Kategori: Obbola

Positivt för hemtjänsten i Holmsund

Av holmsundarn, 13 maj 2017 kl 18:46, Bli först att kommentera

Några månader tillbaka så träffade vi i s-föreningen några fackliga representanter från Kommunal som är verksamma i Holmsund och Obbolas hemtjänst. De berättade att de upplevde centralstyrningen och schemaläggningen från Umeå som ett stort problem som föranledde uppsägningar bland populär och erfaren personal. På ett förmöte läste jag själv upp ett ”Öppet brev” från en av de som valt att säga upp sig, så vi visste att något var på gång. Man kan väl säga att jag själv som facklig blev jävligt irriterad över den situation som presenterades i brevet, även om jag själv går under andra avtal och i helt annan bransch.

Holmsunds och Obbola hemtjänst har vanligtvis en väldigt hög popularitet bland brukarna enligt undersökningarna, men personalen rapporterade sedan på vårt öppna möte att de upplevt stora försämringar på sista tiden, trots att ekonomin går bra. Vilande över diskussionen var intrycket att centrala schemaläggningen inte tog ansvar eller respekterade att vår lokala hemtjänst har speciella förutsättningar sedan tiden då ansvaret låg lokalt på vår f..d. kommundelsnämnd.En väl fungerande verksamhet upplevde helt enkelt att det snabbt gick utför.

Redan då på plats på vårt öppna möte träffade de vår nämndrepresentant Ronny Kassman i äldrenämnden samt att vi lät meddela uppåt i partiet, genom Ronny, att det var dags för ett politikerbesök från (S) i verksamheten. Sedan dess har ett besök gjorts förra veckan där personalen fått framföra sina åsikter öga mot öga till Janet Ågren och svart på vitt fått veta att det är den lokala chefen som ska ta beslut om centralt schema eller ej, vilket såklart underlättar för personalen lokalt som är vana vid frihet under ansvar och självbestämmande. Med god ekonomi och starkt lokalt ansvarskännande behövs inga centrala insatser och vi kan behålla vår decentraliserade och verksamhetsnära hemtjänst.

Med bakgrund av denna historia är det glädjande att se att Kommunal nu också centralt har gått ut och vill avskaffa personalutskottet. Vill man läsa en fördjupning av Kommunals uppfattning av problemen så går det också att läsa på Alejandro Caviedes blogg. Där går att läsa följande:

”Med personalutskottet ligger personalfrågorna centraliserade. Beslut tas i mångt och mycket långt från verksamheterna och kunskapen om hur förslagen kommer påverka de anställdas arbetsvillkor är därmed väldigt begränsade hos personalavdelningen. Det har lett till försämringar av våra medlemmars arbetsvillkor och i en del fall till beslut som kommunen fått dra tillbaka. Ett exempel är införandet av 4-veckors schema inom hela vård- och omsorg (utom personlig assistans). Från Kommunals sida sa vi att det här inte kommer att funka, men personalavdelningen lyssnade inte på oss. I efterhand visade det sig att denna modell inte alls funkade på väldigt många arbetsplatser och då fick arbetsgivaren dra tillbaka det. Så är det också med införandet av centralt schemastöd. Det funkar inte alls, men avsaknad av insyn i verksamheterna omöjliggör för arbetsgivaren att se det”

Kommunals krav att avskaffa personalutskottet, som varken tillåter facklig representant, eller ens hanterar budget har idag fått Socialdemokratiska ledningens och Hans Lindbergs stöd. Under nästa mandatperiod, alltså med början 2018, så skall personalutskottet avskaffas. Givet självklart att vi vinner valet. Följdaktigen så får vi hoppas att de lokala problemen i Holmsund och Obbola nu närmar sig sitt slut och att denna personal får återgå till den schemaläggning, arbetsordning och planering de är vana vid, lokalt och nära verksamheten och att samarbetet mellan nämnderna (inkl äldrenämnden) och fackföreningar stärks. Man kan också hoppas att de som tidigare sagt upp sig, nu kan återvända.

Men framförallt känns det bra att våra äldre i Holmsund och Obbola fortsättningsvis får en bra och kärleksfull vård med en nöjd och ansvarstagande personal som har en stark fackförening i ryggen och ett inflytande på sin arbetsplats.

Första Maj Holmsund 2017 – Kort genomgång

Av holmsundarn, 1 maj 2017 kl 21:06, Bli först att kommentera

I dag firade alltså Holmsunds socialdemokrater 100 år. I strålande sommarväder samlades över 60 socialdemokrater och medborgare här ute för att fika, lyssna på tal och att umgås. Talare för dagen var Peter Olofsson, Hans Lindberg och jag i egenskap av föreningens ordförande. Talet går att läsa här, i dess ursprungsformat. Nu gick vissa saker missade men det går mycket bra att läsa i efterhand också. Sammantaget måste man säga att det var en lyckad tillställning som också fått medialt genomslag.

Dagarna före har vi i föreningen också varit aktiva genom att stå utanför Coop och samtala med medborgarna, knackat dörr tillsammans med partikamrater från Umeå och igår eftermiddag så las det röda nejlikor framför gravarna till föreningens vilande pionjärer som gett allt vad de kunnat för Holmsund som samhälle och arbetarrörelsen. Vi har också fått medialt genomslag i Folkbladet som lyft fram hungerdemonstrationen 1917.

Ämnen som berördes i talen idag var b.l.a.
– Hans Lindberg tog upp flytten av bangården och lösningen med en planskild järnvägsövergång
– Peter Olofsson höll ett ideologisk tal om vikten av organisering
– Jag tryckte på S-föreningens roll för att vara nära medborgarna och berörde LOs frågor (delar blev inspelat av publiken)
I bakgrunden vajade fanorna från organisationer som Holmsunds S-Kvinnor, Holmsunds FCO (Heter LO idag), Pappers Avdelning 29, Obbola S-förening och Holmsund S-förening. En bra sammanfattning av några av de mer aktiva föreningarna som funnits här ute.

Efter det lokala första maj firandet begav sig sedan föreningarna till Umeå där de avtackades på uppmarschplatsen i Döbelns Park. Lena Karlsson Engman från Obbolas S-Förening och jag höll kortare apeller. Umeå Arbetarkommun samt föreningen Mariehem-Ålidhem skänkte också pengar till internationellt bistånd till oss som gåva. Dagen till ära så vecklades även Umeå Skärgårds Arbetarkommuns 100 år gamla fana ut i demonstrationståget som avslutades på renmarkstorget med tal b.l.a. från SSU, S-Kvinnor (Som Anette från Holmsund höll) och ett mycket populärt tal av Handels ordförande Susanna Gideosson, bördig från Umeå.

Nu är första maj över och vi väljer att inte vila. Nu påbörjar vi arbetet för att mobilisera väljarna inför Kyrkovalet i Höst. Inte minst för att första gången skall Sverigedemokraterna försöka nå parlamentariska framgångar här ute. Vi måste vara tydliga här. Vi står för vår folkkyrka, vi står för att alla ungar oavsett inkomster eller bakgrunder ska få ta del av deras verksamhet och vi står för vår kyrka som ett hörnsten för vårt samhälle och trygghet. Detta ombads även medlemmarna att mobilisera kring på dagens möte.

Under dagen fick vi också besked att en föreningsmedlem avlidit. Således kommer också koncentrera oss på att skriva en minnesruna som vi kommer att få återkomma till. All medtanke till familj, kamrater och vänner. Och tack för dina insatser.

Väl mött i samhället!

Visit Skärgården! (tips inför sommaren)

Av holmsundarn, 19 april 2017 kl 22:17, 3 kommentarer

Då jag blev uppmärksammad till att en lokal förening försökt komma in i Visit Umeås tips på saker man kan besöka och göra i sommar men blivit nekade – och överlag vår turistnäring inte syns så mycket utåt – så tänkte jag här delge lite tips inför sommarmånaderna och samtidigt uppmana Holmsunds och Obbolabor att sprida dessa tips. Och själva sprida tips såklart!

Det är viktigt att stödja dessa lokala intiativ, inte minst för att de drivs av ideela krafter på gräsrotsnivå och då i demokratisk ordning men också för deras starka sociala-, kulturella- och historiska syften. Är det inte så, så rör det sig om egenföretagare som brinner för projekt som verkligen behöver ett stöd för att vara kvar. Om inget annat sägs så är öppettiderna industrisemestern, Juli, månad.

