Ingos äventyr

Tja, ett enkelt sätt att beskriva mig är att jag på många områden är "medel" Medelålders(53), medellång, lite drygt medeltung, medelpolitisk, alltså sosse, medelanställd. Jobbar på Volvo och det är väl rätt "medel" i Sverige. Vad som inte är medel är att jag använder rullstol, har träffat min skyddsängel efter den månadslånga koma som följde på en 24 timmar lång operation på Sahlgrenska, fick en stroke som slog ut vänstersidan och lite andra funktioner för precis ett år sedan. Borde alltså vara död några gånger om men verkar leva och trivas riktigt bra. Har ett visst mediaförflutet, och gillar över huvudtaget att fotografera. Har märkt att jag gärna vill blomma ut lite trots att jag numera skriver bara med högern och har förvånansvärt ofta åsikter. Du vet aldrig vad du kan tvingas läsa om i min blogg som blir relativt personlig.

Vår bästa tid är nu...

...eller hur?

Snart semester, en hel lång sommar och hyggligt klimat i drygt fyra månader till. Man tackar och tar emot. För övrigt är ju vår väletablerade semesterperiod i juli ingen självklarhet alls utomlands. Många ute i europa lägger sin ledighet under några veckor i augusti och sällan så länge som fyra - fem veckor. I USA är nog "holiday" något som man  kommer överens med arbetsgivaren om. Och konkret kan det då handla om ett par veckor utan lön efter rätt många års anställning.

Vem som helst är välkommen att boxa mig på nosen om detta, det är uppgifter jag fångat upp lite här och där.

Ledighet i olika former är intressant för många. Av naturliga skäl. Hus ska renoveras, familjer umgås med, släktingar resas till och så vidare. En gång i världen fanns det möjlighet att få en permanent ersättning om du var i en viss ålder och bodde så till att det var mindre sannolikt att du skulle få jobb. Jag kände en sympatisk man som hade förmågan att verkligen "smaka" njutningsfullt på meningen: "Pension av arbetsmarknadsskäl" med drömmande blick. Till slut fick han också denna pensionsform och var antagligen lycklig över detta resten av sitt liv...

Helgen? Jotack, inte illa men vääldigt lugn. Midsommaraftonskvällen  tillbringade jag med Nicole som jobbade. Vi löste givetvis de få världsproblem som fanns kvar att lösa:)...Och i slutet av kvällen dök hennes fästman och vovven Ricky upp. Ricky som var anfäktad av ett hårt träningspass med husse svimmade snabbt och gjorde inte alls skäl för beteckningen bushund. Idag dök min tjejkompis M upp med inbjudan till en av allt att döma helmysig bröllopsfest. De gifte sig ju 19:e då jag var där och fotade. Va...var det fler som gifte sig då?Har jag ingen aning om...

 

Stämningsfull Söndag, på er...


Kommentarer

+ Skriv kommentar Skriv kommentar

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS