Har haft ett mindre upplyftande möte med polisen kring morgondagens förväntade ungdomsfylla och allt vad det innebär. Det är ju en tragik i sig själv att Valborgsmässoafton med nästan automatik ska vara ungdomarnas premiär för en riktig fylla, och att det nästan blivit ett tvång bland ungdomarna att vara full på Valborgsmäss, annars räknas man inte!? Men det som oroar och stör både mig och polis är frånvaron av föräldrarna en så´n här specifik helg, eller för att vara ännu tydligare, föräldrar som tydligt markerar att man inte vill ha nå´nting med ungarna att göra när dom kommer hem (eller ännu värre när polisen skjutsar hem dom) fulla och utslagna. Föräldrar som köper ut sprit och öl åt sina egna barn (och andras), föräldrar som upplåter hemmet för barnens party, föräldrar som helt lämnar barnen utan uppsyn, fast man är medveten om resultatet och effekterna då barnen dricker.
Det här övergår mitt förstånd hur man tänker och resonerar i dom familjerna. Jag har hört ’ursäkterna’ om svårigheterna att säga ifrån, bättre köpa ut själv än n´ån dynga från en langare, bättre dom super hemma när man då ändå har uppsikt etc, etc. För mig låter det ändå bara som en Låt-gå-mentalitet, och själv slippa besvär, och att slippa ta tag i en besvärlig situarion, och att lägga över ansvaret på barnen och ungdomarna. Barnen har inte förståndet att förstå konsekvenserna, och det är bara oansvarigt av föräldrarna att förvänta sig något annat. Det är dom vuxna som måste sätta reglerna, innefattande mitt eget barns relation till alkohol och fylla, även om det innebär umbäranden för den egna bekvämligheten eller det egna firandet! Jag hoppas vi ska få se ett Valborgsfirande som innehåller många vuxna och föräldrar tillsammans med ungdomarna vid de festplatser som anordnats runt kommunen, och ett minimum av utslagna ungar! Trevlig Valborg!

P.S. Ser att ungarna i Lycksele kräver att få ha Champagnefrukost till avslutningen, och att det skulle vara en ’demokratisk fråga’. Inte underligt att det går åt skogen, ibland….

Nu väntar en veckas semester! Det ska bli skönt att få koppla av och ladda batterierna för en aktiv vår och försommar.

Summerade och slog av kommunstyrelsens sammanträde strax före fem i eftermiddags. Det som på dagordningen såg ut som ett kort möte blev till ett av de längre, konstigt hur man kan fladdra iväg i vissa frågeställningar. Visserligen hade vi två informationspunkter som tillsammans tog en dryg timma, men ändå! Månadsrapporten över vår ekonomi blir alltid föremål för diskussion och frågor, men idag var det nog rekord. Allt ifrån relevans till historisk påverkan till konsekvenser och ideologiska prioriteringar, håhåjaja…… Det känns verkligen att det ska bli skönt med en semestervecka (åker på onsdag!)

Gårdagskvällens samtal med prästen i Rundviks kyrka var verkligen spännande. Utifrån de psalmer och sånger jag hade valt ut kunde Nils J verkligen plocka fram saker ur mitt liv som jag tror både format mig som människa och starkt styrt min nuvarande värderingar. Mycket spännande var det, och det ikändes fullständigt självklart att sitta och prata med prästen, som vore vi väl bekanta, och glömde helt bort församlingen som lyssnade! Jag måste också i sammanhanget även över bloggen få framföra största tänkbara tack till Marie Hörnqvist, som med hjälp av dotter på piano, framförde mina valda sånger på ett makalöst fint sätt. Hennes ’Gabriellas sång’ gav mig rysningar där jag satt! Tack Marie!

