Fullmäktiges ledamöter lär kunna se fram emot en intensiv period framöver, enligt det beslut som kommunalrådet vill ta i februaris fullmäktige.  Det handlar naturligtvis om de beredningsgrupper som ska arbeta fram kommande visionsprogram.  De borgerliga parttierna ville ha EN beredningsgrupp  som sedan kunde ha knutit till sig kunskaper, erfarenheter och engagemang från kommunens medborgare och näringar.  Det vill nu inte socialisterna, utan här var det viktigare att kunna sysselsätta så många politiker som möjligt som vid arvoderade sammankomster kunde sätta ner sin vilja, för folket att lyda.  Och vilka grupper se´n!  Kommunaltrådet, som gärna lyfter fram de demokratiska aspekterna när det passar, har tydligt meddelat att de fem (!) beredningsgrupper hon vill ha ska ha demokratisk representation och att alla i fullmäktige representerade partier ska ha plats i respektive grupp.  Vid en snabb  genomräkning skulle det betyda att 5 grupper x 6 partirepresentanter är lika med 30 deltagare, d.v.s. hela fullmäktige så när som på ordföranden (?)  som ju ändå ska vara den som beställer beredningsgrupperna.  Ska dessutom varje grupp ha en demokratisk majoritet, vete håken hur politikerna ska räcka till.  Det har ju hittills visat sig vara nog så svårt att fram anhängare till de poster och uppdrag som ska styras politiskt, någon annan slutsats kan man ju inte dra efter valberedningens ( ? )  förra förslag med ett  antal namn som förvånade (och som inte ännu har förklarats.).

Finns det då någon klok tanke bakom förslaget från kommunalrådet?  Jag måste säga att jag inte vet, och någon förklaring har jag inte fått.  Finns det någon baktanke bakom förslaget?  Jag vet inte det heller, men det har förespeglat mig.  Om målet har varit full sysselsättning för de valda politikerna är idén lysande.  Om målet var att processa fram en accepterad och förankrad visionsplan för alla vi som bor i den här kommunen, är jag dessvärre synnerligen tveksam.

I sin blogg från den 6 december skriver Ulla-Maj Andersson med tydlig indignation och ifrågasätter om det verkligen är bra att personalpolitiken förs i media. Ett par veckor senare (förra veckan) avrättar hon en hel  avdelning och ifrågasätter både verksamhet, personal och ledning på avdelningen.  Något inkonsekvent kan tyckas, men i första fallet  handlade det ju om den ingenjör som fick lämna jobbet med omedelbar verkan på grund av oegentligheter och som sedan blev nominerad till socialdemokraternas revisionsplats, en hjärtefråga för kommunalrådet verkar det som. I det andra, nu aktuella fallet, handlar det ju om Utveckling Nordmaling och de som finns och verkar där, och då behöver man tydligen inte ha samma synsätt längre. Det är väl allmänt känt att inte alla accepterar och uppskattar självgående, kreativa, effektiva och framgångsrika anställda, särskilt inte om de är unga och kvinnor, men bara för att man inte gillar eller uppskattar en beslutad verksamhet kan man inte som ansvarig offentligt häva ur sig vad som helst och hur som helst. Både kommunalrådet och hennes närmaste partikolleger har ju prövat på det tidigare med kända negativa konsekvenser, bl.a. en stämning från ett fackförbund.

Det blir också obehagligt tydligt att de satsningar som gjorts på utveckling i Nordmaling de senaste åren ska upphöra. Ulla-Maj Andersson skriver att hon "upprörs över att vissa verksamheter har körts i 250 km/tim utan att politiken fått vara med och bestämma".   Den dag då utvecklingsarbetet ska hålla den fart som gör att politiken ska klara av att styra den i sina kanaler och forum blir det inte mycket till utveckling.  Hennes uttalande om anställningar och titulaturer visar också på att man inte begriper eller förstår skillnaden mellan en kommunalt finansierad anställning och en externa finansierad projektanställning, vilket borde vara lätt att lära sig. Hela bloggen ger en klar inriktning om att Utveckling Nordmaling är något av en oönskad gökunge enligt Ulla-Maj Anderssons uppfattning.  Hellre då att hon kan sköta hela den delen själv med hjälp av någon gammal konsult….  Det måste vara tacksamt att vara anställd nere på Utveckling Nordmaling, inte minst för Ulla-Majs partikollega.  Och Utvecklingsrådet som samlat råd och information från större delen av samhället kommer väl också (traditionsenligt) att läggas ner?  Jag bävar för nästa steg.

God fortsättning??