Mina pedagogiska äventyr

Av , , Bli först att kommentera 3

Från mitten av 90-talet och fram till min operation 2006 var jag engagerad i olika former av utbildning. Det handlade om allt från grundläggande skyddsombudsutbildning till miljöutbildningar. En av de där jag hade särskilt många deltagare var en sådan som fick namnet ”Dialog om miljön”. Den var indelad i tre delar varav den första sköttes av konsulter. Tanken var att utbildningen började med det globala perspektivet för att sedan närma sig vår fabrik. Det blev intensivt eftersom alla cirka 2000 anställda skulle få del av den och vi var bara ett fåtal handledare. Med tanke på att varje utbildningstillfälle omfattade två timmar och att vi vanligen hade runt 20 deltagare förstår ni att det blev några träffar. Som för övrigt inte genomfördes som jag gärna hade velat. Det var massor av bilder och ”föreläsande” från oss handledare och lite av diskussion och dialog.  Men å andra sidan, hur skulle vi hunnit annars?

En annan utbildning där dialogen tvärtom var grunden var de förtroendemannautbildningar vi körde under många år. Den var länge på 3 x 1 vecka och baserade sig på grupparbeten och korta föreläsningar.

Men nu är det där historia. Men ibland undrar jag om jag skulle fixa det höga kurstempot i nuläget, även om det onekligen är lite skönt att slippa allt planerande.

Jag hann ju också med att vara studieorganisatör i IF Metall Södra Västerbotten i över tio år.

Bli först att kommentera

Jul i forntiden…

Av , , Bli först att kommentera 5

…det vill säga på 60-talet då jag var barn. Begreppet ”barnpsykologi” var knappt uppfunnet och hade i alla fall inte nått min hemby. Alltså tyckte min pappa att det var lysande roligt då han tittade allvarligt på mig på julaftons eftermiddag.

”De har ringt från Åsele. Tomten har kört av vägen i halkan så det blir ingen jul i år”

Detta skickade den lille illbattingen ner i ett tillstånd av djup depression medan däremot föräldrarna gick omkring och smålog. Lyckligtvis höll detta i sig  bara i tio minuter tills en ”tomte” (oftast Hilding eller Sören, två grannar) knackade på och kvällen var räddad!!!

Jag har också fragment från då jag kanske var 2-3 år. Vill minnas att jul var folkrika tillställningar med mycket prat och glam.Ett minne som jag inte kan svära härhör från jul var hur den nyssnämnde Sören, som var en duktig spelman, underhöll med fiol i en fullsatt lokal.

En annan jul mycket längre fram i tiden tillbringade jag i ett servicehus i en grannkommun. En tjej jag känner skulle nämligen jobba julaftonsnatten och ville ha sällskap, det kunde nämligen misstänkas att de äldre som bodde där gick till sängs tidigt. Detta stämde också och även jag däckade i ett anhörigrum så småningom men en lite ovanlig jul blev det i alla fall.

Ett annat sentida nöje som jag höll på med tills jag blev sjuk var att själv vara tomte. Rätt roligt men viktigt att hålla rätt nivå så man inte skrämde livet ur ungarna.Ett år tomtade jag på 4 ganska vitt åtskilda ställen. Då var det en njutning att efteråt rulla in på den nattöppna macken, köpa en mikromiddag och låsa in sig på VF för att njuta av friden…

Till slut hoppas jag att även ni får njuta av frid i stort mått i helgen. HA EN GOD JUL, BLOGGLÄSARE!!

Bli först att kommentera

Inne på upploppet…

Av , , Bli först att kommentera 5

…inför julen alltså. Jag har plockat fram lite stjärnor och stakar, kompletterat min vän Ulfs hantverk från i fjol, renen Rudolf, med rådjuret Roffe i samma stil, gjort i ordning 15 julkort i kväll samt köpt någon enstaka julklapp. Jag är alltså klar för mer blir det inte. Handlarna som spår nya klappköps rekord kan ge sig själva en spark på bollarna vad mig anbelangar. Jul ska väl vara lugn och ro och avkoppling för tusan!!!

Såg en filmsnutt om en riktig mercasamlare i Hissjö på You tube ikväll. De hade taxirörelse så kärrorna hade rullat en del, en hade 110 000 mil på mätaren och gick fortfarande som taxi på helgerna.Men trots allt är det faktiskt en Volvo som har världsrekordet, en P1800  1966 som hann rulla 510 000 mil innan ägaren (i USA) vände näsan i vädret. Dessutom till största delen original tack vare noggrann skötsel.

Nej, nu är jag nog inne på upploppet för kvällen. Gonatt!!!

Bli först att kommentera

Det är kärvt…

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag tillhör den grupp som ibland har haft små författardrömmar. Men dessa plattas effektivt till av ett par orsaker:

Dels har jag försökt tota ihop en liten kriminalnovell och vet vilket jäkla jobb några få sidor innebär. Dels blir jag ju lite lätt knäckt av de som presterar två 600-sidiga böcker eller fler varje år. Var får de alla ideer från???

En annan orsak till att de flesta  uppslag inte blir verklighet är att jag aldrig har något att notera dem på och swish så är de borta. Nu närmar sig i alla fall säsongen för julklappsrim och jag brukar bli anlitad varje år vilket jag tycker är kul.

