala partier på vänsterkanten en stark kraft.

Den s.k. ”vänsterkonservativa” – eller traditionella socialdemokratiska rösterna – befinner sig inom LO kollektivet men politiskt, i hegemonisk mening, i Umeå kommuns kommundelscentrum och kanske möjligen främst i områden som t.e.x. Holmsund. Detta är en mindre kraft än genrellt i landet p.g..a utbildningsnivåer och demografin. Det är en kraft att räkna med för S, men en mycket utmanad sådan ställd mot socialliberalera vänstern och högern.

Vänsterpartiet har i en sådan miljö därför ett starkare snitt än rikssnittet i Umeå Kommun och också en relativt starkt legitimitet då de samregerat med oss Socialdemokrater i omgångar. I snitt röstar en väljare över 100%-130% oftare på V, sett till riket, än något annat parti även i ”socialdemokratiska kärnområden”. Vi är alltså, rent generellt, jävligt vänster och socialliberala i Umeå Kommun. Oavsett parti för att vara väldigt raka.

Detta avspeglar sig i att när Moderaterna under Reinfeldt var som mest liberal kunde den bara nå 18% av rösterna. V här tenderar att landa kring 15% i jämförelse. En över riket väldigt stark vänsterposition.

Nu över till V:s utgångspunkter inför valet 2018.

Fakta 1.  F! och MP i fritt sönderfall
Trots borgerlig press bristande intresse i frågan har få missat att Miljöpartiet numera mer eller mindre är ett nedlagt projekt i Umeå. Samtidigt har Feministiskt Initativs politiska organisation fallit sönder fullständigt, och knappt ens kunnat uppbåda ett parti, under den gångna mandatperioden. Detta talar för att V kommer få röster från dessa partier i kommande val, då båda dessa partier mobiliserar ovan nämnda väljargrupper.

Fakta 2. Vänstern utanför vänstern
Bostadsaffären, strider kring kulturhus, solidaritetsarbete kring romer, apberget. Vi kan i 10 år rada upp olika sociala strider där en vänster utanför vänsterpartiet varit mycket aktiva och länge byggt ett starkt nätverk i Umeå som innefattar allt från besuttna akademiker och forskare och kulturarbetare till aktiva i hyresgästföreningen. Som alltså bor i Umeå, där studenter ytterst kan ses som tillfälliga aktörer. Det enda område där de inte är starka, eller åtminstone representerade i någon mån, är i princip i fackföreningsrörelsen. De har också en upplevd erfarenhet av socialdemokratin som etablissemanget och har i åratal förberett sig för en ”dust off” med socialdemokratin – sedan Galaxen och Hamnmagasinets dagar. Även om de formellt ej ansluter sig till V, eller t.o.m. öppet ogillar dem, så kommer detta nätverk rimligen stärka Vs generella position som de alltid gjort. Och i synnerhet med spelare som MP och F! ur leken. Förutom att de idag anas ligga bakom flera av kommunens mest inflytelserika projekt och också är flitigt representerade både i vänsterpress och lokalmedia.

Fakta 3 En otydlig socialdemokrati och fackföreningsrörelse
Samtidigt som vi med detta i bakgrunden kan konstatera att V har fördelar med sig och också plattformar som vi vet att de kommer gå på val med – inte minst utförsäljningen av allmännyttan – samt en relativt stark utomparlamentarisk stödtrupp så dras lokala Socialdemokratin så sent som före senaste repskapet med en ideologisk otydlighet där det för öppen ridå talas om olika falanger och representanter i partiet talar om egna partimedlemmar som ”öststatare”. Socialdemokratins klassiska ”vänsterkonservativa” falang, LO, som Vänsterpartiet i all ärlighet faktiskt kopierar kongressbesluten ifrån för det mesta gällande svensk arbetsmarknadspolitik är relativ tysta i den lokala debatten, även inom sina expertområden. Samma sak gäller socialdemokratins mer ”socialliberala” falang inom Studentkåren – två krafter som är de tydligaste krafterna också för klassisk socialdemokrati (ett samspel som utgör i princip hela ideologin). I slutändan står Socialdemokraterna som mindre progressiva och visionära än V – som sedan dess själva skapelse just velat ta röster inom LO kollektivet och Studentkåren från S.  Här kan dock notera att t.e.x. Umeåavdelningen av kommunal visat sig stridbara och ideologiska under åren, samtidigt som de också letts av socialdemokrater – även – mot av partiet styrda Umeå Kommun. Sådant har skapat ett förtroende bland medlemmarna som med stor majoritet valde ny ordförande nyss. Som även denna är Socialdemokrat.

