Nationaldagen borde firas i samhället

Sveriges nationaldag firas officiellt med påmpa och ståt. De flesta av oss har dock en lite mer folklig approach till det hela. De flesta av oss vet nämligen att det är midsommardagen som är de facto nationaldag. Och att kungar och drottningar är tämligen ointressanta. Patriotismen syns nog mer i nyttjandet av allemansrätten när vi plockar bär och svamp och hur vi manngrant åker ut i skogen på vår lediga tid för att besöka länsstyrelsens naturreservat, vandra i fjällen eller bara gå en promenad med hunden. Man kan väl konstatera att alltjämt slår svenska hjärtat mest för vår identifikation med vår djur och natur, än med vår statsmakt. Inget fel i det, Stockholm ligger långt borta. Vi älskar vårt land ändå.

Alltjämt är Sverige något att fira, det kan jag hålla med om. Och nu när vi har vår nationaldag så ekar det otroligt tyst ute på Himmelska Fridens Torg. Det är synd. Det är en ledig dag.

Och då slår det mig när ungarna springer runt på ”apberget” och hur jag ser torget fyllas upp av våra barnfamiljer att här är det något som saknas. Något att göra på samhället en dag när vi alla är lediga och firar in sommarens första dagar.

Då minns jag i bakskallen en organisation och en dag som var mycket stor och populär förr i tiden – Barnens Dag.

Det var en dag när man som samhälle lyfta fram barnens rättigheter och fyllde dagarna med olika aktiviteter och roliga saker för barnen. Själva organisationen i sig kom till för att även de fattigaste i vårat land skulle kunna få sin röst hörd och sin fritid fylld med aktiviteter. Ur dessa dagar kommer bland annat kollorörelsen fram och fortfarande idag finns det utanför Umeå, i Tavelsjö, en Barnens Dag förening. Det är en av de folkrörelser som byggde Sverige men som likt mycket annat, idag är avskaffat till förmån för skärmtiden.

Men tänk er Himmelska Fridens Torg, eller storsjöparken, fylld med olika organisationer och händelser för de allra yngsta. Tänk er att organisationer som öppna förskolan (ta i trä att ni får vara kvar!), unga örnar, BRIS, scouterna, sportföreningarna med mera samlas och ha en dag för alla barn här i vårat samhälle. Och där vi vuxna skulle kunna hitta nya föreningar att engagera barnen i, nya föräldrar att lära känna och inte minst skulle det i sin tur – på sikt – kanske leda till kolloverksamheter till stöd för alla de som är ensamstående och andra nyttiga, praktiska, saker både för barn och vuxna. En dag där storsjöskolan kan presentera vad de har på gång och där organisationerna som kan hjälpa till med läxläsning presenterar sig. Allt inramat av hoppborgar, vattenlekar m.m.

Det tycker jag skulle vara en alldeles strålande Nationaldag och ett bra firande av vårat samhälle och våra gemensamma ungar som kommer ta över efter oss. Ja, det finns väl inget bättre sätt?

I övrigt så är jag ju också en vurmare för lokalhistoria och kulturhistoria så nog skulle jag gärna se en riktig hembygdsförening bildas här ute någon gång. De skulle också kunna bidra med en mer aktiv och intressant nationaldag. Och stärkande för den lokala identiteten.

Eller så kan man ju bara ta fram grillen på gården också, det går ju bra, men det känns som att en Barnens Dag hade passat hand i handske i Holmsund— där vi nästan allihopa är barnfamiljer.

För ärligt talat är ju Nationaldagen ännu mer krystad än arbetarrörelsens första maj. Det är en dag som måste fyllas med innehåll för att det ska ha något värde. Om Palme känns trött för de flesta, hur känner man sig inte för Gustav Vasa? Och än så länge, och intressant nog så är forskningen mer eller mindre enig, så är det vi ”svenskar mitt i livet” som minst tar tillvara denna dag. För det är ju mer eller mindre en fabricerad dag så sent som på 2000-talet (förut var det ju svenska flaggans dag).  Men ja, å andra sidan går vi ju runt och väntar på midsommar istället. En dag för alla tjattingar hade varit på sin plats igen helt enkelt.

Om föreningar och medborgare vill, så kanske vi får se detta också. Det är ni som äger frågan.