Hej igen.

Nu är jag tillbaka från ett nytt försök att nå Ängesdalslia på skidor. Toppen idag också, solklart och fina skidspår. Allt perfekt, men, i en brant utförslöpa när farten är som högst på skidorna, då blir det tvärstopp bakåt. Effie kröker rygg….och skall till å skita. Mitt i spåret, och jag svär ve och f…bannelse åt den hunnrackarn som väl kunnat vänta tills vi kom hem!
Hundar skall ju inte skita i skidspåren, det är liksom en tyst överenskommelse här i Tärna, men vad gör man mot naturens lagar, och hunnstackarn begrip ju ingenting om vad man inte får göra här och nu.
Jag måste ju fixa bort skithögen från spåret, och nu grämer det mig att jag inte har min PooPoo-Spoon med mig. Just jag, borde ju en sån med mig, jag uppfinnaren till PooPoo-Spoon. Jag borde vara det goda exemplet och ha med den överallt, detta lilla fiffiga redskap som skall medverka till att man inte skitar ner i naturen.
Jag fick ta till med skidan istället för att rensa bort hundskiten, och som tack för besväret fick jag en ny smorning under skidbelaget….!!! Och nu blev det plötsligt ’klobba’ i kallföret. Jag avbröt och for hem.
Men nu är jag glad igen, det blir dop imorgon i Margareta kyrkan i Lycksele. Jag har packat bilen full med kött-och fisksoppa och hoppas det inte skvinker ut under resans gång neröver.Det skall ju bli dopkalas för mitt lilla söta barnbarn.

Hej då

Jag har åkt skidor idag. Vinterns finaste dag. Allt var perfekt med sol, fäste, glid, fina nypistade spår mot Ängesdalslia. En toppentur med älghunden Effie.

Jag njuter och tänker på hur perfekt det är att få ha det så här bra i Tärna och hur hälsosam min skidtur dessutom är!
Men i samma sekund som jag tänker dessa hälsosamma tankar kommer jag ihåg vad jag hörde på nyheterna imorse.

En förslagen professor från Uppsala Universitet har lurat in flera hundra samer in i ett forskningsprojekt med förtecken att det skulle vara allmän hälsoundersökning.
I verkligheten handlar det om ett genforskningsprojekt, där det vetenskapliga syftet är att förstå hur generna påverkar folksjudomar hos samer.
Jag trodde inte att nåt sånt här skulle kunna vara möjligt.Och jag återkopplar det per automatik till våra samiska förfäder som utsattes skallmätningar i forskningens anda. Jag tänker också på de samiska gravar som skändades,och kranier och kroppsdelar som än i denna dag finns på olika museer uppställda i hyllor.
Författaren Ros Mari Huvva gör dagligen namninsamlingar för att få museerna att förstå att samiska kvarlevor måste få återbegravas.
Men museerna vet inte om de kan återlämna något, för de vet inte vem som är vem i sina lagerhyllor!

I folkshälsans namn pågår nu ett stort vetenskapligt bedrägeri, fullt jämförbart med tilltag som historiskt skett genom skallmätningr och gravskändningar.

Dessa hemska tankar förstörde min skiddag mot Ängesdalslia.

Livsmiljö

Sametinget har antagit ett sk livsmiljöprogram. Som är ett skämt! Skriven av en utredare som aldrig tidigare i sitt liv uppburit lön! Allt hittills är gjort på ideell basis. Första lönen kom med ett samiskt miljöprogram betalt av Sametinget. Så sa hon utredaren själv! För jag frågade hur hon ungefär tänkt om oss när hon skrev om och för oss?
Hur skulle det livsmiljöprogrammet kunna användas i verkligheten, och vad kan en sameby göra för att bli miljövänligare, var en snäll oprovocerad fråga? Svaret var ungefär att vi skulle lita på vårt ursprung, andligheten, naturgåvorna och titta på den långa referenslistan!
Jag har verkligen försökt förstå hur man omvandlar en skrivprodukt till praktisk verklig handling, men i det här fallet gick jag nästan bet. Och jag har försökt till exempel idag.