Fakta 4 Umeandan
En av anledningarna till denna ideologiska tystnad kan såklart vara Umeandan. I Umeå har vi Socialdemokrater premierat en god samverkan med andra partier vilket dock gör det enkelt att utmåla någon form av socialdemokratisk-borgerlig enhet som V kan gå på val emot. Samtidigt är det också något som minskar ideologiska debatter i båda läger och bidrar till en situation som under föregående kapitel. Att partierna verkar otydliga. Att starka aktörer som LO verkar märkbart tysta. Men även att lokala borgerliga krafter vittnar om att ”Allt kontrolleras av Ågren” och ”Moderaterna har förstört alliansen” – det har formats en ”mittenposition” som i vår samtid av olika anledningar har visat sig mycket ofruktbar och öppen för angrepp och mobiliseringar från ytterkanterna. Samtidigt tappar fotfolket ideologiskt intresse och allt ramlar ned till sakpolitik som har föga mobiliserande effekt inför t.e.x. ett val.  Hela Europa väger nu in om denna position ska hålla eller ej, då den förment finns också för att låsa ut extremhögern. Men i sak kan noteras att Tyska, Norska och Franska socialdemokratin förlorat val på denna strategi och mycket tydliga Labour vunnit val.

Samverkan är bra och även inom det fackliga måste vi arbetare samverka med kapitalister för att nå nya avtal och en god arbetsmiljö, men vi gör det aldrig på bekostnad på vår vetskap om vår egen position, ideologi eller roll. Detta verkar allt mer otydligt i det allmänna politiska klimatet inom partipolitiken.

Det är en gynnsam position för V dock.


Fakta 5 Arbetarpartiet
Vs enda egentliga opposition för att ena en ”vänsterröst” mot Socialdemokratin är lokala f.d. trotskistiska Arbetarpartiet som gått framåt de senaste valen. En av deras starkare fästen, Holmsund, har dock övertagits av en vitaliserad socialdemokratisk förening och de har också ägnat mycket tid under mandatperioden att istället närma sig en form av vänsterkonservativ hållning för att sno röster från SD, vilket säkerligen kommer att fungera, då de också saknar generellt en facklig organisation. De befinner sig således på sidan av den demografi som går till V och är för svaga för att utmana S i de klassiska socialdemokratiska sfärerna. De har också bytt ledarskap i viss mån men har också under perioden alltmer mognat politiskt och är en av de få partier som varit konsekventa i sin hållning gällande t.e.x. stadsomvandlingen, vilket säkert några väljare ser som hedersamt. De är dock varken socialliberaler eller höger utan får möta socialdemokratin på deras egen spelplan vilket gör dem ineffektiva som någon form av utmaning mot akademiska och tjänstemannadominerade vänsterpartiet.  De är i dagsläget på någon form av resa till att bli helt vanliga socialdemokrater från sitt radikala 60-tal vilket såklart ger intressanta debatter, men kanske till och med kan gynna oss i S.

Fakta 6 Centerpartiet
Det kan vara värt att ta med C i sådan här analys, även om de rent ekonomiskt ligger längst ifrån Vänsterpartiet. C är en av de få krafter som kan utmana V i det missnöje som finns utanför Umeås femkilometerstad och har också lockat till sig personer som Robert Axebro som med nya krafter kan formulera ett missnöje som tenderar att locka V röster traditionellt. De befinner sig också till viss del utanför ”Umeandan” och har på riksplanet en ideologisk revival kring socialliberala ideér och nyliberal ekonomisk politik som ger partiet en tydlig ideologisk profil. Detta kan jag knappast hyckla om även om jag djup motståndare just till deras ekonomiska politik. De har också en viss folkrörelsetradition och ett narrativ kring lokaldemokrati som kan komma fånga upp folk från vänstermiljön. De står också eventuellt som samarbetspartners till Socialdemokratin efter valet. De är således också i ett skede där de kan se fram emot valet 2018.