Sågverksmusumet på Västerbacken

Sågverksmuseumet på Västerbacken har förutom tre stycken tre modeller över gamla Holmsund och Obbola ett flertal rum som avspeglar folkrörelserna, fritiden, vardagen och livet i det gamla Holmsund från tidiga 1900-talet. Här hittar du också modeller över gamla Djupvik likväl som information om de gamla industrierna. I ett enda hus hittar du ett bruksamhällets samlade historia med mängder av små kuriosa ting som är värt att komma tillbaka till. Om jag minns rätt är entrén 15 kronor och i hallen går det att köpa lokal litteratur och forskning för en billig slant. Sågverksmuseumet har i regel öppet hela Juli månad och värt ett besök för alla som uppskattar t.e.x. Folke Hubinettes modell över Umeå och samhällshistoria överlag – men även kanske vill titta tillbaka till hur det såg ut i ett gammalt kök. Parkeringar finns det gott om. Det är omöjligt att missa om du åker upp mot Västerbackens hotell och stannar vid första röda huset till höger (kommandes från nedlagda sågen). En gång per år så hålls även en guidad tur med föredrag utanför museumet. TIpsa dina vänner och sväng förbi i en genuin Gammlia miljö, I Holmsund! Museumet drivs av en ideel förening med stöd från lokalsamhället. På Västerbacken kommer du också se genuina gamla arbetarbarracker, en sekelskola och Holmsunds kyrka och området är väl värt att gå omkring i då det är välbevarat från tidiga 1900-talet.

Länsstyrelsen

Obbola Fiskarmuseum

Om Holmsund tagit sig an ett museum för att teckna ned och lyfta fram områdets industriella karaktär och folkrörelsernas 1900-tal så har Obbola satsat precis lika hårt och professionellt på att lyfta fram områdets förindustriella epok med fiske, säljakt och jordbruk. Det är gratis att komma in och ligger, omöjligt att missa, brevid salteriet i Obbola efter Södra Obbolavägen strax före Handelsträdgårn. Här får man inblick i hur gamla Obbola såg ut, de gamla redskapen och historier från förr, med rikligt med bilder och beskrivningar. Inträdet är gratis och Museumet, som hålls igång av Obbola Hembygdsförening, är i regel öppet Juni-Juli. I närheten håller Ingegerd i regel öppet en av byns större loppisar och på salteriet kan du sätta dig utomhus med en pepparlax wrap och en cola för att avnjuta synen över Umeåälvens inlopp och Holmsunds hamn. Den uppmärksamme kommer inte missa att Obbola Hembygdsförening också har informationstavlor i samhället som lyfter fram den lokala historien. Ett ypperligt stopp således efter du kanske påbörjat dagen på Sågverksmuseum för att sedan åka och äta och passa på att stanna till på sommarens många loppmarknader i Holmsund och Obbola.

Facebook
Hemsida

Holmsund-Obbola modelljärnvägförening

Även för den som inte är så himla superintresserad av just modelljärnväg så är föreningens lokal och utställning väl värt ett besök för sitt genuina och imponerande arbete och de stora ytor som de utvecklar denna miljö i. Har man den minsta charm för Hubinettes modeller så är ju detta i sammanhanget ett måste. Charmen med modelljärnväg är även att den aldrig tar slut som projekt och föreningen förbättrar och utvecklar således miljön kring sina modeller konstant med ett brinnande genuint intresse för detaljerna. När de har öppet för allmänheten så tas det ofta en liten avgift för att driva runt föreningen och modeller säljs även till de som är genuint intresserade. Föreningen har dessutom lyckats locka många hobbyfantaster som dessutom kommer hit från långväga destinationer för att ta del av föreningens och banornas utveckling. Modelljärnvägsföreningen håller till i källaren till Mäster Erik och går således inte att missa och de har klara ambitioner att bli en turistattraktion i framtiden, precis som Tropikhuset var i samma lokaler för några år sedan. Precis därför bör ni besöka dem, se vad de gör och skänka dem ett stöd.

Facebook
Hemsida

Missa inte heller:
Obbola Marknad (I regel i Juni månad) med många lokala föreningar på plats och alltid en populär marknad

För fjärde året i rad kommer också Skärgårdsträffen hållas I juni En motorträff som även inriktar sig till barnfamiljer utöver de som är motorintresserad och som lockar till sig mycket publik och är väl värt ett besök!

Holmsund och Obbola präglas annars av en mycket aktiv loppiskultur, ibland med hela kvarter som har loppis samtidigt, samt ibland hastigt ihopdragna bakluckeloppisar. Håll ögonen öppna så kommer du hitta dit likväl som en hel del mindre lokala företag som har öppet sommartid för mindre prylar. I centrala Holmsund kommer du också hitta ett och annat Café som fortfarande har öppet, i synnerhet då Vändpunkten, och är det en öl du vill ha, så är det Kajutan som gäller med blick över industriområdet och obbola från uteserveringen. Sedan Nisses la ned i Mäster Erik så har också ett till café tillkommit, Skärgårdscaféet.

I relativt nyöppnade Hazeland så erbjuds dessutom Umeå Kommuns enda egentliga nöjescentrum med aktiviteter för ungdomar och barnfamiljer

Ute i hamnen finns också en liten fiskeaffär vid färjeterminalen som kan vara väl värd ett besök. Passa på att på vägen ut dock stanna vid stenen, precis vid den lilla viken med Räddingstjänstens stugan, som markerar den kvarkenhjälp som gavs till Finland under andra världskriget från Holmsund till Vasa. Inne i färjeterminalen finns också en fin minnessten över de finska krigsbarnen som kom över till Sverige.

Träning/Sport:
I både Obbola och Holmsund finns goda möjligheter för träning på elljusspår och inte minst har cyklingen i Obbola tilltagit med mycket god förening i Obbola IK Cykel samt SCA Arena.

Även ute på norra udden på Sandviksindustrins område finns en mindre crossbana för den cykelintresserade, även om den ej erbjuder samma kilometer/mils cykling i skogsmiljö som Obbolas många stigar och leder.

Efter Elljusspåret i Holmsund kommer du också hitta delar av den naturstig som anordnades här föra några år sedan, som tyvärr vissa har sabbat under åren, vissa delar är dock kvar och mycket trevliga.

Här ska vi såklart också nämna att vi har ett fullgott äventyrsbad som är mycket populärt för de mindre på Aquaarena på Storsjöhallen för den som inte vill trängas i stan med parkeringar och dyrare priser. Här finns också ett fullgott gym, bibliotek och annat. I Obbola finns också ett billigt och bra utebad med barnpool som är ytterst populärt för barnfamiljer, det är bara att ta sig isåfall till Obbolaskolan och olasjöhallen. Tips på bra utebad finns nedan.

I Holmsund finns även en bra golfbana samt, även om det inte är säsong just för dessa tips, tre aktiva fotbollslag (IFK Holmsund, Sandvik IK och Obbola IK) som under säsong har väl värda matcher att besöka med bra priser på respektive arena.

Friluftsliv, vandring m.m.
Tuvan i Obbola erbjuder handikappanpassad tur i gammal skogsmiljö med bra möjligheter för fågelskådning. På andra sidan vägen ligger Bergön med utkikstorn för de som vill spana extra mycket.
Fornstigen i Obbola sträcker sig som ett stråk genom alla gamla delarna med b.l.a. gravrösen, romlet och gammal bebyggelse och lyfter även fram t.e.x. väntberget där det idag finns en liten frisörsalong m.m. Glöm inte bort dess södra led också som leder ut till själafjärden och är mycket vacker del av fornstigen.
Butberget i Holmsund erbjuder där också en vandring genom skogsmiljöer som är relativt orörda och innehåller en stor del fornlämningar – här finns också mycket orm, vilket man bör veta om.
I Mjösjön, strax utanför Holmsund, finns Sveriges nordligaste skeppsättning samt goda fiskmöjligheter likväl som en trevlig handelsträdgård med glasservering vid infarten. Alla som gillar vikingar ska helt enkelt hit.
I Holmsund finns goda möjligheter att umgås i privata sällskap uppe på Omberget i en stuga som överblickar gamla samhället. Här ligger också Ombergstornet med mycket bra utsikt över Umeå likväl som älvmynningen och Holmsund. Runt Omberget finns också ett bra ställe att grilla och umgås på.
Åker du sedan tillbaka mot Umeå från Holmsund till så glöm inte svänga av vid Villanäs och ta dig ut till det fina fågeltorn som finns att skåda efter ungefär en kilometers vandring efter spångar ut till mitten av Umeåälvens delta

Fiske är ett mycket populär fritidssysselsättning i Holmsund och Obbola året om. Vattnet här är en allmänning så många kan ses fiska på stränder och annat på sommartid (men även pimpling vintertid)

Utebad:
Ljumvikens sommarbad med t.e.x. hundrastplats, kiosk och olika aktivtiter. Även om campingen inte längre finns här finns det mycket att göra sommartid.
Bredvikens lilla kiosk, gästhamn och utebad – ganska lite folk, ytterst charmig liten kiosk
Nyvikens badstrand i Norra Obbola, sväng av vid bron.
Fläse camping med kiosk och långgrunt bad – kan vara mycket folk här
I Djupviks hamn finns en nästan osynlig stenstrand, om du kör förbi, brevid grillen/ankaret och strandpromenaden som ökat i popularitet – en bit bort finns också möjligheter att dyka i det djupa vattnet från tornet som står under bron. De senaste åten har campinggäster(!) börjat röra sig hit t.o.m.

Boende

Kommer du utifrån och behöver boende så finns ett hostel, Bedtime, samt Västerbacken att bo på.

Alla de här är ytterst populära på sommaren. Om du kan, ta dig ut till vår skärgård med båt!

Helt enkelt. Välkommen hit!

Skriver inte Umeå Kommun om det, så får vi göra det!

OBS: Jag har, säkert, glömt något. Det är det här jag gör på sommaren, på ett ungefär. Loppisar osv tänker jag inte ens, försöka, rapportera om då de sker lite överallt och hela tiden sommartid även om t.e.x. John Kelly på gamla Sandviksteatern samt Antikvaritatet på Svedbergsgatan är stående inslag.

Jag växte upp i ett demokratiprojekt (studier om kommundelsnämnden)

Av holmsundarn, 14 april 2017 kl 14:48, 5 kommentarer

Förord

Jag har en längre tid försökt gräva i kommundelsnämndens tillkomst och debatterna som ledde till att Holmsund trots kommunsammanslagningen 1974 tills 2014 behöll ett populärt och ökat självbestämmande. Det är en kultur som lever kvar och frodas och är central för att förstå det politiska i Holmsund och i viss mån Obbola.

Inte så få har heller närmat sig mig och uttryckt både vrede och frågor kring varför denna funktion försvann och också påtalat ett återinförande som ”en absolut nödvändighet”. Som vän av lokal demokrati och självbestämmande har jag därför tagit detta på allvar och efterforskat anledningarna till varför de tillkom, men också försökt förstå, varför de avvecklades. Det sistnämnda har jag ingen större klarhet i ännu. Vad jag förstått av Holmsundare, så kom beslutet ”helt från ovan, nästan som en chock”.

Men vi börjar från början. Där har anledningarna varit betydligt klarare, och det råder god forskning och vetenskap i ämnet. Följaktligen så får vi se detta som en studiecirkel.

Genom samtal med bl.a. tidigare Kommundelsnämndsordförande och socialdemokraten Sam Wenngren, numera ledare över PRO i Västerbotten, så hänvisades jag till forskaren Jan Erik Gidlund, en teoretisk expert på området kommunal demokrati och av åtminstone Sam utpekad som ”Mannen bakom kommundelsnämnderna”. Han var också förutom professor en dåtida ledande socialdemokrat.

Tack vare goda vänner inom akademin så leddes jag också till avhandlingen Lokala organ i Norden av Karin Nordam. Länk till denna avhandling. Från sidan 151 behandlas tillkomsten av Kommundelsnämnderna i Umeå och dess verksamhet.

Det är denna avhandling som behandlas nedan och forskningen sträcker sig till 1986.

Inledning

Umeås kommundelsnämnder och -råd var unikt i Sverige för sin tid och en spjutspetsforskning, starkt förankrat inom vetenskapen. Umeå Kommun bildade därför den Kommunaldemokratiska Arbetsgruppen.

Den kommer jag forska vidare på. Vad som däremot är fastlagt är den förankring denna grupp hade inom samtliga politiska läger som alla ville se en fördjupad, vitaliserad, demokrati i Umeå men var lite oense om hur detta skulle gå till. Råd? Nämnder? Styrelser? Till sist reddes frågan ut, Nedan kan ni läsa om råden, och kommundelsnämnderna som blev det, enligt forskarna, mest effektiva organet för att vidareutveckla det demokratiska Umeå. Detta ser vi i lagen som kommer 1980.

Syftet med dessa nämnder och råd, hela projektet kring Kommunaldemokratiska Arbetsgruppen, var dock att förbättra och fördjupa den kommunala demokratin.

Detta genom att:

– Öka medborgarnas deltagande i politiska beslut
– Öka rekryteringen till förtroendeposter / politiskt engagemang
– Ökad anpassning av besluten till lokala förutsättningar
– Ökad synlighet, vitalitet och legitimitet för de politiska partierna
– Ökad samverkan mellan de kommunala verksamheterna (bl.a. genom gemensamt utnyttjande av resurserna, förbättra ekonomin)
– Lokala frågor ska behandlas lokalt, centrala frågor ska lyftas till central nivå (Alltså, Umeå)

Noterbart är att Umeå Kommun ej tog till några nya lagar för att få till stånd detta, utan detta drevs igenom av ren ideologisk vilja, från början även med borgerligt stöd. Man dock notera att 1980 så hade demokratiseringen skett så långt så lagen om lokala organ tillkom så detta system backades upp juridiskt. Men vi börjar med råden 1974.

Råden

Umeå hade redan 1976, två år efter Holmsund ingått i Umeå Kommun, lokala råd över hela kommunen. Och redan 1974 så stod Holmsunds kommundelsråd redo att ta över efter att kommunen avskaffats. Man kan spekulera, med god anledning, att detta var en kompromiss för att Holmsund överhuvudtaget skulle acceptera kommunsammanslagningen: Att få behålla viss lokal makt och självbestämmande i alla lokala frågor. I realiteten en rätt att yttra sig.

Råden behandlade främst mark- och planfrågor, trafik- och vägfrågor, en stor del av det kommunen inte heller kunde behandla – samt lämnade in remisser. Ca 40–80% var just remissvar på Umeå Kommuns olika förslag. Utstickande för Holmsunds/Obbolas råd var också att behandla fritidsfrågor, med tanke på bl.a. den tidigare camping som vi haft i Ljumviken.

Hur pass effektiva var råden då, kontra nämnderna? Ja enligt en undersökning 1979 framgår det att borgerliga politiker ansåg att de i hög grad kunde påverka, men att de socialdemokratiska politikerna (som dominerar helt och hållet Holmsund) ansåg att de kunde påverka lite. Detta avspeglar sig såklart i att Holmsund tidigare varit egen kommun, dominerad av socialdemokrater sedan partiets tillkomst. Man kan anta att råden gav borgerliga lokalpolitiker ”ett andningshål” medans de för socialdemokraterna var en begränsning av den tidigare hegemonin. Helt klart är i alla fall att detta ledde till att lokala socialdemokraterna, under denna period, i Holmsund inte var var helt nöjda med råden.

Här kan man ju också notera att Holmsunds tidigare kommun var, ordentligt, duktiga med att rekrytera till lokala förtroendeposter. Det är rimligt att anta att detta blev svårare också. Inte minst framgår det av litteratur att t.ex. nedläggelsen av Holmsunds byggnadsnämnd möttes av högljudda protester 1974 – och de facto ledde till att ”Holmsundsfrågor” skulle hanteras av Holmsundare (inte minst herr Kriström) även i Byggnadsnämnden i Umeå. Till stor förtret för planerarna och ingenjörerna i Umeå som kallade Holmsunds politiker för ”brädgårdsindianerna” (Detta framgår i boken Ume upp och ned, om den tidigare stadsomvandlingen) som mer än en gång satte sig på tvären.

Dessa råd saknade dock beslutanderätt och budget, vilket föranledde utvecklingen mot, ännu mer, lokalt självbestämmande med de nämnder som kom till enligt lag 1980. Det är rimligt att denna vidare demokratisering vilade i att folkrörelserna i Sverige försvagats, och det behövdes ett motdrag. Samt att råden nu utvärderats och att bristen på egen budget var djupt problematiskt. Detta innebar att Umeå Kommun i ett svep gjorde om alla lokala råd, till kommundelsnämnderna såsom vi kände dem. Med egen budget och beslutanderätt.

Holmsund/Obbola kommundelsnämnd – kommunen i kommunen

Holmsund sticker ut här från resten av kommundelsnämnderna då Holmsund från början redan har en egen organisation och förvaltning över egen personal. Den tidigare kommunen visar här ett tecken på att helt enkelt överlevt genom rådet och har en betydligt starkare kommunal karaktär än övriga kommundelsnämnder. Verksamheten förläggs därför i det sedan 2014 nedlagda kommunhuset. Märkt fortfarande just ”kommunhuset” även om någon skojare tagit ned Holmsudns kommundelsnämnds logotyp för ett år sedan.

Holmsund/Obbola kommundelsnämnd blir därför en semi-självständig aktör gentemot Umeå Kommun, med både samverkan och polemik i olika frågor. Här kan själv notera att jag som uppväxt under denna tid, aldrig fann ens en tillstymmelse av känsla till att tillhöra Umeå Kommun, utan man var medborgare i Holmsunds kommun. Flera andra delar denna upplevelse och det märks i synnerhet med den ”kommunala” logotyp som ses överallt i samhället fortfarande – vars fana senast som igår vajade ifrån Omberget – till min stora glädje och stolthet.

