Lite glimtar från förra året:

Tärnaby först ut som traditionen bjuder. Besvikelsen på sig själv är som vanligt enorm när det går upp för en att sommaren som vanligt har ägnats åt allt annat än fysisk aktivitet. Det enda som gör att man kommer ner är den strömlinjeformade kula som har växt till sig under tishan. Räddas dock av afterskibandet ersätts av vaktmästaren och hans två söner 7 och 14 år gamla som drar upp ett jäkla ös på afterskin.

Hemavan bjöd på -35 en morgon i liften när vi som vanligt håller i skidskola. Första liften upp sådär 08:30 vinkas man glatt välkommen av ett gäng teknikstudenter som har slagit upp sina brassestolar bredvid liftspåret.

I Sverige finns så sjukt många skidorter, en gåta hur alla går runt men friheten är total när hela liftsystemet fanns till bara för dig och dina vänner i Bydalen.

Tjutet i bussen på väg till Agnäs för en dag, med bara utbytesstudenter, när en flock renar står och glor vid sidan av vägen.

Solen i ögonen och igensnöade boottracks vid första hajken upp för Nordalsbranten i Riksgränsen. Och ta mej fan, fartkulan är borta under jackan.

Förra året lämnade minnen för livet. Vad årets resor kommer bjuda på är omöjligt att gissa. Det enda sättet att få veta är att hänga med på upplevelsetåget.

Uppdaterad: torsdag 01 november 2012 klockan 21:03