Jag har denna dag kokt köttsoppa på renkött. För just mathållningen tipsades det om just i livsmiljöprogrammet. Jag har gjort ett så kallat långkok, tänkt på allt, till och med tänkt på att spara på vattnet till soppan. Vatten är verklig bristvara i resten av världen,och jag har ställt frågan, varför skall just jag ska få slösa på vatten?
Har tänkt på diktaren Paulus Utsi som med fem dikter återgavs i Sametingets numera antagna livsmiljöpram. Och jag har med med stolthet tänkt på att han minsann är min fars morbror. Och i det samiska renskötselsamhället betyder att man är mycket nära släkt.Stolt? Ja!
Jag har ansträngt mig för att leva som en sann miljömedveten same. Frågorna inom mig har ändå hopat sig till en stor konstig klump.Och tänkt med fasa på vad vägvisaren och miljöpartisten Olof sa med tydlig, stark och stor stämma i talarstolen i Åsele Värshus "här skall inga bidrag ges utan straffskatt till de som förstör miljön" Och han talade till oss samer!
Just i den sekunden tänkte jag på birkarlar och Vedergällningen!

Jag har nyss tittat på SVT:s programserie om Klimatets offer, som belyser det klimathot som urfolk i olika delar av världen lever dagligen med, och som hotar deras dagliga och framtida existens. Ett tips- se repriserna eller fortsättningen nästa måndag kl 20.30.

Jag avslutar nu med att återge en viss känd samisk författare, som till viss del också är en internationell känd samepolitiker, som bland annat besökt Skottland i den samiska självbestämmandets anda.. Han brukar säga: "Oh my God, Vilken skandal! Thats what I said "

Hej!

De som läser min blogg har tyckt till! Jag uppmanas att skriva mindre och oftare. Och jag skall försöka göra er till lags, men det är inget löfte!

Varför har jag varit tyst sen Jokkmokks marknad? Jo helt enkelt, för att jag inte haft tid att skriva till er. Samiska vardags- och verklighetsfrågor har stått ivägen. Renar och tänket däromkring har prio ett.
Jag har varit i Åsele, deltagit i Sametingets Plenum, och där höll jag på att smälta bort mitt i kallaste vintern! Det tog på orken. Jo faktiskt,det var varmt och syrebrist i möteslokalen, men maten och servicen var god på Åsele Värdshus. Tack Åsele Värdshus för det!

Sametingets plenum avsåg att ha sitt sista plenum under denna mandatperiod, och snart är det ett nytt sametingsval,nya löften, ny tro,nya ledamöter osv. Förnyelse är ledordet, fast är inte så säkra. Nuvarande styrelseordförande, min kära släkting, Lars Anders inbjöd till sin avskedsfest. Vad det nu betydde ? Slutar han nu,i maj eller i augusti när en ny styrelse kan bli aktuell? Han sa själv att ingen hittills förstått vad han sagt i nåt sammanhang, så vem vet, och han har ju garanterat en räv bakom örat! Han kandiderar långt ner på sin lista! Han kanske vill härma sin f.d? svåger Lars W. som kuppade i föregående val.Han kandiderade som sista namn på sin partilista men blev inkryssad! Men det var då det, nu är det nya friska tag framåt och jämställt så det föreslår! Vi kvinns har genom en viss mängd styrmedel förstått hur vi skall bli jämställda och mer intresserade av samisk politik.Och det sägs att Gubbsen,helst trotjärnarna, har börjat puttas nerför i listorna!

Sametingspartiet Guovssonasti hade insänt ett antal interpellationer till Sametinget om samiska vardags- och verklighetsfrågor, typ varför får inte samebyarna ut sina rovdjursmedel i tid, varför får inte unga blivande renskötare sina startstödsmedel enl det sk landsbygdsprogrammet? Frågan är, varför brister det, eller är det så dålig arbetsmiljö på vår egna myndighet att jobbet inte blir gjort? Det var svårt att ställa dessa frågor, men som verkligehten har varit så blev det oundvikligt till slut. Svaren från styrelsen svajade dock än hit än dit? Och inte ens verksjuristen tycktes exakt veta vem som är ansvarig för att en myndighet skall fungera.