I realiteten så var såklart närheten till Umeå Kommun stark, i synnerhet ekonomiskt, men kommundelsnämnden i Holmsund har, sett till dess målsättningar, alltså lyckats i sitt uppdrag att prägla samhället med lokal demokrati och självförvaltning i större grad än de andra sex kommundelsnämnderna under denna tid.

Denna utveckling avspeglar sig också att 1985 så beslutar Umeå Kommun att vidare utöka Holmsund/Obbolas självbestämmande. Detta innefattar också ett större budgetansvar.

Holmsund/Obbola blir alltså i realiteten spjutspetsen i demokratiseringen i Sverige för dessa lokala organ och från 1985 till 1988 handlägger Holmsund/Obbolas kommundelsnämnd bl.a. följande:
– Vägar och gator
– Fastigheterna
– Parker
– Barn och handikappomsorgen
– Äldreomsorgen
– Sociala institutionerna
– Biblioteken
– Kulturverksamheten

Denna kommundelsnämnd innefattar vidare 11 st. ledamöter, från de olika partierna. Bland annat goda vänner till mig och min familj (både min far och mor satt för V i kommundelsnämnden)

Vi som var med under denna period kan intyga, som sagt, att vi uppfattade det som att vi växte upp i egen kommun (det kan man också hävda, demokratimässigt, men med gemensamma resurser med Umeå för att få en stark välfärd – win win för alla). Demokratin kändes faktiskt väldigt nära. Och många idag saknar att ”kunna ta upp frågor direkt med folk” (ironiskt nog kan man tillägga, på typ konsum eller när jag är ute med hunden, vilket pekar på att det går att vara väldigt lokal fortfarande, men utan makt och lagstadgad insyn eller för den delen demokratiskt förankrat i debatt med andra partier)

Här kan man också notera att ungefär hälften av de lokala politikerna inte heller hade andra uppdrag än just i nämnden. Man kan alltså, beroende på hur man ser det, prata om en politik mycket nära medborgarna av medborgarna (men för partierna kanske en besvikelse i att de inte ville ta mer centrala uppdrag, även om detta också skedde)

Problem

Däremot kan man notera flera politiska problem. Bland annat kan inte medborgarna närvara på de möten kommundelsnämnden har, då det är en nämnd och därför inte omfattas av samma krav som t.ex. ett kommunfullmäktige. Det skapar avstånd. Däremot verkar föreningslivet i just kommundelsnämnderna i Umeå varit flitiga i att initiera frågor som behandlas i nämnden. Kollektiva krav tas alltså i regel upp. Annars tar medborgarna främst del av beslutandeprotokoll. Vilket på sikt så som det kan argumenteras för, leder till att politiken blir mindre relevant och motverkar de övergripande målen för kommundelsnämnderna: att vitalisera den kommunala demokratin. Och viktigt i skrivningen är också följande ”Även mellan valen”. Det är värt här att påpeka att Rådet däremot var helt öppet för medborgarna.

Sammantaget pekar dock forskningen på att kommundelsnämnderna, ökade, participationen från medborgarna. Även den del som i övrigt var ointresserad av politik. Och följdaktigen också, stärkte demokratin mellan valen.

De främsta handlingarna som behandlas är dock från Umeå kommun eller andra kommunala instanser som det skall lämnas remissförslag på. Vilket i sig är helt naturligt och betydligt mer organiserat än dagens system, som hänger på att lokala politiker på egen hand har så pass bra kontakter och nätverk att lokala frågor kan snappas upp.

Slutligen kan man konstatera att enligt forskningen från 1986 så stärkte kommundelsnämnden rekrytering till politiska partier, legitimiteten för den politik som fördes och ökade transparensen, förståelsen och informationen mellan folkvalda och medborgare. Under 90-talet kan man dock notera att kommundelsnämnderna tappar i förtroende, makt och relevans. Detta måste man förstå för att kunna acceptera att de kunde läggas ned utan i princip ramaskri, även om de också lades ned utan vidare debatt.

Politiskt kan man notera att de borgerliga partierna gått från att stödja denna demokratisering på 70-talet till att förorda att de ska läggas ned, förutom centerpartiet som fortfarande idag vill återinföra dem. Socialdemokraterna å sin sida var splittrade i frågan och Vänsterpartiet för en nedläggning av nämnden. Det hela landar helt enkelt i vilka som hade aktiva partiavdelningar eller inte. Centerpartiet driver från ur ideologisk hänsyn. Men ur t.e.x. moderat synvinkel var det nog, mycket, tacksamt att så starkt socialdemokratiskt fäste som Holmsund tappade ett lokalt organ som stärkte socialdemokratins legitimitet och synlighet.

Men. Ur politisk och kulturell synvinkel;

Detta är bakgrunden till Holmsund/Obbolas starka känsla för lokala beslut och lokal förankring. Det är anledningen till varför jag idag tar emot politiska ärenden på konsum – vilket är helt naturligt för flera i befolkningen – och varför Umeå Kommun har så svårt att begripa hur pass känsligt många frågor är. Det är i sig inte konstigt. Holmsund/Obbola är ingen ”förort till Umeå” det är fortfarande idag en de facto kommun i känslolivet för en stor del av befolkningen, dock utan beslutanderätt, budget, kommunhus eller ledamöter sedan 2014. Och detta är helt och hållet kopplat till att Holmsund så pass nära i tid som till 90-talet var ett relativt unikt lokaldemokratiskt försök, en kommun i kommunen.

Detta måste Umeå Kommun förstå.

Slut på studiecirkel ett. Ni får gärna delta genom att själva skriva kommentarer på avhandlingen.

Det teoretiska ramverket bakom kommundelsnämnderna kommer jag återkomma till. Här kommer Jan Erik Gidlunds kommunala teorier och demokratiprojekt analyseras.

Slutligen hoppas jag ta reda på varför de avskaffades och vad som hände och resultatet av detta demokratiförsök. Detta är hyfsat färskt och inte helt okontroversiellt. Men vi måste få svar på frågan. Mig veterligen har inte ens en analys gjorts ännu av kommundelsnämnderna. Ingen forskning eller empiri har framkommit till varför detta demokratiprojekt las ned mer än ”tidsandan”

Det är, för en demokrat, en helt ovidkommande argumentation. Samtiden visar med all tydlighet, att demokratin måste återerövras och utvecklas. Så denna del, kommer bli ytterst intressant.

Tills vidare.

Låt Holmsunds fana vaja vidare på Omberget.

Holmsund fortsätter växa!

Av holmsundarn, 7 april 2017 kl 11:55, 1 kommentar

I dagens folkblad kan vi läsa att Holmsund och Obbola fortsätter växa. Det är såklart jättepositivt men pekar också på att investeringarna till lokalsamhället måste hålla takten. Inte minst gällande skolor, vägar och annan infrastruktur. Till 2050 beräknas befolkningen i Obbola och Holmsund också öka med, ungefärligen, 3 000 personer per ort. Beroende på hur byggandet går och hur mycket vi lyckas locka privata aktörer (trots bankers ovilja och ofördelaktiga lån) och få till stånd politiskt byggande genom Bostaden AB. En fråga vi också ställt till Umeå Arbetarkommun.

Noterbart är att denna tillväxt också skett fastän t.e.x. SCAs sågverk lagt ned under nämnda period, och många lokala affärer försvunnit. Ja man kan säga att centrala Holmsund helt förändrats – ändå ligger lokala anställningsgraden, lokala jobb, på ungefär 56% fortfarande vilket också är en förutsättning för inflyttning även om vi såklart är helt beroende av pendlingen till Umeå. En ökad befolkning är nämligen en bra garanti för fortsatt service och investeringar – att få till stånd saker och ting. Precis därför är det viktigt att vi fortsätter arbeta för byggandet av trygghetsboende (få loss boendekedjan), fler lägenheter/bostäder och en upprustning av centrum. Inte minst spelar kampen för en ny planskild järnvägsövergång in som ett första steg i denna upprustning av centrum, eller ihopbyggande av Holmsund om man väljer att se det så.

Här är statstiken.

Holmsund:
1981: 5 747 invånare.
2016: 5 930 invånare.
Ökning: 3 procent.

Obbola:
1981: 2 342 invånare.
2016: 2 757 invånare.
Ökning: 18 procent.

Att Obbola växt betydligt mer har direkt att göra med de geografiska förutsättningarna. Expansionen i södra Obbola har varit kraftig de senaste åren, dock tyvärr utan expansion av t.e.x. kollektivtrafiken. De som flyttar in i både orterna är dock och kommer fortsättningsvis också vara främst barnfamiljer.

Under denna period har vi dock också såklart påverkats av de ökade klassklyftorna i samhället. Här är statistik från DN från 2013 när senaste stora undersökningen gjordes. Skillnaden från 1991 är markant, då var hela kartan ljusblå. Sedan dess har inte minst avindustraliseringen och automatiseringen påverkat vårat samhälle stort.

