Hej igen, snart sommar!

Av , , Bli först att kommentera 5

Nu var det rätt länge sedan jag skrev. Det har i huvudsak varit rätt lugnt även om jag faktiskt fått åka ambulans med blåljus och sirener för någon månad sedan. Men det gick bra – jag skriver ju det här. Jag fick några påsar nytt blod på kuppen och mår som sagt riktigt bra nu.

Under påsken var jag hemmet trogen men det blev några svängar med kamera i det fina vädret, och nästan innan vi vet ordet av är det snart valborg och första maj. Har du tänkt lyssna på Stefan Löfvén som majtalar i Umeå? För mig känns det nu som sosse att det är oerhört viktigt att partiet återupprättar sin trovärdighet  för tyvärr har ju höga partiföreträdare sagt saker som sedan inte visat sig stämma, till exempell om bensinpriserna, och det måste vara totalförbud för det. En sosse ska man kunna lita på!!! Inom parantes (  ) kan jag nämna att jag jobbat åt Stefan då han var försteombudsman i IF Mrtall i ett prujekt och jag träffade honom också flera gånger då han hälsade på på metallavdelningen.

Om någon är intresserad (not…)

Ha en trevlig helg i alla fall. Jag ska deklarera och försöka glömma de 9 500 jag fick i restskatt…

Bli först att kommentera

En ”bildad” framgång

Av , , Bli först att kommentera 3

Under veckan kom jag mig äntligen för att skaffa rätt USB-kabel för att föra över bilder från mobil till dator. Nu hör jag för mitt inre öra hur de datorkunniga drar efter andan av chock! För det är ju nämligen så att det är fullständigt antikt att använda kabel för informationsöverföring, allt ska ske trådlöst. MEN nu är det så att det funkar kanonbra med ett ”snöre” mellan komponenterna  även om det är T-fords teknik. ”Men varför använder du inte molnet”, säger en del. Och jag har försökt. Lite då och då har jag stått ute på gården och kastat mobilen allt vad jag orkat mot förbipasserande moln. Men de verkar inte vilja ta emot den utan den kommer ner varje gång och går dessutom sönder då den slår i backen!!!

Ursäkta, jag skämtar givetvis. Men faktum är att jag inte känner något behov av att lägga mina bilder där då det går så bra att lagra dem i min egen hårddisk.

Ett annat litet fotografiskt experiment är att jag laddat min mammas gamla Chinon som inte använts sedan hon dog 2012 med en film som gick ut 2015 för att så småningom se vad resultatet blir.

En tredje kamera-relaterad fråga är varför mina 75-300 objektiv inte fungerar på någon av mina systemkameror. Ska jag lägga runt 8000 på ett nytt, de jag har är riktiga lågprisare eftersom det är en väldigt sällan använd brännvidd, men det kanske blev FÖR billigt…

Bli först att kommentera

Klart med OS 2028!

Av , , Bli först att kommentera 6

Nu är det klart! Fritidsnämnden i Vilhelmina beslöt vid sitt sammanträde idag att acceptera den extremt hemlighållna inbjudan att tacka ja till sommar OS detta 2028. Vissa blir kanske förvånade över att man inte kämpade för ett vinter OS men som Vilhelminarevolutionärernas (VR) ordförande säger: ”Vi ser inga problem med detta projekt. Vi har ju Tjärnvallen som täcker nästan alla behov, och simmarna och simhopparna får disponera Baksjön”.

- Men kan Vilhelmina verkligen hantera de 700 000  besökare som väntas?

- Först och främst tror vi inte att mer än på sin höjd 100 000 hittar hit, och för det andra har campingarna  lovat bygga ut så att behoven täcks.

Med de lugnande orden avslutar vi intervjun med Ragnar Rödingblänke ordförande i det dominerande partiet.

Bli först att kommentera

Om att supa hejdlöst.