Vad ska vi socialdemokrater göra då?
Slutsatser för mig är enkla. Ideologisk tydlighet. Tydlig arbetsmarknadspolitik och ekonomisk omfördelning, välfärdsfrågor – vår långa kamp mot klassamhället (LO). Starkare socialliberala värderingar (Symbolfrågor inte minst). Något som är starkt i partiet och inte minst bland de unga men vi som är dåliga på att visa. Inte minst inom feminismen och kulturpolitiken. Starkare fokus på närdemokrati och medborgarinflytande, inte minst också av anledningarna att våra starka fästen är utanför Umeå stad. Stabil och stark traditionell socialdemokratisk, progressiv, politik som drar tydliga gränser både mot högern och ”umeandan” men också mot vänstern och mitten. Vi är varken det enda eller andra. Vi är socialdemokrater – liberaler och socialister.  Vi ska gå på val på socialdemokratisk politik i ordets rätta mening. Och inte tveka på att säga att välfärden kostar. Vi är en allians av denna starka ådra av socialliberalism som finns i Umeås själva husfasader – denna eviga progressivitet – och kommunens, fabrikernas, byggarbetsplatsernas och sjukhusets fikarum. Det är det som ska synas.

Av självklara skäl är högern ointressant att tala om.

Bli först att kommentera

Tack för förtroendet, men styrkan vilar i föreningen som helhet!

Av , , Bli först att kommentera 0

I söndags hade Umeå Arbetarkommun sitt repskap där ombuden från de olika föreningarna fastställer Socialdemokratins kandidater inför kommun- regionkommun/landsting och riksdag.

Glädjande för Holmsunds S-förening och Holmsund som helhet är att efter ett visst arbete från medlemmarna i föreningen så lyftes vår kandidat, underskriven, upp till valbar plats inför valet. På plats 13. Det innebär konkret att Holmsund nu har chansen till en socialdemokratisk parlamentarisk representation i Umeå Kommuns kommunfullmäktige. Helt klart ett avancemang sett till påverkan på det socialdemokratiska partiet och kommunen som helhet.

Samtidigt har S-föreningen också stärkt sin position i nämnda arbetarkommun då vi passerat 61 medlemmar vilket innebär att vi får tre mandat i Arbetarkommunen nästkommande år, om alla medlemmar betalar sina avgifter. Att vi nu också med största sannolikhet också får en folkvald politiker till orten hoppas jag ytterligare skall stärka föreningen och intresset från föreningens medlemmar att delta i de kommunala besluten och att påverka kommunen. Jag hoppas således på att denna framgång kan ge ytterligare medlemmar som i sin tur stärker vårt mandat, stärker vårt inflytande och genererar ännu fler politiker från Holmsund. Den som följt denna blogg, har också följt att det ger praktiska resultat i verkligheten med en stark och driftig S-förening. Det är med självförtroende vi går mot seger 2018, vår strategi håller och vårat budskap är enkelt. Det bästa för Holmsund.

Våra kandidater till valet 2018 är idag således fyra stycken.
I Landstinget har vi Anette Andersson, aktiv i Kommunal
I Äldrenämnden har vi Ronny Kassman, med bakgrunden i Pappers
Kandidat till ny nämndplats är Rita Poroma, föreningens nya sekreterare, och erfaren socialpolitiker
samt undertecknad som är fackligt aktiv i SEKO

Tre av fyra av våra kandidater kommer således från LO-sfären, vilket måste sägas avspeglar vårt samhälle väl.