Detta kommer vara en utmaning som följer med hela Sveriges generella utveckling med ökade klassklyftor och sämre fördelningspolitik och löneutveckling men det klargör också tydligt att Holmsund också måste tjäna på att Umeå växer och att det är viktigt att vi som lokala socialdemokrater fortsätter arbeta för att få till stånd arbeten, investeringar, upprustning och sociala åtgärder i vårt samhälle – även om det ibland innebär ett ifrågasättande av Umeå Kommuns politik och femkilometerstaden. Det finns en känsla av att Holmsund ”är i skuggan”, inte minst uppbyggt av denna faktiska verklighet och en förflyttning av makt från vårt samhälle till centrala Umeå, och vår största målsättning är att jaga bort dessa skuggor och föra in Holmsund in i framtiden istället. Denna berättelse ska helt enkelt bort genom praktisk politik. Vi har goda möjligheter med de satsningar som görs genom hamnen/järnvägen, den tillväxt som sker och vår generella aktivitet för samhället att lyckas med denna utmaning. Om detta får det inte råda någon tvekan.

Generellt kan man bara konstatera att Holmsund växer, det är bra, det ska vi fortsätta göra. Det ger oss möjligheterna att tillkämpa oss en stark välfärd igen och ett tryggt, levande Holmsund.

Diskussion: Holmsunds hållplatser på Vasaplan

Av holmsundarn, 15 mars 2017 kl 19:01, 1 kommentar

Efter Lennart Holmlunds inlägg i frågan och den efterföljande debatten på Anders Forss blogg (och här samt även här) mellan Forss och Holmlund så har jag till sist också tagit del av den revidering av översiktsplan som åsyftas i diskussionerna. Några av er har säkert också sett artiklen i VK där frågan behandlas. I debatten mellan Forrs och Holmlmund kan jag rekommendera att läsa Lars Flemströms som tillägg.

I och med att jag nu länkar denna revidering hoppas jag att fler kan ta del av det faktiska förslaget och inte bara ta ställningen till debatten som sådan, vilket är mycket enkelt, i dagens läge. Jag uppmanar ändå intresserade att läsa debatten. Även om jag själv och andra säkert har åsikter om formatet och tonen i den. Jag ska dock försöka hålla mig mer saklig och i synnerhet då med ett Holmsundsperspektiv.

För att återgå till den remiss som nu ligger ute kan jag dock lyfta fram aktuella delar.

Från sida 46:
”Funktionalitet i noder
Kollektivtrafiken i Umeå utgår från en struktur med tre starka noder/
bytespunkter: Vasaplan, Umeå C och Umeå Östra. Den strukturen ska
bevaras och förstärkas. Stora flöden av människor kommer att röra sig i
närheten av Umeås resecentra vilket ger underlag för nya verksamheter
och aktiviteter i dess närområden. Noderna ska utformas så att det blir
tydligt och enkelt att resa med kollektivtrafik. Det är viktigt att platserna
utformas på ett sätt som garanterar kapaciteten på lång sikt.
Vid Umeå C och Umeå Östra ska en effektiv trafikering med goda
omstigningsmöjligheter mellan tåg, regionbussar och lokalbussar erbjudas.
Detta kommer att bli än viktigare i takt med att staden växer och ny
infrastruktur tillkommer (t.ex. Norrbotniabanan). Vasaplan ska fortsatt
vara det centrala navet för stadsbusstrafiken.

Riktlinjer
• Vasaplan, Umeå C och Umeå Östra ska fortsatt vara de tre huvudsakliga kollektivtrafiknoderna
i Umeå.
• Regionbusstrafiken koncentreras till Umeå C och Umeå Östra. Stadsbusskoppling
ska finnas både vid Umeå C och Umeå Östra för att möjliggöra goda bytespunkter.
• Noderna planeras på ett yteffektivt sätt med resenären i fokus.
• I och invid noderna ska kompletterande verksamheter som skapar medvärden för
resenären möjliggöras.
• Goda förbindelser ska finnas mellan de centrala noderna i kollektivtrafiksystemet.
• Hållbara kombinationsresor med tåg ska underlättas genom en bra infrastruktur
för fotgängare, cyklister, bussresenärer och t.ex. bilpoolsverksamhet i anslutning till resecentrum”

Från sida 47:

”För att tillvarata den nya järnvägsinfrastrukturens potential krävs snabba
förbindelser med flexibla och smidiga omstigningar mellan olika transportmedel.
Ett ”hela resan”-perspektiv är avgörande för att tåget ska bli
ett attraktivt färdmedel. Idag ökar regiontågens marknadsandel av det
kollektiva resandet, vilket innebär att regionbusstrafiken behöver ses över
och eventuellt omstruktureras mot att i större utsträckning mata in resenärer
till bytespunkter med tågtrafik. ”

Mina egna reflektioner över detta:

Här kan det vara värt för er läsare att känna till att jag nyttjat Länstrafiken så länge jag kan komma ihåg det. Jag är uppväxt ca 500 meter ifrån ändhållplatsen i Obbola och även i vuxen ålder nyttjar den hyfsat ofta trots både bil och körkort sedan många år. Kollektivtrafiken till Holmsund är generellt bra men i det här förslaget så finns det såklart, vad jag befarar, en försämring av denna. Det har varit djupt tacksamt att snabbt kunna byta bussar på vasaplan när man ska vidare och man har, vetat, att man kommer till den naturliga centrala ”nod” som funnits förut. Det har varit de nuvarande hållplatsernas absolut största styrka. Det har varit snabbt och smidigt.

Det första jag vill prata om är min instiktiva rekation ”Jaha nu har de byggt om hela city så nu kör de ut oss därifrån” det var faktiskt min ärliga, emotionella, reaktion. Den kan man ha med sig nu när jag ska bli mer saklig. Den bottnar i känslan av att Holmsund kan man minsann skita i hur man vill. Vi får flytta på oss för att stadskärnan helt enkelt ska se trevligare ut och ha större uteserveringar. Noterbart här är att denna remiss kom mig enbart till godo genom att Holmlund faktikst påpekade det, om än jag slarvade med lördagens VK. Någon vidare diskussion om detta har dock ej förts, även om den får anses igångsatt nu. Men man får komma ihåg denna emotionela reaktion, även om jag ej för fram mina åsikter i affekt nedan. Det är också en känsla som jag tror delas av andra.

Till det sakliga:

1. Kommer länstrafikens biljetter gälla i ultratrafiken?
Med ett ”nodsystem” som bygger på att Holmsundsbor ska ta sig till Umeå Ö respektiva Umeå C för att därifrån ta sig vidare (varav en inte liten portion till vasaplan), med väntetider och liknande, och framförallt till nya bussbolag så är det en rimlig fråga att ställa. Sedan länge har många reagerat över att vi inte har – en – lokaltrafik utan flera. Det rimliga här är såklart att köpt biljetti Holmsund även gäller inne i Umeå. I synnerhet om resan bara går till Umeå NUS.Det finns en legitimitet att man tar sin in til stadskärnan, city, för att sedan byta bussar man behöver ta på ett annat system. Att ta sig till NUS för samma pris känns, inte ok. Eller ska vi isåfall sträva efter att sänka priset på biljetterna då det, likt Holmlund faktiskt tar upp, blir en effekt att fler kommer byta buss på NUS än att i morgontimmar och under stress springa genom till city till vasaplan? Forss här har såklart en poäng i att Ultra borde köra ut till Holmsund, det är en gammal och populär åsikt, men som jag förstått det saknas det bussar för ändamålet? Ultrabussar i 90 på isig blia känns inte helt ok. Och skall stadstaxa åligga Holmsund, vad kommer den isåfall ligga på? Forss har här idéer som man verkligen kan sympatisera med, som går i linje med hur jag ser att lösningar isåfall måste ske, men då kommer såklart de svåra frågorna, vem betalar och är det här en politik som vi kan få igenom? (Jämfört med att behålla Holmsunds hållplats på vasaplan genom att skära bort lite på en refug så bussarna kan vända, vilket är betydligt mer ekonomiskt hållbart). Men grundmålen: samma taxa, enkelt system. Klart sympatiskt. Men. Långt från sakfrågan. Gratis kollektivtrafik är inte aktuellt förrän ett trovärdigt system för detta läggs fram.

2. Har en analys gjorts över ökade bilism?. Desto fler byten, desto längre tid, desto fler bilar. Här tycker jag inte mer utveckling behövs, dagens förslag riskerar att motarbeta arbetet för en bättre miljö i b.l.a. stadskärnan. Redan idag är vi i stor grad bilister i Holmsund/Obbola. Jag kan anse det rimligt att mer utvecklad lokaltrafik är svaret på denna utveckling, ej att ”krångla till det” (som min partner förklarade hela situationen, ”det är ju bara att krångla till det”). För att kollektivtrafik ska fungera, vilket vi tydligt märkt, så ska det vara enkelt och nära. Liggande förslag motarbetar just detta, med längre bort och krångligt.