Av , , Bli först att kommentera 6

I dagarna har en film om raggarklubben ”Mattsvart” premiär.  Det är en grupp som förespråkar ett hejdlöst supande i bilar så sanslöst vandaliserade att det nästan inte går att föreställa sig. Självklart har de rätt att göra exakt vad de vill med sina liv. Under mitt tämligen omfattande träffåkande förr i världen kunde jag se dem lite här och var. Inga stora skaror, de som lever upp till den här destruktiva livsstilen är säkert långt under 1 % av de som åker amerikanska bilar. För att förtydliga: alltså inte just detta gäng men det finns en del liknande grupper främst neröver landet. Som sagt de får leva som de vill men jag undrar ändå…Hur många av dem om vi är raka som super ihjäl sig eller får ytterst grava alkoholproblem? Har någon undersökt det?

Här i Umeå har jag sett ganska få, bara 2 eller 3 som fullt ut lever upp till denna ”stil”. Lyckligtvis kan jag tillägga.

En rak motsats till min kompis som under det glada 80-talet la in kromade plåtar i hålen på ramskenorna på sin jänkare så man kunde spegla sig om man kröp under bilen…

Bli först att kommentera

Blockpolitik…

Av , , Bli först att kommentera 4

Hejsan svejsan!

Såg alldeles nyss en dokumentär om hur manusförfattare, ståuppare med flera resonerar kring det här med humor. Filmen avslutades med att Larry David, som bland annat skrivit ”Seinfeldt” tillsammans med Jerry S och haft en egen serie, Simma lugnt, Larry, berättade att han alltid har ett block med sig där han noterar idéer och händelser som kan bli införlivade i hans manus. ”Den värsta händelsen i mitt liv var när jag tappade blocket för det som jag skriver ner där försvinner blixtsnabbt om jag inte kan göra det och kommer aldrig tillbaka”.

Exakt så har jag själv känt många gånger. Uppslag till bloggar och andra texter dyker upp, man tar ett djupt andetag och sedan händer något annat och poff!!! så är den goda idéen glömd. Hädanefter ska jag själv försöka ha ett block på mig så ofta som möjligt så får vi se om det hjälper.

Bli först att kommentera

Ja, nu är det inte lätt att ha åsikter…

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag har genom åren haft en förmåga att tycka till om olika saker. På den tiden jag gick olika kurser märkte jag hur det ofta var jag som tyckte till i olika frågor som togs upp. Till min egen stora förvåning ska tilläggas, jag visste inte att detta fanns dolt i min personlighet. Det var en positiv överraskning särskilt som jag tyckte att mina åsikter hade en hyfsad kvalitet om man kan uttrycka det så.

Men detta har förändrats i och med IT och även den övriga informationsfloran växt så enormt. Oavsett vilken åsikt du för fram i en fråga kan en av två saker hända: Antingen får du en replik från någon som har 120 högskolepoäng på precis detta område och som med en enkel kunskapsviftning sparkar ner dig totalt i skoskaften eller så blir din åsikt totaldissad av någon fullständigt korkad, hat och lögnfylld foliehatt som gör att hela din dag blir förstörd.

Jag har alltså bestämt mig för att sluta ha åsikter tack vare att det är så oändligt många som redan har det. Mina bloggar ska hädanefter bli fullständigt oförargliga. Jag tror att jag bara ska skriva om min katt. Har visserligen ingen sådan men jag skapar en fiktiv – vi kan kalla den Nils-Ove.

 

Observera att ovanstående rader bara var en satir, men lite som jag beskriver det kan man känna. Men givetvis fortsätter jag med åsikter vid behov!!!

Bli först att kommentera

Då märrsedes var på topp…

Av , , Bli först att kommentera 2

En gång i världen ägde en kompis en Mercedes 220 bensinare -71. Direkt han köpte den byttes bakaxeln, som efter en dikesvisit hade den dåliga smaken att ställa upp bilen i sladd så snart underlaget var snö. Men därefter upphörde i princip allt underhåll. Jag körde den väldigt ofta och det gick så långt att jag bytte olja och filter själv då jag såg att oljetrycksmätaren började sjunka oroväckande.