Utöver detta så kommer Socialdemokraterna ha en särskilt nomineringsprocess för styrelser och nämnder som vi förbereder föreningen inför som kan komma att stärka föreningen ytterligare. Där har vi redan idag flera som anmält intresse. Det är jag mycket nöjd över.

Samtidigt har nu dialogen med Liberalerna, som utsett en kontaktperson, och Centern lokalt sakta lossnat och jag har nu lagt ett förslag på en gemensam fika för att diskutera Demokratirådet

Vi i Socialdemokraterna kommer också ha ett sista medlemsmöte inom kort inför julen där vi kommer bjuda på glögg och gå igenom just vårt arbete inför valet, lägga upp en plan inför vårens aktiviteter och hur vi ska gå vidare med några lokala frågor. Medlemmarna kommer få brev hem om detta.

En fråga om julgransbelysning redde jag dock ut för Lions i veckan som var. Tyvärr verkar den slängd när jag kollat omkring mig i kommunen, så jag hoppas Holmsunds Köpmän kan hitta en lösning på detta då ett desto mer levande torg, desto bättre och tryggare torg.

Slutligen vill jag tacka för det stora förtroende Holmsunds S Förening och partimedlemmarna och föreningarna i Socialdemokraterna gett mig, men jag antar inte uppgiften lättsinnat. Holmsund, som länets snart tredje största samhälle, behöver en betydligt starkare politisk röst än det här. Det är med aktsamhet om framtiden vi måste arbeta målmedvetet för att ta tillvara våra medborgares intressen. Som ordförande ställer det kravet på mig att jag ej företräder mig själv och mina åsikter, utan föreningen, och det är en roll och idétradition jag stolt bär. Det är bara med grundmurade demokratiska åsikter, transparens och öppet debattklimat som föreningen växer och blir starkare. Blir aktuell för medborgarna.

Därför ska du också gå med i föreningen om du delar vår ideologi och värderingar.

Välkommen!

P.s. slutligen vill jag tacka partimedlemmarna för den stora disciplin och känsla för ordning som rådde, trots att vi har olika åsikter inom oss, i den turbulenta veckan i borgerlig press som var inför nomineringsmötet. Ni är föredömliga i att bete er civiliserat och hövligt mot varandra, oavsett ”Falang”. Det är en heder att företräda er.

umeaomland

Bli först att kommentera

Några eventuella motioner kring kultur och Holmsund

Av , , Bli först att kommentera 0

Några kortfattade förslag till motioner om hur vi ska kunna utveckla Holmsunds offentliga miljö i framtiden

1) Minnesplankett för asylmottagandet 2015
Holmsund har sedan tidigare en historia där vi tidvis tagit emot många asylsökande. Inte minst skedde detta under krigsåren när vi tog emot många finska krigsflyktingar, krigsbarnen. Detta arbete står i dag som en liten staty i färjeterminalen. 2015 tog vi återigen emot många barn från krigsdrabbade länder. Civilsamhället och medborgarna tog ett enormt ansvar i detta arbete. Mängder med leksaker, kläder och frivilliga ställde upp. Effekten blev att i Holmsund tog många sina första steg till Svenska samhället. Barn och unga som flytt över medelhavet lärde sig simma på Storsjöhallen. Analfabeter lärde sig läsa och skriva. Många fick sina första svenska kompisar, och några stannade faktiskt kvar i lokalsamhället. Denna imponerande uppvisning av civilsamhället bör minnas och hedras, med hundratals frivilliga som skänkte kläder och annat. Lämpligen bör en minnesmonument ställas upp t.e.x. storsjöskolan.

