Godtyckets mästerskap, förluster i välfärden.

Nu är Reepalu färdig. Inte blev det bra och inte blev det begripligt.

Vinster i välfärden. Hett ämne, valfråga 2018? Märklig diskussion, tycker jag. Vi borde prata om förluster i välfärden istället. Vi borde prata om hur vi får ut mest möjliga välfärd av våra skattepengar. För om vi skall ha ett fungerande samhällskontrakt, där vi tycker att det är ok att betala skatt, ganska hög skatt, måste vi också känna att det vi får tillbaka är ok. Att rättsväsendet fungerar, att vården fungerar, att skolan fungerar. De flesta av oss tycker också att det är ok att några betalar lite mer än de får tillbaka för att de som inte kan betala så mycket skall kunna få det de behöver – ett bra system, när kontraktet upprätthålls.

Därför är det viktigt att prata om förluster i välfärden istället. För om en höftledsoperation kostar en 100-lapp i offentlig vård är det exakt vad den får kosta i privat eller annan driftsform också. Om den utföraren kan göra operationen för 94 kronor (vilket verkar vara ungefär vad de kan, om man tittar på vilka marginaler vårdföretag har) med exakt samma eller bättre kvalitet (det är nämligen kravet) så är det ju bevisligen så att vi förlorar 6 kronor på varje operation som görs i den offentliga vården i ”effektivitet”. De 6 kronorna blir vinst i den andra driftsformen. Först beskattas vinsten, med lite avrundning kan vi gissa att det blir 1,20 i skatt. Då kostade alltså den offentliga operationen 1,20 kronor mer än den andra, eftersom vi fick 1,20  tillbaka i skatt. De 4,80 kronor som blir kvar kan ju ägaren av den andra driftsformen använda som ägaren vill. Vanligen vill man utveckla sin verksamhet, så en del går säkert till investeringar och kanske till expansion. Det är i så fall bra för då blir det moms, skatt på arbete etc som kommer in. Eller så blir det utdelning till ägaren. Då blir det skatt på den också, 30% kapitalskatt. Dessutom är det så, att om den offentliga operationen helt plötsligt kostar 102,- för att någonting går på tok händer ingenting mer än att vi kanske får betala lite mer i skatt. Men om den andra driftsformen råkar utför samma sak får ägaren till den ta smällen. Så oavsett hur man än väljer att se på vinster i välfärden så blir det tydligen billigare för oss alla som betalar skatt att låta flera alternativ finnas?

Minns att kostnaderna är desamma eller lägre och kvaliteten lika eller bättre jämfört med offentligt driven välfärd, sådana är reglerna.

Vilka andra skattefinansierade verksamheter drivs privat? Ja, titta på exempelvis byggbranschen. Eller livsmedelsbranschen. Ingen tror väl på fullt allvar att PEAB, NCC, SKANSKA eller vad de nu heter skulle bygga Nya Karolinska utan att kunna göra det lönsamt? Ingen tror väl heller att ett offentligt byggbolag skulle göra det effektivare? Varför är det ok att tjäna pengar på maten och tvätten till sjukhusen, men inte på att driva sjukhuset? Varför är det ok att gå med vinst när man bygger en skola, men inte om man sköter skolan? Man skall få tjäna pengar på att producera läromedel men inte på att använda dem? Vem skall avgöra var gränserna går?

De svaren verkar inte finnas hos Reepalu i alla fall. Släng utredningen och tankegodset där det hör hemma, i fjärrvärmeverket.

Se istället till att söka förlusterna i det system vi nu har och adressera de problemen. Om man kan operera för 94,- i alternativa driftsformer går det antagligen att göra det för mindre än 100,- i det offentliga. Då kan vi i slutändan göra fler operationer, och välfärden ökar utan att förbruka mer resurser. Ilmar Reepalu: hur kan det vara en dålig idé?

Jag kandiderar för Liberalerna i valet 2018.