Jag fick en uppgift genom skolan, eller egentligen genom kursen textkommunikation B att skapa en vk-blogg och skriva vem jag är. Hur typiskt är det inte att den första uppgiften i en ny kurs är att skriva eller berätta inför klassen om sig själv? Det känns som en uppgift jag gjort miljoner gånger men för er skull ska jag göra det en gång till. Vem vet, det kanske är den sista gången?
Ida är en galen, fjantig och lite tantig artonåring som älskar att umgås med sin familj, sina vänner och sin pojkvän. Mina föräldrar bor sedan sjutton år tillbaka på separata orter och tills jag var sex år gammal var jag ett lyckligt ensambarn. Jag är fortfarande lycklig men har fyra yngre syskon.
Jag går tredje året på Luspengymnasiet i Storuman, Medieprogrammet. Har haft intresse för fotografering sen jag var väldigt liten och under några år av min uppväxt arbetade mamma som fotograf hemma i källaren. Den sista juli 2008 köpte jag min första systemkamera och den hänger fortfarande på axeln, en Canon eos 400D.
Jag tror att jag är skitrolig och vill gärna fortsätta tycka det så om jag skriver något som inte är så himla kul egentligen. Låtsas skratta, för att inte såra mina känslor.
Min mor bor i Storuman med mina två systrar, Lovisa och Jennifer. Tolv respektive tio år gamla, mammas ålder kanske jag inte ska nämna av säkerhetsskäl (jag har inte hunnit äta middag än och det vore trist att bli utan.)
Far bor i Vindeln med sin fru och deras två barn. Joel och Matilda som av någon anledning föddes samma år som de två andra syskonen, duktigt planerat av båda mina föräldrar eftersom det blir väldigt trevlig när vi träffas och umgås alla åtta.
Jag har väl normalt många vänner tror jag, lagom många vänner. Vänner som jag kan lita på och vänner som jag kan bete mig som en idiot när jag är med utan att skämmas för att jag vet att dem redan är medvetna om hur störd jag är.
Sedan ungefär en månad tillbaka är jag också stolt flickvän till en helt underbar kille. Precis som med mina vänner kan jag vara mig själv med honom och bete mig helt stört utan att skämmas.
Vad mer kan vara värt att veta om mig? Det återstår att se tror jag, kommer då inte på något just i denna stund. 411 ord om mig och mitt liv, men vem kommer läsa dem?
Senaste kommentarerna