2) Använda sig av holmsundskaraktärer till gatunamn
Nu när Holmsund kommer expandera kommer flera nya gator behöva dras i samhället. Samtidigt har många i flera år försökt få till stånd  t.e.x. en gata i David Johanssons åminne. Nu när nya gator skall dras bör vi ta tillfället i akt att minnas flera lokala Holmsundskaraktärer genom gatunamn. Inte minst bör aktiva kring industriverksamheten, fackliga och andra, prägla gatunamnen i Skärgårdstaden. Här bör självfallet Axel Anberg och David Johansson nämnas. Det finns även en mängd andra personer som betytt mycket för Holmsund som nämns i litteratur och forskning som finns bevarat i b.l.a. ”Märkpojkarna som tog makten” och ”Askungen i Holmsund”. Givetvis skall man också lyfta fram de många kvinnliga personligheterna som också byggt Holmsund. Inte minst bör systrarna Pettersson nämnas här. Att vi bygger nya Holmsund på gamla Holmsunds starka personligheter ser jag som en självklarhet.

3) Inget Himmelska Fridens Torg utan en Ljugarbänk
Sedan Ljugarbänken försvunnit, som jag hört beror främst av mögel, så bör vi dock självklart säkerställa en Ljugarbänk på torget för att minnas Fredrik Burgmans minne. Det är och förblir en av Holmsunds starkaste kulturkaraktärer och nationellt känd under sin levnad där en hel programserie just kretsade kring Himmelska Fridens Torg, vilket han också namngav. Därför bör vi, för att undvika mögel, införskaffa en ljugarbänk i lämpligt material som tål tidens tand.

4) Ytterligare hembygdsinsatser
Utöver har Västerbacken har vi år sett en glädjande utveckling i framförallt Djupvik. Däremot finns åsikten, och den delar jag, att det behövs en riktig informationstavla om Djupvik som historiskt samhälle samt att många av husen efter Gamla Storgatan har så pass stark historisk karaktär så att de bör ha enskilda informationstavlor. Vidare bör en ordentlig informationstavla om Holmsundssågen placeras i den kommande Skärgårdsstaden för att påminna om områdets vikt för regionen och kommundelen.

Bli först att kommentera

Ett första litet steg till stor Holmsundsförening

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag hölls första förmötet om en form av intresseförening/demokratiförening i Holmsund. Det var en liten med intresserad skara av Holmsundare som samlats och följande beslut togs:

- Jag ska försöka presentera idén för kulturföreningarna på deras större möten framöver
- Vi ska sprida idén bland de föreningar vi är aktiva i och till eldsjälar för återkommande möten
- Vi skall lägga nästa möte så att fler kan delta, idag var många i kyrkan och vi är måna om att ha med oss hela civilsamhället och alla aktörer
- Det skall vara en förening som uteslutande handlar om Holmsunds bästa. Mitt förslag på ordförande är sittande ordförande för kulturföreningen, Jonas. Som är ung och bosatt i Holmsund med vana av organisationsarbetet lokalt och utan tydlig partifärg i sitt uppdrag (till skillnad från mig)
- Det skall vara en registrerad förening med styrelse som avspeglar de olika ”verksamhetsområden” som föreningen kommer hantera. T.e.x. kultur, politik (lämpligen en/två från varje ”läger”), kommunala frågor m.m.
- Vi måste locka med oss fler föreningar, t.e.x. sportföreningarna, modelljärnvägsföreningen, kulturklubben och bagarstugan. Det åligger alla att sprida idén ”i hus och hem”
- Vi är överens om att det här får ta tid, och inte är en lätt uppgift,
- Vi är också eniga om att samordningen i Holmsund mellan olika föreningar måste bli bättre. Kulturföreningen kunde här delge att de jobbar på en ”Holmsundskalendern” som traktens alla föreningar, även i Obbola, skulle ha nytta av och existera både i tryckt form (2 gånger per år) samt digitalt format för aktiva att följa i realtid. Mycket bra initativ!

Fråga som vi fortsatt disktuerar är om detta skall vara ett Förbund av olika föreningar, eller öppet för alla bli medlemmar i. Vi var dock eniga i att vi vill ha demokratisk organisation som bygger på röstlängd, och inte t.e.x. en stiftelse.

Vi diskuterade idag även utifrån Skärgårdsviljans erfarenheter och jag tog på mig att diskutera dessa med Peter Olofsson.