Det sista Gouvssonasti gjorde under detta plenum var att försöka få ge 7,5 hg mer renfoder /dag till de renar som drar på smittan från Tjernobyl. 23 år efter Tjernobylhaveriet är det icke cesiumfritt i de sydligaste delarna av Sapmi. Ingen får sälja sina renar till slakt utan statens kontroll av cesium på varje ren, och många måste speialutfordra för att få slakta till avsalu. Dagens fodergiva är snålt tilltagen och en höjning av fodergivan föreslogs med 7,5 hg, men icke! Ett visst större styrande sameolitisk parti röstade nej till denna förändring i föreskrifterna! Varför förstår ingen? Det är uttalat och konstaterat att rennäringen skulle stå skadeslösa från Tjernobyls effekter och problem, men så blir det inte! Skämmes!
Jag har haft paus i skrivandet ett par timmar för jag skulle skotta ett riskabelt förrådstak från all denna snö som fallit. Jag har hört en sång "snön faller och vi med den…." och det stämmer till 1000. Jag föll så jag slutade.

Hälsningar Inger

2009-02-09

Ja så är jag tillbaka, tillbaka som bloggare och tillbaka från Jokkmokks marknad.
Jokkmokks marknad är stort- och svårslaget! Alltid mitt i kallaste vintern och överlägset alla andra marknader på många vis.Det är garanterat rejält minuskallt, mycket folk från när och fjärran, kultur, konserter och stor handel – Och samer som möts från alla vädersträck. Och just nu, så där impulsivt plötsligt tänker jag på en sång som jag och mina nomadskolekamrater i Tärna sjöng in på skiva, där refrängen löd ungefär så här"de komma från öst och väst, de komma från syd och nord’! Det stämmer mitt i pricken på de samiska ungdomar som sluter upp tillsammans under Jokkmokks marknad. Samiska ungdomar har stor sammanhållning och fixar och ordnar åt och för varandra och längtar redan till nästa mötesplats någonstans i Sapmi.
Och Sofia Jannok håller årligen konsert och som alltid är fullsatt. Stort!
Men vi nomadskolebarn som tillsammans fick sjunga in en platta på Sion i Tärna på 1960 talet, känns retroaktivt stort på nåt vis nu när jag tänker tillbaka på det. Fast då förstod vi inte vad ordet stort betydde, så vi sa inte det på det sättet, men vi var allt lite stolta, artister som vi var just i den stunden och framför allt när vi fotograferades för omslaget. Karin Grahn, Kerstin Bergmark, Kerstin Utsi, Ines Fjällström, Elsy Jonsson minns ni? Skivan blev aldrig nån hit för oss, för den Rockande Samen från Ammarnäs, Sven Gösta Jonsson sjöng "jag är lapp och jag har mina renar" och kom liksom emellan oss och framgången. Vår skiva har dock numera återhittats på ett loppis i Växjö, och det känns gott nog.