Sitter och svalnar ner efter middagen med mitt eget recept på file med grönpepparsås (och en bakad potatis!). Både jag och hustrun har en stor svaghet i kryddstarka maträtter, och min sås med grönpeppar går inte av för hackor. den ger lite svett i pannan och små vällustrysningar. När jag ändå är inne på vällustrysningar, måste jag bara nämna några ord om gårdagens kväll i länsredidenset tillsammans med vår nya landshövding och en massa övriga gäster från hela länet. Jag erkänner på en gång: Jag är väldigt förtjust i vår nya landshövding, Chris Heister! Förutom ett sagolikt värdskap under kvällen, har hon tagit med sig ett alldeles makalöst engagemang för Västerbotten, ett genuint intresse för länet och dess medborgare och verksamheter, och en öppen och social närvaro som bara bekräftar hur bra hon kommer att sköta länet från länsstyrelse och residens. Hon har ju redan besökt kommunen, och jag kan bara önska henne välkommen tillbaka hit ofta!

Innan jag ska sätta mig ner och följa ’Körslaget’ försöker jag också göra någon form av mental förberedelse för morgonkvällen, då jag skall träffa prästen Nils J Lundgren i Rundviks kyrka för ett samtal i kvällningen. Jag har fått välja ut ett par psalmer och andra sånger som jag har ett visst förhållande till, och utifrån dessa kommer Nils att prata med mig. Lite nervöst att inte kunna förbereda eller ha manus, och samtidigt ser jag fram emot morgonkvällen med spänning och intresse. Jag återkommer nog med några kommentarer efter söndagkvällen.
Resten av kvällen ägnas nog åt en ordentlig genomläsning av dagens Nordmalingsbilaga i VK. Jag tycker den blev mycket bra, och den ger förhoppningsvis lite lusta och intresse för mer kännedom om Nordmaling till alla läsarna i Västerbotten och Västernorrland.

Läste i insändare häromdagen att UMA tyckte de borgerliga partierna i Nordmaling var fega som inte vågade tillåta en folkomröstning i frågan om alternativa driftsformer i bl.a. äldreomsorgen. Jag tycker frågan är lite större än att handla om folkomröstning eller inte. Att se över och pröva de kommunala verksamheterna, att införa mångfald och valfrihet i hemtjänst och äldreomsorgen var några av de starkaste vallöftena från de borgerliga partierna, och om jag inte minns alldeles fel genomfördes en stor folkomröstning (valet) i september 2006, och innvånarna i Nordmaling la sina röster på de borgerliga partierna. Så enligt min mening är folkomröstningen redan genomförd. Se´n har jag principiellt sett svårt att se var faran skulle ligga i att faktiskt pröva om kommunen i alla lägen är den mest kvalitativa och ekonomiskt mest effektiva utföraren av de tjänster som utförs. Det är ju ändå skattebetalarnas pengar som finansierar all kommunal verksamhet. Jag tror fortfarande de flesta vill ha valuta för pengarna, även skattepengarna……

EKB är en alldeles intern förkortning för EnsamKommande Barn, och i Nordmaling har ju kommunen sedan i höstas ett avtal med Migrationsverket om att ta emot 10 barn som kommer ensamma till Sverige som flyktingar. Barnen (eller ungdomarna ska man kanska kalla dem) har fått ett fantastiskt fint boenden i ett eget hus, och idag inbjuder man till visninga av både hus och verksamhet. Jag är jättestolt över att Nordmaling finns på kartan över de kommuner som vill erbjuda plats i sitt samhälle för de ensamkommande barnen, och både tror och hoppas att den här verksamheten ska utökas. Vi har behov av fler människor i kommunen, företagen behöver tillskott i arbetskraft, och i handeln och serviceföretagandet i kommunen finns utrymme för fler aktörer. Det ska bli spännande att se hur den här delen kan bidra!