Vidare diskuterade vi allt mellan himmel och jord, från Holmsunds avsaknad av riktig hembygdsförening till vad man skulle kunna göra av asfaltsplanen vid Sandviksindustrin och Holmsundsleden. Och diskuterade lite gamla frågor om Holmsunds centrum och annat.

Nu ska vi prata runt lite i samhället och återkommer med fler möten. Desto fler vi blir, desto större kraft blir vi. Men det här var bara de första stegen, nästa gång lägger vi mötet smartare så även de kyrkligt aktiva kan vara med!

Mvh
Stellan

Bli först att kommentera

Parkgatan, Vattentornet, Holmsundsv/Solbackav m.m.

Av , , 2 kommentarer 0

IMG_9274

 

Idag hölls ett öppet möte om Vattentornets framtid. Det var ett kreativt och intressant möte där många ville prata om mycket, högt i tak och långt till dörren. Mötet kunde sammanfattas i följande anteckningar som jag personligen skickade till Hans Lindberg nu vid 21-tiden på kvällen samt till aktuella nämndsordföringar.

1. Mötet ansåg generellt att de projekt som ligger redan i röret borde skyndats på i jämförelse med hela projektet vid vattentornet. Detta framfördes av många och det var irritation över att de tre andra projekteten (Bjurbäcks, Martinsson, mfl) drar ut på tiden medans ”detta tydligen går hur fort som helst”. En byggnadsentrepenör var på mötet och vittnade om att han fått säga upp personal i väntan på att papper och tillstånd skall färdigställas.

2. Angående vattentornet ansåg de flesta att om det nu ska vara kvar så skall det isåfall iväg på upphandling till eventuell entrepenör. Aktiva och insatta inom bland annat socialnämnden påpekade kommunens ekonomi för satsningar på t.e.x. ett café. Vad man dock framförallt ville se var en ordentlig utredning i kostnader m.m. som man kunde ta ställning till vattentornets framtid mer konkret. ”Om det inte kostar något så visst kan vi ha kvar det” var en åsikt. I detaljplanen framgår det också att en sådan utrednig ej gjorts. En entrepenör på plats, var intresserad av att bygga kaféverksamhet m.m i tornet och såg potential i byggnaden. Några få ville helt enkelt riva det men kunde tänka sig ha kvar det om det kommer till någon användning. De som ville ha kvar det pekade på att det måste gagna lokalområdet.

3. Största oron var kring Parkvägen som ska ansluta till området. I detaljplanen framgår det att 80 parkeringsplatser kommer byggas (+ gäster) vilket kommer anstränga vägen betydligt, som dessutom idag trafikeras av skolungdomar (som cyklar i hög fart) i stor grad, då området är ett barnfamiljområde och genomfartsled mot skolan. Här enade sig mötet om att göra ett uttalande till tekniska nämnden. Det var anmärkningsvärt ansåg vissa deltagare att parkvägens utveckling inte varit med i planeringen då detta irriterat folk mest. Här noterade jag själv största oron.

4. Folk är mycket intresserade över vad som kommer ske vid järnvägsspåren när väl bangården flyttas. Föreningen fick på sig att försöka påverka i den mån det går att ”pengarna inte försvinner till skellefteå” enligt Längsstyrelsens planer i deras senaste betänkande. I allmänhet har fler frågor också börja komma in angående om det händer något i frågan.

5. I en kortare diskussion togs området upp som rekreationsyta. Vad som kom fram där är sedvanliga diskussioner vid byggnationer men tanken som slog mig hemma var om det inte går att bygga in t.e.x. gångstigar i sluttningen som är kvar med trätrappor, spång m.m. så ytan fortfarande kan användas av de boende i närområdet i framtiden och i kontakt med närliggande skogen som är en nyckelbiotop. D.v.s. skapa nya stigar ned mot vägen som binder ihop nya området med holmsundsvägen. Ett naturstråk.

Slutligen var det många som funderade kring om det ska bli någon lösning kring skärgårdsskolans parkering och missnöjet med chicanen/korsningen (Holmsundsvägen/Solbackavägen) och i synnerhet om lösningarna som b.l.a. trafikgruppen la fram till Tekniska Nämnden kommer förverkligas eller inte. Denna fråga har skickats vidare till Tekniska nämndens ordförande.

