Kommundelsnämnderna, teorin bakom (studiecirkel 2)

Kommundelsnämndens flagga vajar fortfarande i skrivande stund över Omberget. En minnesbild över en lokaldemokrati – idag går vi in på de djupare teorierna varför Umeå Kommun gav Holmsund utökad självbestämmande

Det här är del två i att studera kommundelsnämndens tillkomst och verksamhet och slutliga nedläggelse. Första delen behandlar en övergripande analys över verksamheten sett ur nationellt perspektiv och nämndens faktiska roll som demokratiskt pilotprojekt. Det är där det framgår att Holmsunds kommundelsnämnd var en långt draget demokratiprojekt, uppbackat av framförallt ledande Socialdemokrater men med bred politiskt samtyckte, i syfte för att sondera terrängen för en kommunal framtid med makten närmare folket.

Holmsunds öde här kan alltså ha påverkat en eventuell rkstäckande demokratireform. Intresset är såklart väckt till varför detta inte skedde.

Andra delen här kommer allts åvara att vi som är intresserade tar del av Jan Erik Gidlunds kommunalpolitiska teorier gjorda på CERUM här I Umeå samt av FRN-Framtidsstudier. Om det första inlägget således behandlade praktiken övergripande, med kortfattade demokratiska målsättningarna, så kommer denna del behanda teorierna bakom betydligt djupare och får vila på eget engagemang. Jag är övertygad att om man förstår dessa teorier kan man också utvärdera projektet bättre.

Boken som ska läsas är helt enkelt Janerik Gidlunds  ”Fria ämbetsverk eller självständiga kommuner” (1984) som var en del av projektet Kommunerna och Framtiden genom boken får man också hänvisningar till kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Liksom  Umeå Kommuns kommunaldemokratiska arbetsgrupp får man anta att denna forskning i dag ligger på is.

Kontexten – egen analys efter första läsningen

Den här boken måste sättas i sin historiska kontext. Det är brytningstid i Sverige mellan det industriella samhället och det vi idag kallar IT-samhället. Sverige har genomgått stora strukturomvandlingar, som urbanisering och avindustralisering och våra första större ekonomiska kriser på 70-talet. Samtidigt har det sedan 60-talet vuxit fram ett massuniversitet och befolkningen blir allt mer utbildade. Sedan 60-talet har det också återkommit en diskussion om demokrati och inflytande vilket också avspeglar sig i politiska beslut och lagstiftning (t.e.x. MBL på arbetsplatserna) likväl som i de stora diskussionerna om det ekonomiska systemet (inte minst t.e.x. löntagarfonderna).

Trots vissa skakningar i folkhemmet så var Sverige jämlikaste landet i världen 1981, med god tillväxt och mycket goda värden i demokratiutvecklingen. Skolan tillhörde världens bästa och överlag fanns det en progressiv och demokratisk anda i samhället framlyft av en bred enighet mellan högern och vänstern att Demokratin var kärnan i samhället (detta kan sättas som motpol mot Ekonomin i dagens samhälle). Detta intresse för demokratin är också avspeglat i ett motstånd mot en värld som fortfarande var präglat av diktaturer, inte minst av kommunismen.

Det är helt enkelt en tid för enorma strukturomvandlingar och denna bok skissar upp ur en demokratisering av det samhälleliga livet kunde (skulle?) gått till.

Forskningen om kommunernas utveckling till mer demokratiskt styrelsesätt vilar alltså på:

– En ideologisk vilja att ha makten och besluten nära medborgarna, partiernas egenintressen i detta och demokratins reproduktion och återerövring
– En flexiblare system som skulle hantera globala utmaningar mer och som var innovativare till att lösa problem än stordriftens centraliserade hierarkiska system
– Att Ekonomin skulle bli service och tjänstebaserad och ”stordriften” därför generellt minska och bli ett främmande förlegat system
– Att antalet specialister, forskare, dugliga tjänstemän skulle öka avsevärt i samhället
– Att mer utbildade människor rent generellt skulle vara kapabla att hantera, och förvänta sig, lokal demokrati och medbestämmande
– Att människor skulle arbeta 30 timmar i veckan
– Att den tekniska utvecklingen i synnerhet gällande information skulle förändras och således underlätta denna utveckling, att byråkratin avsevärt skulle minska

Detta är några punkterna som boken tar avsats i och som vi, intressant nog, överlag kan säga överenstämmer i stora drag med hur samhället utvecklades om än det ideologiska samtycket till t.e.x. 30 timmars arbetsvecka idag har blivit ”vänsterextremt”. Frågan bör ändå ställas, med all forskning bakom sig, varför har denna demokratisering inte skett?

Slutord
Det är med stor glädje jag ska ta mig an denna bok, nu en andra gång sedan inköpet, på drygt 200 sidor för att sätta mig in vad det var för system som Holmsunds kommundelsnämnd stod i bräschen för. När man vet dessa målsättningar och övergripande teorier kan man sedan se vad som inte fungerande, vad som fungerande, och vars utvecklingen eventuellt stannade upp. Överlag är det också en mycket bildande bok om Sveriges ekonomiska och politiska historia.

Man kan också använda denna bok i fullgott syfte för att analysera den bredare utvecklinge i samhället och väga det mot frågeställningar som: Hur hade samhället sett ut om denna demokratisering genomförts till fullo? Hade folk haft samma politikerförakt, uppgivna känslor och bristande inflytande? Hade det påverkat bildningsintresset? Hur hade kommunala ekonomin sett ut? Och så vidare.

”Fria ämbetsverk eller självständiga kommuner” av Janerik Gidlund
Återfinns t.e.x. på bokbörsen för en billig peng.

Tredje delen kommer behandla socialdemokraten och f.d. kommunordförande Torsten W Perssons sparade handlingar i ärendet, som ledande politiskt kraft för att nämnderna infördes och länge dess försvarare. Jag skall också försöka få honom kommentera nedläggelsen av kommundelsnämnden, hur han anser den fungerande och så vidare. Jag har också kontakt med andra inblandade i detta projekt som jag kommer be få redogöra hur praktiken och teorin gick ihop i detta projekt.

Intresserade att var med i denna bokcirkel kan maila mig på
[email protected]