Ikväll är det middag med landshövdingen. Hustruns minne från fjolårets middag handlar till största delen om en hetsig debatt med en fanatisk vänsterpartist om landstingets enorma förträfflighet. Hustrun hoppas på en annan bordskavaljer i år……

Igår kväll fick jag ytterligare ett samtal som handlade om statens och länsstyrelsens agerande då det gäller inrättandet av nya naturreservat. Det var inte första samtalet i ämnet, men ändå liknar dom varandra väldigt mycket; människorna som ringer (eller för all del kommer upp till mig personligen) har samma historia att berätta. Hopplösheten och maktlösheten när myndigheten kort och kallt meddelar att man har för avsikt att ’ta ifrån mig min skog och mina marker’, ilskan och frustrationen när man inser att man inte har någonting att säga till om, och bitterheten och hatet när man förstår att detta kommer att ske vad jag än tycker som ägare av skogen eller marken. Jag har personligen svårt att inte hålla med markägarna när dom pratar om konfiskation, ty även om staten/ länsstyrelsen påstår sig betala marknadspris för skogen så är hela poängen att markägaren inte vill sälja, utan tvingas till det mot sin vilja, och utan rätt att protestera.
Jag har full förståelse för att staten vill skydda värdefulla miljöer och unika biotoper till kommande generationer, och det är en riktig prioritering och åtgärd. Men vad jag inte kan förstå är varför detta måste ske med tvång, och varför inte detta kan göras i en överenskommelse eller i ett avtal. Detta kan göras i vårt grannland Finland, med gott resultat och med nöjda pertners. Vad jag förstår har nu i alla fall regeringen börjat titta på alternativa former för hanteringen. Jag tror det är mycket klokt att vi hittar en annan lösning, så kanske vi slipper markägarnas panikavverkningar av skogen, bara för att man hör ett rykte eller ser en person i slips i skogen. Jag behöver ju bara titta på vad som har hänt ute i Kråken efter beskedet om ett tänkt reservat där, inte ser det så trevligt ut med dom nya kalhyggena…
I övrigt har det gamla Kommunförbundet lagts i graven idag, för att redan ha återuppstått som förbundet Region Västerbotten. Första steget mot en storregion med dom nordligaste länen i föreningen?

Nyss hemkommen från Norsjö kommun och ett givande studiebesök kring avfallshantering och återvinning försöker man samla intrycken av det man sett och fått höra. Det är ju rent fantastiskt vad mycket man kan lära av att bara ge någon en chans att berätta eller att visa hur just han/hon har sett på frågan och vilket fokus man haft när man skapat lösningen! Vi ska väl se över våra rutiner kring ämnet, och ska väl naturligtvis skapa en lösning som passar oss, men jag har då onekligen fått hjälp att se många alternativ till lösning. Stort tack till Mikael och hans medarbetare för ett bra mottagande!

I morgon har det nya Utvecklingsrådets arbetsgrupp sitt första möte, där vi tillsammans ska försöka ta fram spelregler och strategier för rådets sammanträden. Arbetsgruppen ska också ta fram förslag till prioriterade områden för rådet att hantera. Utan att gå händelserna i förväg tror jag nog att frågan om bristen på bostäder/lägenheter kommer att vara högt på dagordningen, men vi får väl se vad arbetsgruppen kommer fram till. Rådets sammansättning, medlemmar och uppgift finns beskrivet på kommunens hemsida under fliken Vision 2010. Redan nästa vecka är det också meningen att en frivillig grupp av människor i Nordmaling påbörjar en omfattande omvärldsanalys, för att hjälpa Utvecklingsrådet fokusera på rätt områden. Det blir spännande att se resultatet!

Imorgon ska jag sitta på en konferens kring regionens gemensamma flyktingmottagning. Vi är rätt unika i Umeåregionen, där 6 kommuner enats om en gemensam mottagning för de flyktingar som väljer att komma till oss. Den modellen har ju nu funnits i bra många år, och det jag får höra från andra kommuner och landsändar om denna modell är till största delen förvåning och avundsjuka att vi klarar av att samverka i en så stor fråga. Ja, vad svarar man på det? Vill man, så kan man! Det gäller nog även större frågor än gemensam flyktingmottagning.

Ikväll finns ingenting inritat i kalendern. Tror nästan att jag ska tillåta hustrun att dra med mig runt på en promenad läng Puttes väg…….