Vid sidan av mötet idag har det också framkommit till mig synpunkter vid synligheten kring Skärgårdsskolan, och då i synnerhet häcken som är vid storsjöparken som jag ska kolla vidare på. Föräldrar har rapporterat rena kollisioner när de lämnat storsjöparken vilket såklart bör skapa en diskussion om man helt enkelt skall ta bort eller skära ned häcken helt och hållet, eller bredda öppningen. Största riskmomenten här är såklart att någon i hög hastighet lämnar parken och kör ut i vägen, och inte kan uppfatta biltrafiken på Solbackavägen.

På mötet togs det också upp att på Söndag klockan 11.00 så påbörjas diskussionen om Holmsunds lokaldemokrati i Storsjöskolan. En allmän uppfattning både från företag, medborgare och föreningar i många av ärenden som behandlats senaste åren i  Holmsund har varit att kommunen ej ger feedback eller vill föra dialog med dem. Här kan jag som ordförande instämma att det är ofta i den frustrationen som ärenden kommer i mitt knä. Folk rapporterar saker, mailar, ringer utan återkoppling vilket på sikt självklart undergräver tron medborgardialog, demokrati men även lusten att engagera sig. I slutändan måste dock en större vision för Holmsund tas fram, vilket vi behöver sätta infrastrukturen för genom återkommande möten där Holmsundsbor får vara med och utveckla sitt lokalsamhälle.

Välkomna!

2 kommentarer

Två möten i veckan, Brogatan och nyheter

Av , , Bli först att kommentera 0

Hej allihopa!

 

Det börjar närma sig vintern och det är med glädjande man kan följa aktivteterna som b.l.a. Lions planerar inför med en riktigt bra skyltsöndag och hur Obbola Folkets Hus livas upp av däckbytardagar.

Kulturföreningen ska också sammankallat till möten om större samorganisering så vi får ett levande kulturår 2018.

Samtidigt nåddes vi av en kris för Holmsunds IBC, innebandylaget, att de stod utan lokal i veckan som var, kommunikationen från kommunen hade helt brustit, men vi gick ihop gemensamt och nu ska den frågan vara utredd. Ansvariga politiker m.m. blev kontaktade inom loppet av några få timmar.  Bra jobbat allihopa!

För de som inte vet så skall Mäster Eriks asylverksamhet också stänga ned inom några veckor. Det är för mig åtminstone oklart vad Mäster Erik ska användas till istället men Familjecentralen kommer vara kvar på samma ställe såsom jag förstått det.

Jag har också fått till mig att det är diskussioner om en ny verksamhet som ska flytta in till Swedbank och att förhandlingar pågår mellan fastighetsägare och intressant. Mer än så vill jag inte gå på för tillfället men jag hoppas det löser sig bra.

 

Om hastigheterna på Brogatan + vandalism

På senaste Öppna Förskolan kontaktades jag av en förälder boende i området kring brogatan som vittnande om allt för höga hastigheter när folk kommer körande från golfbanan mot rondellen. Jag själv tog en tur och noterade också att det är relativ fri sikt och raksträcka vilket bidrar till att folk ”automatiskt” ligger på gasen.. Vad man dock inte har bakhuvudet är att i närligande området, i direkt anslutning till vägen, ligger en lekpark, en badplats och flera fastigheter med barnfamiljer.

Bromssträckan, vid rondellen, ligger flera meter efter där barnen rör sig fram och tillbaka över vägen. Med bakgrund av att jag blivit kontaktad i ärendet av en orolig förälder har jag också skrivit till kommunen om en ordentlig mätning i det hela och förfrågan om detta kan lösas med en chican eller liknande och experternas syn på det hela. Jag har också uppmanat föräldrarna i fråga att göra detsamma. Jag vet inte om Trafikgruppen (Jocke, Urban mfl) är inkopplad på ärendet men härmed kan man också se dem som informerade i ärendet och jag hoppas de också uttalar sig i frågan.