3. Fram med statistiken. Forss lägger förslag i ett av sina inlägg, som jag tycker kan kännas provokativt, ”Helt rätt att plocka bort regionbussarna från Vasaplan” att helt sonika förflytta all samordning för oss utanför femkilometerstaden till Umeå Östra. Här tycker jag att det blir lite väl statstik taget från luften b.l.a. ”Redan idag ser läget så ut att de som reser in med de regionbussar som inte angör Vasaplan och ska byta till stadstrafiken gör så på Universitetssjukhuset därför att det är där alla stadsbussar och regionbussar möts.” som erfaren busspassagerare kan jag meddela att min anekdotiska besvisförning, i motsats till citatet, är precis tvärtom. Det är dåligt med service på NUS. Det är otrevligare att vänta där. Alla ultrabussar går inte alls därifrån, bland annat sjuan. Hoppar man av på NUS så arbetar man på sjukhuset, vilket många gör, eller pluggar/jobbar på universitetet. Möjligen tar man bussen upp på Ålidhem. Annars åker man in till stan. Vasaplan är och förblir centrum. Där man träffar upp med arbetskamrater, hinner springa på en affär och så vidare.

4.Buss-tåg kontakt finns redan. I förslaget för kommunen så pekas det på födelarna med en ”nod” på Umeå C för att det ligger i närhet till tågtrafiken. Här bör man påpeka att detta redan finns i och med hållplatserna för länstrafikens bussar på NUS, till Umeå Ö. För holmsunds del är det alltså potato-potatis. Det är bara längre från vasaplan om busstrafiken hamnar på Umeå C

5. Slutligen vill jag påpeka mellan Holmlund och Forss så ser jag en debatt mellan en i situationen realist och en idealist. Många av Forss ideeér är mycket sympatiska som slutmål, men är idag mångmiljon (miljard?) projekt som jag tror är en mycket farlig väg att gå i dagsläget – med otaliga miljonprojekt redan igång, som bland annat avspeglar sig i diskussioner om budgetposterna mer och mer – och särskilt vägt mot det enkla i att göra smärre förändringar i en översiktsplan för att ge en tydlig signal till Holmsundsbor och andra att vi fortfarande har direkttillgång till centrum.

Och i slutändan handlar det här om att skicka en signal som är, riktigt, viktigt för Umeå – och som präglat många debatter senaste åren – nämligen att ytterområden också ska tjäna på femkilometerstadens byggande. Att då flytta ut ytterområden, fysiskt, längre bort från stadskärnan (vilket är en högst uppskattad del av nuvarande kollektivtrafik) är en, mycket, tydlig signal som når klangbotten i alla konflikter och diskussioner kring temat ”Hela Umeå kommun ska leva”. Jag står själv bakom en annan devis ”Holmsund ska tjäna på att Umeå växer” och med den bakgrunden så tycker jag att denna del av detta remissförslag skall ändras på och att kommunen tydligt skall förklara att kranskommuner och ytterområden fortsatt skall få tillgång till vasaplan. Jag ser ingen annan logik än att annars kommer vi bara ta bilen mer. Sett till att handeln på Avion också ökar markant och vi redan har god tillgång till handel också på Strömpilen, är det här såklart också ett förslag som idag skulle minska vårt intresse för centrala stan avsevärt. Eller som en annan holmsundsbo la fram det ”De kan väl bara ge oss en buss till Avion då, så slipper vi det hela”
Noterbart i denna diskussion är också att jag är ingen expert på varken rita upp nya resecentrum eller kollektivtrafikens ekonomi. I den debatt som förs så har jag dock svårt att se att detta inte skulle fördyra för kommunen kontra, det jag skrev ovan, att underlätta för regionbussarna att kunna köra på vasaplan. Vill man ta bort bilismen bör man istället överväga andra metoder. Mer turer, dra ut kollektivtrafiken till södra obbola med mera.

Yttranden om detta förslag skall vara Kommunen tillhanda senast 13 April.
Hur du går till väga för att skicka in ett yttrande hittar du här.

Denna debatt kommer vi ha lokalt i S föreningen, vi alla delar inte samma åsikter. Det är dock fullt möjligt att vi kan enas om ett uttalande. I sådantfall kommer detta publiceras på t.e.x. vår facebook. Men jag hoppas fler aktörer i Holmsund och andra ytterområden också tar plats i debatten, som just nu, domineras av personer som faktiskt inte nyttjat denna kollektivtrafik på samma sätt som vi bor här har gjort och därför inte heller kan relatera till förseningar, väntetider, tillgänglighet, fördelar/nackdelar med detta förslag och så vidare.

Decemberupdatering för Holmsund (trygghet, skola, bostäder, brott, föreningar)

Av holmsundarn, 4 december 2016 kl 16:51, 5 kommentarer

Det var ett tag sedan jag skrev något här. Ibland blir det bara så och att vara aktiv i både föreningsliv, facket och politiken skapar inte karaktärer som har tid att sitta och tycka saker på Internet hela tiden. Bra så. Det är bättre att vara kärnfull än åsiktsmaskin. Det är också bättre på många sätt att komma med ”helhetsgrepp” över det lokala än många små updateringar.

Några korta spaningar innan jag sätter igång idag:
– Hazeland har satt igång nu i Holmsund, gamla sandviksindustrin. Holmsund har alltså nu äntligen en kulturhus (genom dess förening Kulturklubben) samt ett nytt företag som b.l.a. arrangerar paintball och andra roliga saker. Facklan från Öppna Holmsund har på sitt sätt lämnats över samtidigt som det nätverket fortsätter leva kvar med fokus på lokalnyheter via sin fackebook och t.e.x. låna ut datorer till sämre bemedlade. Samtidigt verkar det som att PRO, som förlorat en lokal, också närmat sig Hazeland för eventuell lageryta. Bra! Snart är det också jul och Öppna Holmsund brukar vara kreativa på den fronten så att alla får en jul värdig namnet!

– Diskussionerna om någon form av gemensamt föreningsdag eller liknande har ökat i samhället vilket är mycket positivt. Som inbjuden på IFK Holmsunds föreningsdag på Q-ben, jag anses tydligen vara en ”ledare och inspiratör” (Tack!), så lyftes den här diskussionen upp mellan företrädare för Öppna Holmsund, IFK Holmsund, Skärgårdskampen och andra. Förhoppningsvis så leder det här i slutändan till att Holmsund får en gemensam dag i likhet med Obbolamarknaden, eller för den delen Skyltsöndagen, sommartid! Det är med glädje också man ser att t.e.x. Bagarstugan verkar gå bra med fler medlemmar! Nu är det bara en tidsfråga innan någon förening ”tar tag i saken” och bjuder in alla andra för överläggninar om hur vi ska t.e.x. lansera en marknad eller liknande. Vågar man hoppas på Lions som ofta gör det bra med skyltsöndagen?

– S föreningen har varit mycket aktiv och det är glädjande att fler och fler har velat delta i höstens möten om b.l.a. byggnationer i Holmsund och Tryggheten i fokus. Jag kommer gå djupare in på dem nedan.

– Obbola Hembygdsförening är som vanligt mycket aktiva och efter deras succé med en bricka över gamla Obbola så har jag nu snappat upp att även en Holmsundsbricka gjorts! Håll ögonen öppna och köp den gärna. Stöd lokala föreningar som gör bygden levande och intressant!

– Den tidigare nämnda ungdomsledaren, kring ungdomsfrågan rörande 18+ ungdomar i Holmsund, blev kontaktad av Umeå Kommun efter mitt blogginlägg. Och som jag förstått det så har ett konstruktivt samarbete inletts där frågan nu behandlas och dryftas. Bra! Kul att veta att folk läser min blogg!

Om byggnationerna:
Holmsund kommer oundvikligen fortsätta utvecklas och S lokalt kommer arbeta med just den frågan. En karta har tagits fram över prioriterade områden för nybyggnationer, med åsikter från ett öppet möte som grund, detta utgör grundplåten för diskussionerna. Däremot föreligger det problem med att få bygga i Holmsund. Konkurrenslagarna är hårda så den privata delen på hyreslägenheter måste öka markant innan Bostaden AB kan komma på tal för att bygga. Tyvärr så är politiken alltså inte primära drivkraften. Vi kan alltså inte använda Bostaden för politiskt bostadsbyggande ännu.