Tidigare, i höstas, fick kommunen besked om att FTI (Förpacknings- & Tidníngs Insamlingen)beslutat ta bort ett antal återvinnings-containrar från de mindre byarna, med motivationen att man inte längre har någon butik och dessutom för få innevånare, så då behövs inga återvinningsstationer, enligt FTI. Man motiverar ytterligare att det blir för dyrt (vilket är konstigt då vi konsumenter betalar för återvinningen) inte bra för miljön då upphämtningsbilarna måste köra långt för bara lite sopor (vilket känns ännu konstigare; hur långt måste vi konsumenter köra extra för att hitta en återvinningsstation?) och gu´ vet allt vilka ytterligare beslutsunderlag man åberopar. Jag tycker ändå att det är ett konstigt beslut från FTI! Här har myndigheter och kommunerna lagt ner hur mycket tid och pengar som helst på att få oss medborgare miljömedvetna så att vi inte kastar eller eldar upp det som kan och ska återvinnas, och när vi sedan lärt oss ta miljöhänsyn, kan en organisation som FTI ta ett alldeles eget beslut att lägga ner en station, utan att bry sig om vad kommunen eller dess innevånare tycker. Många av de bybor som ringt till mig och protesterat, tror dessutom att kommunen ansvarar för återvinningen, eller åtminstone kan styra var stationerna ska vara. Så är alltså dessvärre inte fallet! Jag är lika frusterad som de drabbade byborna, men får inget gehör hos FTI för våra tankar, trots flertalet påpekanden.
I Norsjö kommun, som haft samma negativa utveckling för sina återvinningsstationer, har man tagit konsekvenserna och skapat ett eget fungerande system. Imorgon åker vi upp till kollegerna i Norsjö för att se om vi i Nordmaling kan göra något liknande. Men nog är det FTI som borde göra en ny tankeomgång vad gäller återvinningens ’lönsamhet’!

Söndagarna är härliga dagar! Ger oftast tillfälle till en skön sovmorron, och jag har hittills alltid också fått ett par timmar för mig själv då man kan summera veckan som varit och göra en lite noggrannare planering för den kommande veckan. Likadan´t idag; sitter och sorterar alla intryck från den gångna veckan, från fullmäktige och regionråd till äldreriksdag och distriktsstämma, informativt, spännande, upplysande och lärorikt. Veckan som kommer är också fulladdad: Bolagsstämma med Botniabanan, studiebesök i Norsjö kommun, konferens om flyktingmottagningen och kommunförbundsmöte, och första mötet med Utvecklingsrådets arbetsgrupp. Därutöver ska jag hinna med Centerns månadsmöte och närvara på Öppet Hus nere på Atlas, där våra ensamkommande flyktingbarn bor. Veckan avslutas med information och middag med landshövdingen. Nå´n som trodde att uppdraget som kommunalråd var långtråkigt?! Inte en sekund!

Just hemkommen från vår egen centerdistriktstämma uppe i Umeå, så här en lördag kväll, ska man så ta det spännande steget att påbörja sin egen blogg. Spännande och naturligtvis jätteroligt, det här att få möjligheten att helt fritt få skriva ner sina tankar och göromål och göra dom tillgängliga för alla möjliga olika människor. Jag läser själv vk.se dagligen och både njuter och förfäras ibland av vad som skrivs på bloggarna. Min egen bloggfavorit på vk.se är Monica Lundqvist, som på ett helt underbart sätt låter oss ta del av främst familjeliv och hockeyvåndor. Oj, vad jag har skrattat ofta, och saknat hennes inlägg när hon av olika anledningar gjort några dagars paus. Ser förresten att hon redan idag har ett inlägg om mig och Ulla-Majs gemensamma resa (till Äldreriksdagen i Sthlm). Jag hoppas väl själv kunna berätta om fler gemensamma resor (och politiska beslut) och naturligtvis skvallra lite om det politiska livet i Nordmaling. Kommer nog också att ta mig friheten att berätta för er om mitt andra liv, det som lärare på Turismakademien i Ö-vik och allt underbart som händer där. Får väl också fråga frugan var gränserna ska gå vad gäller privatlivet….
Det här ska bli roligt! Ser verkligen fram emot det här ’uppdraget’
Må Väl!
Ingemar