Men för övrigt levde den ett hårt liv. Hur många mil den åkte runt Norrland, fullkomligt överlastad med festglada ungdomar och med gasen i botten där det överhuvudtaget gick vet jag inte. Men dragkroken var till stor del nedslipad av att ha dragit asfalten. Och som sagt – oerhört sparsamt med service.

Men precis som med människor blir ingen glömd av döden.

I mercans fall inträffade detta en tidig sommagryning då en dödstrött chaufför somnade i hyfsad fart och brakade av vägen. Där  stod en stor björk som bilen träffade på tre meters höjd och inte ens en tysk kvalitetsprodukt klarar en sådan smäll. Föraren som just då var ensam klarade sig otroligt nog oskadd lyckligtvis. men ägaren fick absurt nog byta bilinnehav till en Lancia!!! Av den modell som Lancia var tvungna att köpa tillbaka av alla som köpt dem på grund av rostskador i Storbritannien. Snacka om kontraster men den funkade också några år.

Bli först att kommentera

Donera mera!

Av , , 1 kommentar 7

Så är det. Jag vill verkligen uppmana alla att registrera sig som donatorer. Jag kan helt enkelt inte fatta vilka svepskäl som skulle vara giltiga för att inte göra det. Och behovet är ju stort av de mest skilda organ. Njurar är ju det vanligaste, men även hjärta, lever och hud bara för att ta ett par exempel.

Ett område som inte riktigt är donation, men nästan, handlar om att bli blodgivare. Då jag opererade mig 2006 fick jag 20 liter blod tillfört. Om blod inte funnits tack vare massor avgivare så skulle inte jag funnits nu, så enkelt är det.

Tyvärr tror jag inte mitt nuvarande medicinska tillstånd med runt 15 mediciner varje dag plus dialys tillåter blodgivande. Om inte annat är det fullständigt förbud att sticka mig i ”dialysarmen” med några andra nålar. Däremot donerar jag med glädje allt som någon kan tänkas ha användning för.

1 kommentar

Skrot är skrot…

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag är med på en facebooksida som heter ”Skrot och övergivna gårdar i norrland”. Duktiga och intresserade fotografer åker runt och dokumenterar det förfall som vi tyvärr har alldeles för gott om. Ja, det gäller förövrigt hela Sverige.

Och det slår nästan aldrig fel. Då nya bilder på en gård med nedrasat tak, golv med stora hål eller väggar som sökt sig mot moder jord visas: Direkt kommer det. ”Oj så vackert, var finns det, jag vill köpa det”, kan man läsa i kommentarfältet.

Det är enkelt uttryckt ett perfekt illustration till begreppet obotlig optimism. För tyvärr är det ju så att en timmerhus mycket väl kan stå tomt i 30-40 år OM inte fukten får en chans att börja gnaga på det, alltså att avrinningen fungerar. Tyvärr har den sällan gjort det på dessa uppruttna gammhus. Och att då renovera är ett enormt jobb!

På tal om renovera och enorma jobb kommer jag lätt in på det här med bilar. Skrev i tidningen Wheels en gång på 90-talet om en Cadillac cab -47. Om jag minns rätt hämtades den halvt nedsjunken i en myr, rostskadad i proportion till det och hade förvandlats till en fantastisk orginalrenovering. Ja, ett enormt jobb.

Och jag har sett många sådana bilar där man lagt ner ett ofattbart arbete genom åren. Beundransvärda människor som vi ska vara rädda om som nation. För det är nog de som kan fixa saker om det kniper…

Bli först att kommentera

Fel i texten!

Av , , Bli först att kommentera 4

I gårdagens mustangberättelse blev det lite fel. Jag ”slickade den i nosen” skrev jag. Givetvis fel, slickade  jag den någonstans så var det givetvis i aktern!

Bli först att kommentera