Det har också kommit till min kännedom, liksom många andra, att trafikljus nedplockats av vandaler i helgen. Ordförande i tekniska nämnden är informerad om detta och flera medborgare har felanmält incidenten. Jag undrar om dessa vandaler förstår innebörden i att plocka ned trafikljus vid en passage där de minsta i samhället rör sig och vilka som får betala för deras nya partybelysning.
Jag vill påminna om två saker till veckan:

Måndag. 17.30 i Holmsunds Kyrka
arrangeras mötet om Vattentornets framtid. Den gängse åsikten är att detta skall stå kvar men vi får se vad diskussionen landar imorgon. Arrangör är Socialdemokraterna i Holmsund

Söndag  11.00 i Storsjöskolans matsal så hålls första planeringsmötet för Holmsunds demokratiplattform. Kompletterande möten ska också hållas med Centerpartiet och Liberalerna (De är aktiva i kyrkan då, jag råkade ju lägga mötet på högmässan) inför detta möte. Jag återkommer till dem i veckan. Se affisch nedan. Arrangör är Socialdemokraterna i Holmsund.

medborgarplattform

Bli först att kommentera

Segern på vasaplan, Vattentornet, Torget

Av , , 2 kommentarer 0

Hej allihopa!

Först vill jag skicka ett meddelande till Länsstyrelsen som nu bland annat har möjligheten att påverka det förslag som Trafikverket lagt fram som innebär att vi får hamnen ombyggd och järnvägsbanan flyttad, vilket innebär en säker järnvägsövergång. Och det meddelandet är ganska enkelt. Efter 40 år så är det dags att investera lite i Holmsund också! Vi har inget emot att det satsas på inlandskommuner eller andra bruksorter, men att om pengarna skall fördelas så är det bättre att de fördelas just bland oss mindre samhällen och inte till de stora städer som har en explosiv tillväxt och expansion. Vi hoppas Länsstyrelsen ger sitt stöd till att vi också nu får en utvecklad infrastruktur!

 

Några snabba nedslag!

1. Som ni nu noterat så har nya Vasaplan öppat upp för trafik igen. Den uppmärksamme har noterat att busshållplatsen står kvar där den alltid gjort. Följdaktigen gav kampanjen, det öppna mötet och dialogen med kommunen i våras frukt och vi fick ha kvar vår busshållplats på Vasaplan. Idebatten som fördes då,förekom förslag om allt från att våra bussar bara skulle gå till NUS till att flytta oss till Busstationen. TIllsammans ändrade vi detta.

 
2. Torget är som de flesta sett under ombyggnation. Det har varit lite lustiga kommentarer om det hela, men så är det alltid. Kuren som står brevid busskuren är alltså inte till för kollektivtrafik, utan för att vi också ska kunna ställa in cyklarna säkert och under tak. Svårare än så var inte den gåtan :) Det är också en gammal käpphäst som åtminstone 2-3 medlemmar i Holmsunds S tagit upp flera gånger. Så det är glädjande att se att det realiseras. I övrigt hör jag inga uppgifter om förseningar eller dylikt, förutom att järnvägsgatan kommer repareras nästa år p.g.a. flytten av järnvägsövergången/bangården.

 

3.Det bör dock noteras att många vägar i Holmsund fortfarande är under, all, kritik. Tills vi också fått dessa reparerade så behöver medborgare ta foton, anmäla och påpeka detta för Umeå Kommun. Använd gärna deras app! Den funkar bra också mot t.e.x. klotter! Den uppmärksamme har dock noterat att visst arbete förekommit för att lägga gatubelysning längst strandpromenaden i Djupvik!

 

4. Slutligen kommer Holmsunds S ha ett öppet möte om Vattentornet före vi lanserar Demokratirådet. Affiisch finns nedan. Välkommen!
vattentornet

P.s. Följ oss gärna på facebook! Holmsunds socialdemokratiska Förening!
D.s.. Partimedlemmar är välkomna på social samvaro. Hör av er till ordförande för mer information!

 

2 kommentarer