Privata aktörer dras därpå med banker som inte vill låna ut till investeringar i Holmsund och Obbola för att det är ”för långt från femkilometerstaden”. Trots denna situation ser vi satsningar från modiga byggföretag framförallt i Centrum. Bakom konsum är det nu godkänt att bygga nya hyreshus av insatsmodell (du får alltså tillbaka summan när du flyttar ut). Och sedan tidigare vet vi att ett äldreboende planeras vid återvinningscentralen, mitt emot blomaffären i L formation nedåt järnvägen. Lokala S kommer arbeta vidare med frågan och vända sig utåt för tips och åsikter kring hur samhället vill att samhället ska utvecklas. Öppna Holmsund har här pekat på kooperativt byggande i Vännäs, Nordmaling och Skellefteå i debatten.Samtidigt vet jag att flera föreningsaktiva på sina håll försöker stimulera bostadsbyggande genom sina kontakter. Bra. Holmsund måste också tjäna på Umeås förvandling!

Om tryggheten:
I dialog med polis, fältarna, kvinnojouren och akademin så har en övergripande analys över Holmsund gjorts ur trygghetssynpunkt. Resultatet presenterades med en föreläsning på ett öppet möte nyligen, arrangerat av Socialdemokraterna i Holmsund (”Brädgårdsindianerna”).

Holmsund är ett mycket tryggt samhälle. Största delen av brotten begås av en handfull som kan betraktas som yrkeskriminella och kända sedan tidigare. Vanliga medborgare hamnar mycket sällan på fel sida lagen, och då oftast i konflikt med de få individer som är vanligt förekommande. Exemplet som togs upp är t.e.x. om onyktra annars laglydiga hamnar i bråk med dessa på vägen hem efter krogen. Visst förekommer ”vanlig” kriminalitet, som fortkörningar och annat i samhället men all form av grov brottslighet handlar om en handfull individer.

Generellt finns det en paradox här i vårt samhälle som finns överallt. Unga män gör och drabbas företrädelsevis av mest brott men känner sig tryggast. Äldre förekommer knappt i brottstatstiken överlag, som offer eller förövare, men känner sig mest otryggast.

Att äldre känner sig otryggare är i sig inget konstigt. Gemenskapen i samhället i stort har minskat i och med en modernisering där individualismen ökat markant och t.e.x. internet är en källa för en gemenskap som ersätter en äldre kollektivism och social kontroll, eller om man så vill, byagemenskap. Akademin och erfarenheterna här är tydliga att desto fler gemensamma öppna arrangemang som sker i ett samhälle. Vi kan prata om marknader, levande centrum, allmänningar eller andra ytor där människor träffas – ökar känslan av trygghet i ett samhälle – och är i sig själv – brottspreventivt. Människor som rör sig i ett samhälle förhindrar också brott. Därför hoppas jag att föreningarna i skärgården ser inte bara till sitt egenintresse, utan också till samhället, när man diskuterar om att lansera t.e.x. en ”Holmsundsmarknad” eller ”föreningarnas dag” eller liknande. Sedan tidigare förekommer ju diskussioner om ett ”föreningarnas hus” i Holmsund, företrädelsevis i gamla Kommunhuset. Detta skulle i sig göra centrum tryggare och mer livaktigt.

Självklart är det här också viktigt att poängera vikten att handla lokalt och att aktivt leva och röra på sig i centrum. Det är bara när ”skuggan” kan falla som brottsligheten kan stiga. Det blir färre inbrott i ett samhälle där t.e.x. människor är ute och promenerar tillsammans, känner varandra och tar hand om varandra.

På mötet fanns också ett koncenus, från både deltagare och akademi, att vettigaste sättet att politiskt bearbeta frågan är införandet av närpolis, ”kvarterspolis”, igen som kan arbeta i nära samarbete med lokalsamhället. Bara att polis syns minskar brottsligheten avsevärt enligt all forskning på ämnet. Detta är såklart ett mastodontprojekt, att påverka nationell politik men ändå en lag och ordning fråga som kan få brett stöd i samhället.

Om centrumutvecklingen:
Sedan tidigare är det känt att Umeå C, alltså näringslivet, har på sitt bord att utveckla Holmsunds centrum. Detta är ju i sig lite oroande, då Umeå C alltså inte är en politisk eller demokratiskt tillsatt grupp utan just en gemenskap av handlare. Däremot finns det ju både forskning, studiecirklar, kampanjer, och erfarenheter åtminstone 30 år tillbaka i tiden som handlar om just Holmsunds centrumutveckling som finns, utanför, näringslivet. Ofta förankrat i föreningar, akademi och intresseorganisationer. En dialog mellan Umeå C och lokalsamhället är därför eftersträvansvärt och är något som jag åtminstone kommer prioritera på dagordningen. Självfallet skall samhället vara med och säga sitt i Holmsunds utveckling. All form av centrumutveckling – måste – ske i dialog med de boende.

Jag vet också att lokala S är på kommunen och trafikverket att få in en järnvägsövergång till den infrastrukturplan som sträcker sig till 2022. Att vänta på denna övergång verkar i sanning vara en större långbänk än Norrbotniabanan!

Pensionärer och boende:
Tyvärr ser vi antalet fattigpensionärer öka i länet. Och än värre är, att de oftare blir hemlösa. Detta är baserat på uppfattningen att alla pensionärer äger ett hus och därför kan köpa sig en bostadsrätt för sålt kapital. Så är såklart inte fallet. Ofta är det mannen i huset som står som ägare för ett hus, och inte hemmafruarbetande kvinnan. Detta måste vi ha i åtanke när vi diskuterar äldreboende. Alla kommer inte ha råd att köpa en bostadsrätt genom att sälja sin villa (nu när proppen förhoppningsvis släpper iom byggnationer). Det kommer finnas ett stort antal pensionärer som, inte, har kapital på fickan. Och som dessutom har horribelt låga pensioner. Därför är det viktigt att vi alla hjälps åt och poängtera att även ett hyresbestånd för äldre måste finnas att tillgå här lokalt. Ett samhälle mår bara bra med en god mix av hyres- och bostadsrätter. Något som vi har idag men riskerar att förändras om vi bara t.e.x. bygger villamattor.

Skola:
Antalet barn blir fler och fler till Obbola och Holmsund. Varenda analys över hur stor nästa generation ska bli har alltid hamnat i underkant. Därför är det bra nu att en ordentlig upprustning görs. Skärgårdsskolan kommer renoveras, i Obbola kommer en förskola fördubbla sin kapacitet och slutligen kommer Sandvikskolan också förbättras. Det är bra. Redan när Storsjöskolan stod färdig – så var den för liten. Det är ett lyxproblem att vi måste stärka vår lokala kapacitet för skolgång, så jag hoppas folk tar de få störningar som kommer av det här med ro. T.e.x. får barnen i Obbola gå i Folkets Hus en begränsad tid.

Ingenting tyder idag på att befolkningen i Holmsund och Obbola kommer minska. Tvärtom. Därför, måste, vi stärka skolan här ute.

Hemtjänsten/Äldrevården:
Det har skett förändringar inom Hemtjänsten i Obbola och Holmsund. I samtal med arbetsplatsombud där så har det framkommit att det är det förhandlingar på gång mellan anställda och personalavdelningen på Umeå Kommun. Den korta versionen är att Holmsund och Obbola haft ett annat system än i Umeå, baserat från tiden som Kommundel och att missnöje med ”Umeåmodellen” finns. Går allt som det ska kommer det komma ett öppet möte om detta i framtiden, oberoende av vad som sker lokalt på arbetsplatserna, då detta är en fråga som berör en sån stor del av vårt samhälle. Många på byn verkar helt enkelt inte riktigt veta hur det funkar där och då är det bra att ha en informationsträff om hur det ser ut lokalt där allmänheten kan ställa frågor och annat. Det är ju trots allt ett ”kärnämne” för socialdemokratin och för samhället i stort genom vårt mycket aktiva PRO. Tillsvidare får vi väl hoppas, alla vi som saknar insyn, att förhandlingarna går bra och till fördel för de äldre i vår kommundel.

Det var allt för denna gång. Må väl!

Bygg hyresrätter i kommundelarna

Av holmsundarn, 7 september 2016 kl 11:55, 2 kommentarer

Det här har jag redan skrivit om men kalla fakta har idag släppts om utvecklingen av bostadsrätter, det vill säga, bostadsbristen och gentrifikationen. Priset på bostadsrätter har ökat med 74% rapporterar Västerbottens Kuriren. Det skapar ett behov av billigare boenden för Umeås växande befolkning. Därför är det viktigare än någonsin att få lös tomter i kommundelarna att bygga på.

Holmsunds framtidscenario kring byggandet

Av holmsundarn, 2 september 2016 kl 11:33, 1 kommentar

Sedan kommundelsnämnderna (hädanefter KDN) nedläggelse så har debatterna ökat i samhället kring demokrati, påverkan och centrala Umeås utveckling kontra Holmsunds. Det förståeligt och logiskt när Umeå förändrats så mycket på kort tid att sådana diskussioner startas. Känslan i Holmsund har präglats snarare av en känsla av att vara i skugglandet eller på efterkälken med t.e.x. nedläggelse av kommunhuset som symboliskt exempel.