Samepolitk i en tältkåta utanför Samernas Folkhögskola eller Samernas Utbildningscentrum som det numera heter, men kallas också kort och gott Samernas. Kärt barn har många namn, och där skolas och har skolats en mängd samer för att leva med och i Sapmi. Idag får man köa in till slöjdlinjen för att bli antagen: Det är svårare än normalt att få bli elev vid Samernas, och det visar på vilket stort intresse det finns för samisk slöjd, konst, liv och leverne.
Men samepolitik i massor fanns ju där, på samma domän utanför Samernas, men dit fanns minsann ingen kö typ till slöjdlinjen! Jo en och annan ungdom tittade väl in till samepolitikens tillfälliga borg. Tidvis var det ändå ganska fullt där inne. Där delades ut diverse lockbeten till alla som karameller, blad, upprop,tal, löften.
Sametingspartiet Guovssonasti gav en riktigt verklighetsanknuten present till alla som deltog i en liten tipstävling.Alla blev vinnare av en gul lassoring med texten Guovssonasti inpräntat. Guovssonasti är ett av de sametingspartier som finns och som har rennäringen i vardagen som sin ledstjärna i sitt politiska budskap. Lassoringen skulle symbolisera verkligheten i den traditionella rennäringen med lassot som ett vardagligt arbetsredskap.Tanken var också att alla som fick lassoringen automatiskt skulle tänka och tacka renen som skapar så många positiva mervärden för många människor som tillgången till land och vatten, försörjning,kultur, språk, lek och tävlingar mm.

Och avslutningsvis hyllningar till samekonstnären, renägaren, flerbarnsmamman Barbro Poggats som ställde ut hela sitt stora samiska konstnärskapande i Kaitumkåtan under marknadsdagarna och på kvällarna välkomnade hon in sameungdomar som inte platsade på andra evenemang på grund av sin ringa ålder. Detta var en succé och Stort Tänkt och Gjort!.

Hälsningar Inger

Min första blogg 2009-02-04

Jag har länge funderat på att börja blogga och nu gör jag det. Jag tänker inte skriva nån slags dagbok, där jag berättar vad jag gör, tycker och tänker om var dag. Jag vill skriva om det som påverkar mig och min omgivning. Och vem är då min omgivning, undrar ni nu? Fortsätt läsa, så får ni veta mera!

Eftersom detta är mitt första offentliga brev till er, så börjar jag med en presentation. Mitt namn är Inger, är mantalskriven i Storumans kommun, har en bostad i Tärnaby, men eftersom jag ständigt är på väg, en kringflyttande person, en nomad, så känner jag mig inte speciellt bofast på någon speciell plats. Jag bor och har det bra där mina nära och kära finns, där våra djur finns, där min sameby och mina grannar och vänner finns osv. Och nu har ni gissat rätt, jag är same, renägare,medlem i sameby osv.

Varför skall jag blogga? Jag har funderat länge, tvekat, undrat vad det skall vara bra för. Men jag har ju alltid tyckt om att skriva vanliga gammaldags postade brev och vykort till nära, kära och vänner, men det är ju ur tiden, för nu skriver man antingen sms, mail eller blogg, Och jag vill nu visa att jag också har ett framtidsinriktat synsätt, så nu är det slut på brevpapper och slickade porton och fram till datorn, skriv och alla som vill får läsa istället för en och en i taget.
Jag har hört om ett nytt uttryck, dvs rulltrappekunskaper. Kunskaper som rullar in på måndag och rullar ut på fredag. All klok vetskap skall vara färskvara. Det verkar enkelt på nåt vis, man behöver inte minnas mer än en vecka i taget, det passar bra på nåt sätt, för det blir lättare att få glömma saker här och där utan att skämmas för en och annan minneslucka. Och det betyder dessutom att man är "up to date" och man har så kallat flyt eller flow. Apropå flow så hörde jag till och med igår att våra slomstjärnor i VM talade om att det gäller att ha flow i banan!
Jag tillsammans med ett antal medsystrar har fått delta i ett retorik seminarium i Stockholm. Mycket nyttigt och mycket retorisk klokskap fick vi ta del av. Man imponeras av de som alltid får folk över på sin sida genom att säga saker och ting rätt, vid rätt tidpunkt och som kan skapa sin framgångsvåg genom att lära av andras succéer och inte göra som vi annars gör dvs lära av sina misstag. Det låter enkelt,men ack så svårt för oss flesta och till detta måste man ha ett gott minne. Och då räcker det inte med så kallade rulltrappekunsakper.

Jag vill inte överanstränga mig förstagångsbloggare som jag är, så nu slutar jag för den här gången.

Med vänlig hälsning!
Inger