Bli först att kommentera

Dimmiga dagar

Av , , Bli först att kommentera 4

I går morse slog sjukdomen till. Vi vet inte vad men troligen en reaktion på vaccinet jag fick i torsdags. Gårdagen minns jag inte mycket av, i alla fall till och med runt 15.00. Inte så kul. Är betydligt bättre idag men fortfarande matt

Usch – det är inte kul att vara sjuk…

Bli först att kommentera

NUS – ett kallt hus…

Av , , Bli först att kommentera 7

Efter att västra entren varit i drift en tid är det ett par saker som irriterar mig:

- Varför tävlar väntrummet i tävlingen ”Sveriges kallaste kylskåp”? Det är minsann ingen njutning att vänta där.

- Och skulle man känna att det trycker på måste man göra golgatavandringen längs den branta backen upp till centralhallen för att hitta en toalett.

- Backen i sig är en absurditet. Väääldigt jobbigt om du till exempel åker rullstol.

Och till slut -  vem förbjöd användningen av papperskorgar???

Bli först att kommentera

Nattblogg

Av , , Bli först att kommentera 6

Klockan närmar sig midnatt. Men jag har som vanligt ingen ordning å det gäller sömn. I varje fall inte som ”vanligt” folk.Tyvärr medför detta – tillsammans med följder av stroken 2008 – att jag kan somna nästan var som helst. En gång somnade jag på gymmet mitt under träning och vaknade av smällen då vikten ramlade ner!!! Observera att detta inte är supervänligt men det kan hända. Lätt pinsamt till exempel på jobbet eller i fullmäktige, vilket faktiskt har hänt.

Annars rullar det på. Vilket man inte ska gnälla över. Det kan komma en tid då vi längtar efter en vanlig vardag men har hamnat i en sits att vi inte mer kan hoppas på det. Svår sjukdom eller något annat. Det är stor tur att vi inte har någon kristallkula att titta i.

I morrn väntar inget märkvärdigare än lite handling av diverse småsaker så vitt jag vet. Gonatt!!!

Bli först att kommentera

Femti dar till jul – kul???

Av , , 2 kommentarer 3

Själv har jag hamnat i ett ganska angenämt stadium då det gäller julfirande. Det innebär att jag tar det lugnt både med mat (som någon av stadens stora butiker får leverera) och klappar. Huset får i alla fall sin andel av juldekorationer och om tillfälle ges skriver jag gärna julrim på några paket. ”Här får du en pinne Att med fingrarna trycka Hård som sten Ger dig kortvarig lycka”. Detta rim döljer en snygg penna till en tjej som kanske gissar på något annat…

Såg att man hade auktion på en del folkvagnar för en tid sedan. Priserna stärker min uppfattning att jag kanske skulle behållit en del bilar. 1,3 miljoner för en VW-49 och 330 000 för en typ 3 som bara gått 300 mil, vilket nog förklarar priset. Har inte haft någon folka men en fin Granada Ghia 3,0 som jag visserligen fick bra för men hade fått betydligt mer för nu. Alla jänkare hade varit värda att behålla. Min Fairlane -62 till exempel. Minns inte om jag fick 2000 eller 4000 för den 1977. För ett par år sedan var den till salu för en bra bit över 100 000! Men då i ärlighetens namn totalrenoverad och smakfullt customiserad.

Går vi bakåt i tiden till tidigt 60-tal minns jag hur min pappa tog fram sin fina BSA B33-53 efter vintervilan och rullstartade den utför en backe för att överlämna den till två grabbar från grannbyn för facila 100 kronor. Då skulle ju alla köra bil.

Nog med minnen – i morgon ska jag bryta mina vanor och titta på hockey!!! Det sägs nämligen att Västerbotten är i final eller semifinal i TV-pucken.

2 kommentarer

Långhelg

Av , , Bli först att kommentera 5

Det var ett tag sedan. Nu senast avverkade jag en trevlig långhelg i Vilhelmina. Vi hade tur med det mesta, även vädret. Maten var god och typiskt norrländsk. Pizza, thaimat och sånt…. Roligt att se att en del småföretag rotat sig sedan sitt senaste besök, det är ju ”blodomloppet” i en sådan här liten kommun. Besökte inte Snöskoterns dag men såg att intresset var stort. Om jag inte räknat alldeles fel finns det dubbelt så många skoterhandlare som bilhandlare i Vilhelmina. Till slut en kommentar från min göteborgsuppväxta assistent då vi kom till Lycksele: ”två timmars resa genom ödemarken och så kommer man till ett stort hotell. Vem bor här?”

Bli först att kommentera

En dödsviktig fråga med mera…

Av , , Bli först att kommentera 6

Verkstadstiden jag jämrade mig över senast roddes till slut i hamn. Om en knapp vecka, 18 oktober, ska den fixas. Skönt. Den dödsviktiga frågan uppstod idag då jag läste DN:s lördagsbilaga. Det var en stor artikel om en man som i likhet med mig var dialysbehandlad. Han var 87 år och hade nu bestämt sig för att det fick vara nog. Han bestämde sig för att avsluta dialysen, för att så småningom avlida som en följd av det. Tydligen har vi rätt att bestämma det, i alla fall på Löfvenströmska där han behandlades.

Lustigt nog gav artikeln mig en liten pirrning av glädje inför utsikten att själv få bestämma över liv och död.

Inte för att jag har minsta tanke att avsluta dialys och liv. Men vem vet om 15-20 år??? Och då måste det vara skönt att kunna avgöra själv!

För övrigt närmar sig vilhelminsresan. Vinterdäcken ska på i veckan, sen hoppas jag ju att de inte ska behövas så mycket.

Trevlig fortsättning på helgen!!!

Bli först att kommentera