Och Umeå växer. Det innebär konkret att Holmsunds befolkning i relation till Umeås minskar. Idag pratar vi om att Holmsund, som fortfarande är Västerbottens fjärde största samhälle, har ungefär 8% av Umeå Kommuns totala befolkningsmängd. Det är en minskning från 10% och det har skett ganska snabbt och parallellt till förtätningen i Umeå och den s.k. ”femkilometerstaden”.

På sikt kan detta innebära problem för att argumentera kring satsningar på service, infrastruktur, skolor och att locka företag till ett aktivare centrum. För att klara av en sådan utmaning måste vi vara offensiva.
Nyckeln för fortsatt utveckling för att lösa flera ”proppar” i systemet som rör utvecklingen i Holmsund ligger alltså i den mån vi kan dra nytta av att Umeå expanderar och de effekter t.e.x. gentrifikationen och bostadsbristen i Umeå innebär. Konkret innebär det att Holmsund måste bygga mer, vilket det finns ökade möjligheter till när AB Bostaden nu vågat satsat på Sävar och det är billigare än någonsin för privata byggbolag att bygga hyresrätter. Profiten överlag blir godare, inkomsterna tickar på bra med hyresrätter. Det är glädjande då hyresrätter, radhus och andra billigare lösningar kommer attrahera människor när Umeås hus- och bostadspriser skjuter i höjden. I viss mån kan Holmsund attrahera även studenter, unga och andra som i sin tur kan öppna upp möjligheterna för att mer levande centrum.

Följdaktigen är min åsikt att vi, inte, ska satsa på villor utan på andra boenden i första hand. Villabeståndet i samhället är god och den karaktären kommer ej att försvinna, men det mest logiska utifrån dagens situation är att dra nytta av Umeås expansion för att bibehålla Holmsunds intressen som samhälle. Holmsunds karaktär kommer på det här sättet bibehållas.

Fler boende, fler skattebetalare, kommer också öka argumenten för bättre kollektivtrafiklösningar och många andra ”proppar” som ligger i systemet.

För första gången på flera år har nu också Holmsunds utveckling på riktigt börjat diskuteras på kommunnivå. Centrumutvecklingen kommer hamna i 2017 års budget och perspektivet från kommundelarna kommer stärkas alltmer då de ej finner sig i att vara i skuggan av Umeås utveckling utan är orter med historia, självförtroende och en framtid för sig. Det är tack vare ökade aktiviteter bland politiskt aktiva och medborgare som detta skett. Och vi kommer fortsätta med det.

Den demokratiska aspekten

Möjligheten att komma igång med detta byggande ligger i att vi i Holmsund påbörjar en konstruktiv dialog om vars vi vill se nya byggnationer, och vilka byggnationer vi vill ha. S föreningen spelar här en avgörande roll för att föra kommunikation med kommunledningen och andra instanser. Det är också de första stegen mot de s.k. demokratiråd som återgivs i Socialdemokraternas kommunala handlingsplan. Påvisas det aktiviteter som belyser den politiska viljan i Holmsund ökar argumenten att återinsätta demokratiska organ som ”on the ground” kan ta tillvara holmsundsbors intressen och idéer. Här ger bostadsmöjligheten oss en chans att ta igen mycket av det vakuum som skapats efter KDNs nedläggelse.

En väl utvecklad plan med många åsikter, aktiva medborgare och många fräscha idéer kommer utan tvekan putta fram Holmsund i ”röret ” och utvecklingen framåt. Det kommer också garantera att ingenting planeras över våra huvuden och på ett sätt som vi inte vill. Det är holmsundsbor som ska äga frågan om Holmsund. Det förutsätter aktiva och intresserade medborgare och att öppna möten, dialogmöten, att föreläsningar sker från föreningar, partier och experter. En diskussion om framtidens Holmsund måste börja, från grunden. Här kommer jag göra mitt yttersta.

Samtidigt ser vi de första stegen mot nya byggnationer och för att lösa just en av dessa proppar. Nämligen byggandet av ett nytt äldreboende vid Konsum som i sin tur kommer lösgöra villor. Vilket i sin tur stärker argumentet att satsa på hyreslägenheter och radhus då villabeståndet kommer öka. Här gör lokala PRO ett jättejobb för att få till stånd bygget. Alla behövs i arbetet men nog ska vi kunna garantera Holmsunds inflytande och framtid. Vi börjar med att bygga för framtiden.

Olycklig avverkning i Obbola från SCAs sida

Av holmsundarn, 23 augusti 2016 kl 14:58, Bli först att kommentera

Det har nått Obbolaborna en nyhet som nog kan kännas ganska dyster. SCA har avverkningsanmält skogen mellan Södra Obbolavägen och badplatsen/gästhamnen i Byviken. Sammanlagt rör det sig om sju hektar variationsrik, naturligt föryngrad skog som ramat in gästhamn, tennisbana, badplats, gästhamn och fik – samt boendehus och Handelsträdgården i Obbola. Ett hus får finna sig att helt enkelt stå på ett kalhygge framöver.

Hurvida detta är en nyckelbiotop står idag inte klarlagt men gammal skog tenderar att ha höga naturvärden som kan vara värda att spara på, i synnerhet i närheten av bebyggelse då skogen också står för rekreation i form av svamp- och bärplockning, promenader och ridturer.

Skogsstyrelsen som strävar efter att behålla just sådan här skog, istället för artificiella parker, i närheten av bebyggelse sägs ha blivit kontaktade i ärendet.

Personligen tycker jag skogsavverkning så pass nära bebyggelse och samhälle bör konsekvensanalyseras. I det här fallet så kan avverkningen påverka t.e.x. gäster till fik, tennisbana och gästhamn, badplats och Handelsträdgården. I synnerhet de första sakerna står och faller på en inbjudande miljö, en inramning som är attraktiv, och där har skogen stått länge som en ”mur” från insyn från vägen och övrigt bebyggelse. Men i synnerhet bör det vara givet att få vill fika på ett kalhygge.

Samtidigt har SCA tidigare också gjort kritiserad avverkning i Obbola. Förra året kring fabriksområdet, som tidigare inramades i större grad av buskage och trädbestånd, vilket blev starkt kritiserat från boende i byn. Jag är därför av åsikten att sådant här skall kommuniceras bättre och en dialog inledas. I synnerhet då andra näringar kan ta ekonomisk skada i det här fallet. På det stora hela, även om skogen är avverkningsduglig så rör det sig om småpengar och SCA har sedan tidigare uttryckt en vilja att ge tillbaka till samhället. Att låta skogen stå kvar vore ett tydligt sådant budskap, i paritet med SCA Arena möjligen. Annan skog har i övrigt redan avverkats tidigare i år i centrala Obbola som, även den, flitigt besöktes av hundägare och friluftsfantaster. Man får väl helt enkel hoppas att skogen får stå kvar med hänsyn till närhet till samhälle, karaktär och lokala näringar. Detta är ju dock i slutändan frågan om ett privat företags vilja.

För egen del så har jag lekt i den här skogen, likväl som många andra skogpartier i området som nu avverkats, så för mig personligen känns det här tragiskt såklart. Jag hade hoppats på att sådan fin gammelskog ska få stå kvar orörd för kommande generationer kojbyggare.

Extra trist här, är avverknigen som gjordes vid Fornstigens början, att anmärka. Det var inte alls kul att gå på hyggen som man har haft så mycket historia med.

Rörande gästhamnen så har nu detaljplanen för nya Strömpilen slagits igenom. Det innefattar planerna på en ny gästhamn där nu bryggan ligger. Vi får hoppas att detta blir till just fördel för Obbolas och Holmsunds båtnäring också, då dessa platser är mysigare för båtägare att lägga an vid – och på längre sikt alltså kan stärkas av en sådan satsning. D.v.s. om naturen fortfarande är inbjudande och t.e.x. lokala fik finns att tillgå. Jag hoppas verkligen inte att utvecklingen blir negativ, att färre besöker gästhamnarna – med bra reklam och stöd till lokala näringar kan ju detta såklart dock undvikas. Shoppa kan man göra i stan, grilla och bada kan man göra i Holmsund och Obbola! Strålande besökspaket.

I övrigt noterar jag att avverkningsorder också ligger kring Butberget i Holmsund, som flitigt används av Brukshundsklubbar, Orienteringsklubbar, fågelskådare och till viss mån forntidsintresserade då området innehåller stora mängder fornlämningar. Sedan tidigare har dock ett strandskydd slagits fast som skyddar de mest vitala delarna i området. Det känns betryggande. Området är sedan tidigare fastställt som biotop och allmänintresse, även om nu skogsmaskinerna naggar i kanterna. Strandnära skog är även det någonting som ska finnas för alla. Sedan kan man hålla med om i sakfrågan att avverkning nära samhällen, aldrig, är särskilt vackert. Men här hann, tack och lov, skyddet komma i kraft för de mest vitala delarna.